Syftet med den här studien var att genom ett nu och då perspektiv analysera hur förskollärare utbildade före och efter läroplanen resonerar kring begreppet kreativitet och vilken plats den har i förskolan. För att närma sig detta intervjuade författaren tre förskollärare som fick sin utbildning på 70 och 80-talet, före läroplanen, samt tre förskollärare utbildade mellan 2008–2022, efter läroplanen. Med semistrukturerade intervjuer ställde författaren frågor om hur stor plats kreativiteten fick i deras utbildning och hur det sedan påverkade hur de arbetade med kreativitet. Vidare hur de tyckte att läroplanen hade påverkat deras undervisning i kreativitet. Samtliga förskollärare beskrev olika aspekter av begreppet kreativitet vilket visade att det inte är ett entydigt begrepp. Huvudpoängen i författarens analys av materialet är att kreativiteten i förskolan har gått från en expressiv, yttre, estetisk kreativitet till en mer produktiv, inre/yttre, utforskande kreativitet i alla ämnen. Återkommande under studiens gång, var tidens inverkan på kreativitet. Kreativitet är något som behöver tid för att utvecklas och gynnas inte av tidseffektiva arbetsscheman. Flera av förskollärarna påtalade dilemmat med tidsbristen när de delade kreativitetsrum med flera andra avdelningar. Läroplanen förespråkar både spontana och planerade aktiviteter. Men med snävare tidsramar, underbemanning och stora barngrupper pressas kreativiteten från en spontan till en mer styrd kreativitet. Författaren drar slutsatsen att förskollärarna måste vara vaksamma så att den expressiva kreativiteten inte försvinner från förskolan för då försvinner främjandet av ett eget meningsskapande, det som gör oss till människor – frihet och individualitet. Förskollärarnas tankar och resonemang om begreppet kreativitet och hur det har utvecklats verkar inte ha kommit ifrån deras förskollärarutbildning, så författaren frågar sig var de har fått informationen ifrån. Med tanke på de varierande aspekterna av begreppet som förskollärarna lyfter så argumenterar författaren liksom tidigare forskning för att förskollärare behöver utbildning i begreppet kreativitet i förskollärarutbildningen. Detta för att säkra en kollegial samsyn, likvärdig undervisning samt för att de ska kunna identifiera och främja det i verksamheten. / The purpose of this study was to analyze, through a now-and-then perspective, how preschool teachers educated before and after the curriculum views the concept of creativity and what place it has in preschool. To approach this, the author interviewed three preschool teachers who received their education in the 70s and 80s, before the curriculum, as well as three preschool teachers educated between 2008-2022, after the curriculum. Using semi-structured interviews, the author asked questions about how big a part creativity had in their educational program and how it then affected how they worked with creativity. Furthermore, how they felt the curriculum had influenced their teaching of creativity. All preschool teachers described different aspects of the concept of creativity, which showed that it is not an unambiguous concept. The conclusion of the empirical analysis is that creativity in the preschool has gone from an expressive, external, aesthetic creativity to a more productive, internal/external, exploratory creativity in all subjects. Recurring throughout the course of the study was the impact of time on creativity. Creativity is something that needs time to develop and does not benefit from time-efficient work schedules. Several of the preschool teachers spoke of the dilemma of time constraints when they shared creativity rooms with several other preschool classes. The curriculum advocates both spontaneous and planned activity. But with tighter time frames, understaffing and large classes of pupils, creativity is pushed from a spontaneous to a more controlled creativity. The author concludes that preschool teachers must be vigilant so that expressive creativity does not disappear from the preschool, because then the promotion of one's own meaning-making and ultimately what makes us human - freedom and individuality – will disappear. The preschool teachers' thoughts and reasoning about the concept of creativity and how it has developed do not seem to have come from their preschool education, so the author wonders where they got the information from. Considering the varying aspects of the concept that the preschool teachers raise, the author along with previous researchers argues that preschool teachers need training in the concept of creativity. This is to ensure a collegial consensus, equal teaching and for them to be able to identify and support it in the classroom.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-59183 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Möller, Henrik |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds