Det finns ett uttalat önskemål inom Sveriges statliga myndigheter är att finna lämpliga tillvägagångssätt för att kvantifiera växthusgaser, som en del i arbetet mot målet att bli förebilder inom miljöledningsarbete. Tillvägagångssätt som är praktiskt genomförbara, användbara och uppfyller myndigheternas behov och önskemål. Den här studien syftar till att identifiera och jämföra olika tillvägagångssätt för att kvantitativt bedöma utsläpp av växthusgaser. Det finns olika internationella etablerade tillvägagångssätt och i detta arbete studeras dess likheter och skillnader, föroch nackdelar. Den svenska statliga myndigheten SMHIs behov och önskemål exemplifieras i studiens frågeställningar och resultat. Studien är baserad på en litteraturstudie och material har bearbetats genom en analytisk induktion, där induktiv och deduktiv process använts. De etablerade riktlinjer och ramverk som valts ut att analyseras är Global Reporting Initiative (GRI), ISO-14064 och 2006 IPCC riktlinjerna. GRI används inte enbart till miljörelaterade frågor, det innehåller även perspektiv på sociala och ekonomiska frågor. Det innebär att det innehåller fler hållbarhetsperspektiv än IPCC 2006 och ISO 14064, då de enbart fokuserar på miljöperspektivet. I denna studie identifierades för- och nackdelar med samtliga valda tillvägagångssätt och vilket som lämpar sig för en statlig myndighet i Sverige beror vad myndigheten har för syfte. Är syftet att arbeta med att enbart kvantitativt bedöma skulle ISO 14064 eller IPCC 2006 vara applicerbara. Om syftet är att arbeta med alla perspektiv inom hållbarhet, så är GRI applicerbart. Det beror också på i vilken skala myndigheter vill göra sina bedömningar, på lokal, regional eller nationell nivå, eftersom den geografiska skalnivån skiljer mellan ISO 14064 och IPCC 2006. / There is a pronounced need within Swedish government agencies to find approaches for quantifying greenhouse gases, as part of their work towards the goal of becoming role models in environmental management. Approaches that are practically feasible, useful and meet the government agencies needs and wishes. This study aims to identify and compare different approaches to quantitatively assessing greenhouse gas emissions. There are different international established approaches, and this thesis has studied their similarities and differences, as well as pros and cons. The Swedish Government agencies SMHI's needs and wishes are exemplified in this study's questions and results. The study is based on a literature study and material has been processed through an analytical induction, using inductive and deductive processes. The established guidelines and framework chosen to be analyzed are Global Reporting Initiative (GRI), ISO 14064 and 2006 IPCC Guidelines. GRI is not only used for environmental issues, it also includes perspectives on social and economic issues. This means that it contains more sustainability perspective than IPCC 2006 and ISO 14064, who only focusing on the environmental perspective. This study identified the pros and cons of all the chosen approaches and if it is appropriate for a governmental agency depends. Is the purpose of working to quantitatively measure the ISO 14064 or IPCC 2006 is applicable. If the purpose is to work with all sustainability perspectives, GRI is applicable. It also depends on what scale government wants to make its calculations, at local, regional, or national level, as the geographic level of scale differs between ISO 14064 and IPCC 2006
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-149659 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Johansson, Patrik |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema Miljöförändring |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds