No description available.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse av hur föräldrar hanterar förlusten av ett dödfött barn. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ webbenkät med öppna frågor.                                                                  De teman som framträdde var "emotionellt avstängd", "ökad känslighet" och "bearbetning". Resultatet visade att förlusten av ett dödfött barn är en livslång process. Det fanns en "ökad känslighet" som gjorde att föräldrarna blev påverkade känslomässigt av att se olika saker som kunde förknippas med förlusten. "Emotionellt avstängd" visade sig genom att föräldrarna blev mer apatiska och känslokalla gentemot andra då de själva upplevda mycket sorg inom sig. I "bearbetning" visade det sig att det som hjälpt många föräldrar att hantera sorgen var deras barn eller en ny graviditet men också en möjlighet att prata med andra drabbade föräldrar. Vissa könsskillnader framkom även i analysen.   Nyckelord: Dödfött barn, livslång, känslomässigt, hantera, graviditet / The purpose of this study was to provide a better understanding of how parents handle the loss of a stillborn child. The survey was answered by a qualitative online survey with open questions. The themes that emerged were, "emotional disability", "increased sensitivity" and "processing". The results showed that the loss of a stillborn child is a lifelong process. There was an "increased sensitivity" that made the parents affected emotionally by seeing different things that could be associated with the loss. "Emotional disability" proved that the parents became more apathetic and callous towards others when they experienced so much sadness within themselves. In "processing" it was found that what helped many parents to handle the grief was their child or a new pregnancy but also a possibility to talk to other affected parents. Some gender differences also occurred in the analysis. Keywords: Stillbirth, lifelong, emotionally, manage, pregnancy

Smärta är en av de vanligaste anledningarna till sjukvårdskontakt. Inom akutsjukvården förekommer brister i omhändertagandet av barns smärta. Upplevelsen av smärta är subjektiv och komplex samt påverkas av flera faktorer. Det är en komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma samt behandla smärta hos barn och en ofullständig smärtbedömning kan leda till inadekvat smärtbehandling. Studiens syfte var att beskriva och jämföra instrument som bedömer smärta hos barn inom akutsjukvården.  En litteraturstudie genomfördes, där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sju självskattningsinstrument och tre observationsinstrument för användning inom akutsjukvården. Resultatet visar instrument som, förutom smärtans intensitet, bedömer ytterligare en dimension av smärta, samt instrument som underlättar för barnen att urskilja rädsla ifrån smärta. Vid jämförelse av instrumenten framkom likheter och skillnader. Resultatet visar att sjuksköterskor vid observation underskattar barnens upplevda smärta. Barn kan och skall därför i första hand själva skatta sin smärta. Ytterligare forskning behövs för utveckling av instrument som är anpassade för barn och som kommer i kontakt med akutsjukvården. Sjuksköterskor behöver redan i grundutbildningen få kunskap om hur barn skall smärtbedömas. Riktlinjer behöver utformas för vilka instrument som skall användas inom akutsjukvården. / Pain is one of the most common causes for hospital contacts. The care of children's pain has shown to be inadequate within the emergency care. The perception of pain is subjective as well as complex and is affected by several factors. It is a complex task for the nurse to assess and treat pain in children. An incomplete pain assessment can lead to inadequate pain management. The aim of this study was to describe and compare tools to assess pain in children within the emergency care. A literature review was conducted, in which 15 research articles were reviewed and established the result. The results revealed seven self-assessment tools and three observation tools for use within the emergency care. The result demonstrates tools that, in addition to the intensity of pain, assess another dimension of pain and tools that facilitates for children to distinguish fear from pain. A comparison between the tools revealed both similarities and differences. The result reveals that nurses underestimates children's perceived pain when assessing pain through observation. Children can and should therefore primarily assess their pain through self-report. Further research is required to develop appropriate tools assessing pain in children within the emergency care. During education nurses ought to gain knowledge of how to assess pain in children. Guidelines should be developed for which tools to use within the emergency care.

Bakgrund: 95 000 barn vårdas varje år på sjukhus. Trots att många barn vårdas varje år, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och föräldrar och det är de vuxna som utformar barnets vård ochbehandling. Detta kan leda till en rädsla hos barn för att vårdas på sjukhus och det är därför viktigt attbeakta deras behov av information och delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vårdas på sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad på arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vårdtiden var huvudsakligen positiv. De negativa upplevelsernahade sin grund i att bli lämnad ensamma, oro inför olika undersökningar och provtagningar då deblev utsatta för smärta. Om barn fick känna sig delaktiga i vården, så tillfrisknade de snabbare.Diskussion: Det är bra att barnen haft positiva upplevelser under vårdtiden. Det behövs merforskning om barns delaktighet i vården. För att kunna anpassa vården med rätt insatser och förbättrabarns vård. Slutsats: Barns upplevelser under vårdtiden var övervägande positiv. När barn uppleverdelaktighet i vården påskyndas tillfrisknandet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.