Människor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man på senare år alltmer har börjat investera i etiska fonder och därför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll. Syftet är att skapa en förståelse avseende vad etiska fonder är och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit väsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahåller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att fastställa dessa etiska kriterier. Eftersom etik är subjektivt och etiska fonder inte har någon absolut definition får fondbolagen ett större informationsansvar, där de måste informera om fonden på ett tydligt sätt. Fondbolagen försöker komma ifrån begreppet etik för att tydliggöra deras informationsansvar.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen.

Aim The compulsory school attendance in Sweden means that all children are obligated to go to school. This makes great demands on those who work in the school, especially the teachers. Schools are complex units. In school, teachers face all kinds of ethical dilemmas on a daily basis. The aim of the study is to enlighten how different teachers would act differently, if they were facing the same dilemma in the PE-lessons and why this knowledge is important to our profession. Method The data was collected through interviews to make a qualitative research. The purpose of this study was to follow four PE-teachers reasoning about ethical dilemmas. Through three pre-set dilemmas the teachers were supposed to discuss how they, hypothetical, would act if they were facing them. Results The result showed that there are no agreements between the teachers in how they think they would have act in the pre-set dilemmas. The choice of act affects on both the school as an organization and of teachers as persons. Accordingly, the choice of act depends on how the school has arranged the teaching, what resources the school has and how far the teachers think their professions reach. This study also shows that there are no certain answers to how teachers should act if they were facing the pre-set dilemmas. Because of this, they teachers’ whishes more concrete guidelines, more education in the subject and in conflict solvation to be prepared to face dilemmas regarding PE-lessons in our schools. Conclusion This study has enlightened the difficulties regarding ethical dilemmas that teachers faces in school. The study has also pioneered for further research in different areas considering ethical dilemmas in schools. / Syfte och frågeställning I Sverige har vi skolplikt. Detta innebär att alla barn inte bara får möjlighet att utveckla kunskap, utan att alla barn rentav är skyldiga att gå i skolan. Detta ställer krav på dem som har skolan som sin arbetsplats och i första hand lärarna. Skolan är en komplex verksamhet där lärarna dagligen möter etiska dilemman, av olika slag. Syftet med denna studie är därför att belysa hur olika idrottslärare skulle agera om de ställdes inför samma hypotetiska dilemma i ämnet idrott &amp; hälsa, samt varför denna kunskap är viktig för vår yrkesprofession. Metod Genom en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlingsmetod var tanken att djupgående följa fyra idrott och hälsa lärares resonemang i etiska dilemman. Genom tre föruppställda dilemman skulle lärarna diskutera sig fram till hur de hypotetiskt tänkte, att de skulle agera om de ställdes inför dem. Resultat Resultatet av studien visar att det inte finns en enighet mellan lärarna i deras resonemang om agerande. Agerandet av handlingsalternativ för dilemmana påverkas av både skolan som organisation och av lärarna som personer. Alltså, valet av handlingsalternativ beror på allt ifrån hur skolan har valt att organisera undervisningen och vilka resurser och regler som finns på skolan, till var lärare själva anser att deras gräns i yrkesprofessionen går och var de sätter gränser för ansvar. Studien visar även att det inte finns några givna svar på hur lärare bör agera när de ställs inför etiska dilemman. Lärare efterlyser även mer konkreta riktlinjer i styrdokument samt önskar mer fortbildning och mer kunskap i konflikthantering, för att kunna tackla de etiska dilemman som tillhör idrott- och hälsalärarnas vardag. Slutsats Studien har spritt ljus över den problematik som finns i skolan, rörande etiska dilemman i idrott och hälsa undervisningen. Dessutom har studien öppnat för vidare forskning på en rad områden såsom simundervisningens vara och icke vara, samt hur lärarens profession kan ställas i förhållande till lärarens utbildning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Syftet med denna uppsats är att utreda sambanden mellan den presentation av kristendomens uppfattning i olika etiska frågor som finns i olika läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från olika perioder och de läroplaner som var aktuella då. Hur beskrivs kristendomens etik i de olika läroböckerna? Vilka områden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda läroböckerna den läroplan som var aktuell när den skrevs? Med hjälp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre läroböckers presentation av kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar några valda områden som kan hänföras till kristendomens etik. Mina slutsatser är att det är ganska stor skillnad mellan vad läroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i läroplanerna.

Etik och moral är viktiga begrepp i människans levnadssätt och handlande. Det berör hur hon handlar och behandlar andra människor. Syftet med studien är att studera hur barn bemöter varandra i den fria leken utifrån moraliska och etiska principer. Syftet besvaras utifrån frågor som berör barns konflikthantering samt barns inbjudan till lek respektive uteblivelse av inbjudan. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ metod med observationer som hjälpmedel. Det sociokulturella perspektivet används som teoretisk utgångspunkt i resultatet. Resultatet visar att barn kommunicerar främst med kroppsspråk vid inbjudan samt uteblivelse av inbjudan till lek. Kroppsspråk har betydelse, både vid verbal respektive icke verbal inbjudan. Barns konflikthantering visar sig vara en snabb process då deras metod främst består i kompetens som medlare, att de löser den på egen hand eller att konflikten ignoreras.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Disputats, Linköping Universitet, 2006. / Med litteraturhenvisninger.

The purpose of this study is to examine how tabletop roleplaying games were portrayed in Swedish newspapers during the 1980s and the 1990s. to examine this a total of 48 articles from various Swedish newspapers have been analysed. The aim is to see how they were portrayed within the articles and to apply a model regarding moral panics to the descriptions.  The method used is text analysis of the articles, and the theoretical framework used is Stanley Cohens theory regarding moral panics and folk devils. The model used is created by Tommy Gustafsson and Klara Arnberg’s and is used to find roles and mechanism present in a moral panic. The model is based on the theoretical framework designed by Cohen. The result showed that all roles and mechanisms described in Gustafsson and Arnberg’s model were present in the descriptions of roleplaying games in Swedish newspapers during this period. During both the 1980s and the 1990s the descriptions contained both positive and negative aspects of roleplaying games and its effect on the youth. During the 1980s the negative descriptions were reliant on the satanic panic in the United States, and during the 1990s several cases involving suicide, murder and crimes in Sweden were blamed on the roleplaying games. This created a fear of roleplaying games and what effect it had on the children and young adults that played these games. It also created a need to understand the contents of these games and why the young wanted to play them.   Key words: roleplaying games, newspaper analysis, moral panics, Stanley Cohen, folk devils

Ensuring "public trust" in AI seems to be a priority for policymakers and the private sector. It is expected that without public trust, such innovations cannot be implemented with legitimacy, and there is a risk of potential public backlash or resistance (for example cases of Cambridge Analytica, predictive policing, or Clearview AI). There is a rich body of research relating to public trust in data use that suggests that "building public trust" can too often place the burden on the public to be "more trusting" and will do little to address other concerns, including whether trust is a desirable and attainable characteristic of human-AI relation. I argue that there is good reason for the public not to trust AI, especially in the absence of regulatory structures that afford genuine accountability, but at the same time AI can be considered reliable. To that end, the main argument of this paper is 1. We are asked to trust an entity that cannot enter the trust relationship, because it doesn’t fulfil the conditions spelled out by the definitions of trust. 2. We are presented with a misdescription of the agent. Who we trust in fact are developers or policy makers. I also argue that the term "reliance" should be used instead of "trust", as by definition it is more fitting current AI applications. Additionally, the focus should be on framing trust as part of practices expected from AI solution providers, developers and regulators.