The purpose of this paper was to examine social workers' experiences of integration of unaccompanied children. We aimed to study which factors in the individual and the community social workers experience affect the integration and how they, based on their understanding, work to promote integration. The essay has a phenomenological approach and focuses on the social workers' own experiences of the phenomenon. The empirical data was obtained from qualitative interviews conducted with five social workers, all administrators in cases involving unaccompanied children. The result shows that the social workers feel that the desire to integrate is the most important presumption that must be present in the unaccompanied children. An important hindrance to the integration that the social workers illustrate is their experiences of trauma which have to be dealt with before they can successfully complete the process of integration. The social workers indicate school, the sheltered accommodation, social services and voluntary organizations as the operators that are most important for the integration. All interviewees also believe that what society looks like and what values that are prevailing ​​are affecting the unaccompanied childrens' integration. The social workers report that they are working to strengthen and motivate the unaccompanied children to become a part of society but not all are receptive to it.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken.  Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse. Andra pedagoger uttryckte ingen medvetenhet om att tärningen kunde ha fler användningsområden än vid tärningsspel. Undersökningen visade att tärningen användes vid fler situationer än klassiska spelsituationer. Vi upplever att barnen uppskattade att tärningen användes som redskap i lärandet av matematik.

Bakgrund: Språklig Snabbedömning (SB) är ett språkligt bedömningsmaterial framtaget för att på kort tid (< 1 h) kunna bedöma ett flertal språkliga förmågor. Användningen är utbredd i Västerbottens läns landsting men den praktiska användningen av bedömningsmaterialet har inte undersökts systematiskt. Frågeställning: Är resultaten av Språklig snabbedömning jämförbara med resultaten från bedömningar gjorda med normerade språkliga bedömningsmaterial? Metod: Data samlades in från arkiverade testmaterial för att kunna göra jämförelser mellan SB och kompletterande test. Totalt ingick 62 barn i undersökningen. Analysen genomfördes kvantitativt och kvalitativt genom att undersöka rankingen i olika material samt detaljgranska skillnader och likheter i upptäckta språkliga fel. Resultat: Den kvalitativa utvärderingen av SB visar att materialet ger resultat som ligger i linje med normerade test. Resultat för grammatisk språkförståelse och uttrycksförmåga ger liknande ranking av barnens förmågor som de normerade testen. När det gäller fonologisk uttrycksförmåga pekar resultaten på att SB upptäcker samma eller liknande fel men att fynden är färre än i de normerade testen. Slutsatser: Analysen visar att de delar i SB för vilka komparativ analys varit möjlig, inte skiljer sig systematiskt från de normerande testen. Detta tyder på åtminstone adekvat validitet med hänsyn tagen till testets längd. Däremot är känsligheten sämre än i de normerade och mer omfattande testen. Detta drabbar SB:s reliabilitet och resultaten påverkas kraftigare av slumpmässiga processer. En tillkommande faktor är att notationen i SB genomgående är mindre omfattande än i de normerade testen vilket medfört stora databortfall som man sannolikt skulle kunna undvika med noggrannare instruktioner för genomförande och notation. / Background: Språklig Snabbedömning (SB) is a material for assessing language abilities in children within the limits of a single visit (<1 h). Its use is widespread within the Västerbotten county but existing practice not been systematically reviewed. Research question: Are the results from Språklig Snabbedömning comparable to results from assessments made with standardized language tests. Method: Data have been collected from archived test results on SB and standardized tests, comprising a total of 62 children. Results: A comparison between SB and standardized tests on receptive and expressive language skills produced similar rankings. A qualitative assessment of SB suggests that the results are in line with the standardized tests. For the phonological skills, the results suggest that SB detects similar language errors but to a lesser extent than the standardized tests. Conclusions: The analysis shows that no clear systematic errors seem to be present in SB compared to the standardized tests. This suggests that SB has reasonable criterion validity. However, it is clear that sensitivity suffers compared to the standardized tests, which are more comprehensive. This negatively affects the reliability of SB and the results may be more sensitive to random errors. And addition, a confounding factor is that the notation in SB is generally less comprehensive than in the standardized tests, which has caused substantial loss of information due to internal non-responses. This situation could conceivably be ameliorated by providing more comprehensive instructions for test procedure and notation in the use of SB.

