Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med venpunktion på barn. Nio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier framträdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rädsla hos barn och föräldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion på barn kan innebära att ställas inför en komplex situation där sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande överväga vilka omvårdnadsåtgärder som skapar de bästa förutsättningarna.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet. Studien visade att lärarna som arbetar med utomhuspedagogik ser flera fördelar med utomhusundervisning som till exempel att det leder till ett mer varierat lärande, ökad fysiskt aktivitet, bättre gruppdynamik och mindre konflikter i barngruppen. De nackdelar som nämndes är få och går oftast att göra något åt genom olika åtgärder. Ett problem som nämns är till exempel att barnen ibland har dåligt anpassad utrustning vilket ofta går att rätta till genom föräldrasamverkan eller att barnen får låna kläder.

Bakgrund: Nästan varje dag får en familj beskedet att deras barn drabbats av cancer. Detta innebär ett stort psykiskt påfrestande för föräldrarna och de tvingas omvärdera sina prioriteringar i livet. Föräldrarna känner sitt barn bäst och därför har de en mycket viktig roll i vårdandet. Sjukvården måste involvera hela familjen genom att ha en familjecentrerad vård.   Syfte: Syftet var att få mer kunskap kring upplevelsen av att vara förälder till ett barn som lever med cancer.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Fem självbiografier som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv analyserades med hjälp av innehållsanalys.   Resultat: Att ha ett barn med cancer innebär olika upplevelser för föräldrarna. Deras vardag förändras och de känner ett lidande som visar sig i form av maktlöshet, att inte räcka till, rädsla och otrygghet. Föräldrarna behöver känna välbefinnande som de uppnår på olika sätt men även en känsla av hopp för att de ska orka med sjukdomstiden. En känsla av trygghet är också väsentlig för föräldrarna.   Slutsats: Att ha ett barn med cancer är en upplevelse som förändrar vardagen sett ur många aspekter. Föräldrarna har många känslor och det är av största vikt att sjuksköterskan uppmärksammar även deras välmående då barnet och föräldern inte ska ses som delar av ett system utan som en sammanhörande helhet.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för syfte med utevistelsen. Hur pedagogerna ser på utemiljön och på vilket sätt den kan tas tillvara.  Förskolan ska göra barnen uppmärksamma på miljön runtomkring (Skolverket, 2010).  Studien tar upp vilka faktorer pedagogerna anser vara värdefulla för barns utevistelse. Studien belyser också hur pedagogerna värderar sin roll ute och till sist hur pedagogerna arbetar med det styrdokument förskolan har att arbeta med. I undersökningen har en intervjustudie med pedagoger inom förskolan utförts. Resultatet tyder på att pedagogerna tar vara på utomhusvistelsen och ser de positiva aspekterna med att vara ute. De flesta pedagogerna anser sig själva ha en deltagande roll. Vad det gäller styrdokument så genomsyras den dagliga verksamheten av läroplanen, även om flertalet pedagoger inte synliggör detta i intervjuerna. Dessa delar har valts att lyfta i uppsatsen.

No description available.

Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem. Det är emellertid viktigt för pedagoger att vara i närheten när barnen leker för att se till att leken fungerar, oavsett om det är den fria leken eller den styrda. Om barnen leker så har man möjligheten att lägga in kunskap som man anser passar till leken.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter. Likaså att barnen bar med sig traumatiserande upplevelser där höga krav ställs från smugglare, familj och boendepersonal. Det finns tydliga utsagor som visar en maktobalans mellan personal och ungdomar samt brister i samverkan mellan olika aktörer. Alla människor som arbetar med ensamkommande barn bör ha en adekvat utbildning och kompetens för att kunna ge rätt vård och behandling.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollärarens barnsyn och kunskapssyn påverkar barns lärande. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare tänker kring sin egen påverkan på barns lärande i förskolan, utifrån förskollärarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar på vad några förskollärare i Sverige utgår från när de planerar för barns lärande på förskolan samt hur medvetna de är om sin egen påverkan på barns lärande. För att ta redan på detta har fem intervjuer genomförts från olika förskolor. Studien fokuserar på förskollärarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar på förskollärarens uppfattningar och känslor kring ämnet. Resultatet visar att samtliga förskollärare är medvetna om sin påverkan på barns lärande, men deras tankar skiljer sig åt vad gällande på vilket sätt förskollärarens barnsyn och kunskapssyn utformas i verksamheten.

Denne oppgaven er en teoretisk drøfting av hvem det stille barnet er, og hvordan stille atferd kan påvirke barn sosialt og faglig. Ved å drøfte ulike begreper og definisjoner knyttet til stille atferd har jeg funnet at stille barn kan defineres på ulike måter. Funnene tyder likevel på at noen kjennetegn går igjen, og viser at det er en del fellestrekk mellom de ulike begrepene og definisjonene. Hvem som omtaler den stille atferden, og hvilke forklaringsmodeller de legger til grunn, har også vist seg å være avgjørende for hvilke begreper og definisjoner som benyttes for å omtale stille atferd. Mot slutten av oppgaven rettes oppmerksomheten mot mulige sosiale og faglige konsekvenser, knyttet til stille atferd, og jeg viser at atferden kan få ulike konsekvenser. Noen konsekvenser er knyttet til psykiske forhold, mens andre konsekvenser kan vise seg i samhandling med andre, eller som vansker knyttet til å prestere opp mot forventninger.