Då konflikter är en stor del av barnens vardag på förskolan anses det från tidigare forskning att det är viktigt att ha goda kunskaper om konflikter och dess orsaker. Forskare stödjer tanken på att barn möter många konflikter redan från tidig ålder och att det är en viktig del i barnens utveckling som exempelvis kognitiv och social utveckling. Vidare stödjer forskare att det finns olika orsaker till att konflikter uppstår och många gånger samverkar orsakerna med varandra. Syftet med vår studie är att ta reda på hur olika konflikter ter sig på förskolan, vilka platser i miljön som är vanligt förekommande i konfliktsituationer samt om vi kan se olika konfliktstilar i verksamheten. Metoder som användes för att uppnå syftet är observation och enkätundersökning. Observationerna och enkätundersökning utfördes på endast en förskola. Detta för att kunna jämföra observationer och enkätundersökning för att se om vi såg samma konflikter som personalen. Slutresultatet blev delvis som vi antog innan studien där objektrelaterade orsaker troddes vara den vanligaste konfliktorsaken på förskolan, men det visade sig att även principrelaterade konflikter var en lika vanlig konfliktorsak.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att kartlägga skolelevers transporter på en skola i en stödjande miljö. - Hur stor andel av eleverna använder aktiv transport? - Vilka faktorer påverkar de elever som inte använder aktiv transport till och från skolani en stödjande miljö? Metod: Studien genomfördes med en enkätundersökning som delades ut till sammanlagt 63 av 75 eleveri årskurs fyra på en skola i en söderförort till Stockholm. Det externa bortfallet bestod av deelever som av någon anledning inte var i skolan på undersökningsdagen. Skolan ligger i enstödjande miljö för fysik aktivitet. En pilotundersökning genomfördes på ca 60 elever i årskursfem där synpunkter kunde lyftas fram och enkäten reviderades innan den slutligaundersökningen. Resultat: 50/63 elever använde någon form av aktiv transport till skolan. De 13 som använde passivtransport bodde i samma områden som minst en av de som använd aktiv transport. Samtliga 13ägde även en cykel och har samma förutsättningar för aktiv transport som övriga elever. Vidarevar de flesta eleverna fysiskt aktiva minst en gång/vecka och hade en positiv inställning tillfysisk aktivitet men detta verkade inte påverka huruvida eleverna använder aktiv respektivepassiv transport till skolan. Majoriteten av eleverna anser att de själva bestämmer över hur detar sig till skolan men en intressant korrelation finns dock mellan elevernas transportsätt tillskolan och deras föräldrars transportsätt till jobbet. Slutsats: I dagens samhälle är fysisk inaktivitet ett stort problem. Fysisk aktivitet måste bli en mernaturlig del av människors vardag då planerade aktiviteter inte är tillräckligt. Aktiv transportkan öka människors aktivitetsnivåer och bidra till ett aktivare liv. Valet av att använda aktivtransport styrs, utöver yttre faktorer (till exempel tillgång till en stödjande miljö) även avindividuella- och sociala faktorer. Dessa kommer både hemifrån, där föräldrarna har stortinflytande över sina barns levnadsvanor, och från samhället, där skolan spelar en viktig roll somsocial arena. Skolan har möjlighet att påverka sina elever till att välja aktiv transport somfärdmedel till skolan och på så sätt grunda ett beteende som kan följa med eleverna även i vuxenålder.

Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde på barnens läsning utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i en grupp av 12 barn i åldrarna 3-4 år. Den metod som användes var observationer med fältanteckningar och med hjälp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid används. Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagoläsande. Bland annat hade pojkarna en högre läsfrekvens på morgonen och eftermiddagen medan flickorna läste mer mitt på dagen när alla barn var närvarande. De valde att läsa olika sagoböcker och några föredrog att läsa en leksakskatalog.

Studien är en empirisk studie om sagans betydelse i barnens vardag. Jag har valt att arbeta utifrån kvalitativa metoder och syftet med arbetet är att få vetenskap om sagans betydelse i barnens vardag. Bakgrunden är en oro om att sagan håller på att försvinna från barnen i deras vardagsmiljö. Med barnens vardag och sociala närhet menas barnens vardagliga vistelse i närheten av sin hemmiljö och förskola. Med saga menas i detta arbete muntligt berättande, litterärt framställt verk eller på annat kommunikativt sätt framställd berättelse, ämnad för barn. Jag har gjort tre undersökningar på en förskoleavdelning. Två bestående av intervjuer med förskollärare om sagans vara eller icke vara. En enkätundersökning som har delats ut till barnens vårdnadstagare med frågor om sagoläsning i barnens vardag. Jag har också gjort en intervju med en bibliotekarie på ett mindre bibliotek och ett studiebesök på ett lasaretts lekterapi. På lekterapin intervjuades även där en förskolelärare. Undersökningen har varit för att bilda en verklighetsförankrad uppfattning om sagans betydelse i barnens vardag och i deras sociala närhet. Resultatet från de två förskollärarna visar att tack vare de två olika personligheterna i pedagogerna - kom jag fram till att sagan är berikad på denna förskoleavdelning. Detta eftersom förskolelärarnas berättartekniker skiljer sig åt vilket ökar barnens intresse. Enkätens resultat blev utifrån tio svar att en majoritet av vårdnadshavarna läser sagor för barnen regelbundet men enkäten visar även att sagoläsningen nästan bara sker på helger. De allra flesta anser att det är viktigt med högläsning för barnen och nästan lika stor del tar även med barnen till biblioteket. Resultatet från biblioteket visar: att här arbetas det mycket med sagan i samverkan tillsammans med andra sociala kontaktnät för barn i deras hemmiljö. Resultatet från lekterapin visar att sagan har betydelse som en läkande del för tillfrisknad hos sjuka barn. Slutsatsen är: att sagan är berikad för barnen på denna förskoleavdelning med dess närmiljö.

No description available.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem i världen. Karies är en väl utbredd sjukdom globalt. Både karies, övervikt och fetma är multifaktoriella sjukdomar som har kostvanor och socioekonomi som gemensamma riskfaktorer. Världshälsoorganisationen (WHO) har därför tagit fram strategier i försök att förebygga och kontrollera karies och viktökning bland barn. Syfte: Att beskriva kariesprevalensen hos barn i åldrarna 2-12 år med övervikt och fetma. Frågeställningar: Vilken är kariesprevalensen hos barn med övervikt och fetma jämfört med normalviktiga? Metod: Litteraturstudien bygger på insamlad data från vetenskaplig litteratur publicerad 2007- 2014. Resultat: Nio av 16 studier visade att barn med övervikt och fetma hade högre kariesprevalens än normalviktiga barn, medan sju artiklar inte kunde påvisa någon statistiskt signifikant association. Några studier visade att socioekonomiska faktorer och fermenterbara kolhydrater var signifikant associerat till ökad kariesprevalens. En artikel visade att konsumtion av fettrik mat var vanligt förekommande bland barn med övervikt eller fetma. Konklusion: Trots att flera av studierna visade en association mellan karies, övervikt och fetma är slutsatsen av denna litteraturstudiestudie att det föreligger en tvetydig association mellan karies, övervikt och fetma bland barn. Några studier som visade en association antydde att sockerkonsumtion var en gemensam riskfaktor. Studier som inte visade någon association hänvisade till att karies, övervikt och fetma inte hade identisk etiologi. Vidare forskning behövs som inkluderar korrelerande faktorer till både karies samt övervikt och fetma för att studera området närmare.

Studier har visat att föräldrar upplever en osäkerhet kring egenvårdsbehandling av barn. Akutmottagning besöks i större utsträckning för icke-akuta tillstånd samt att besöken på 1177-vårdguiden ökat. Syftet med studien var därför att beskriva hur föräldrar upplevde sin kunskap och känsla av trygghet kring området egenvård av barn med vardagssjukdom. Metod: En egen utformad enkät med öppna frågor konstruerades och lämnades ut på två familjecentraler belägna i en stad i mellersta Sverige. Resultatet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Totalt 28 enkäter besvarades. I dessa framkom det att känslan av att besitta kunskap skiljer sig varför även upplevelsen av trygghet varierar. Sjuksköterskan på BVC beskrivs som en pålitlig informationskälla då dennes kompetens värderas högt. Vidare belyses hur information kan stärka, men även skapa oro och förvirring. Slutsats: Föräldragruppers upplägg har inte förändrats nämnvärt sedan dess introduktion. Samhället har utvecklats och idag finns världsomfattande information att tillgå av alla, därför bör föräldrarna få individuell stöttning och vägledning för att kunna tillgodose sig den.