Gross motor skills among Swedish pupils. An overview of functional motor abilities among Swedish children and adolescents. Introduction Physical Education (PE) teachers in Sweden have noticed that pupils are getting worse in their ability to manage gross motor skills and in their aerobic practice. The gross motor skills and coordinative skills are the solid ground for sports and other health activities. If not developing their gross motor skill children tends to avoid taking part in games and sports. The benefits of sports and outdoor activities such as social and health benefits can therefore be missed. In the spring 2001, a multidisciplinary study started: School, Sports & Health. The aim of the study was to investigate 2000 pupils in school year 3, 6 and 9 concerning their: physical and health status, the level of physical activity and conception of the subject “PE and health”. The selection of pupils was based on randomly chosen schools and classes from Sweden. The aim of this part of the study, the motor skills test, was to make a survey of what Swedish pupils can manage in gross motor skills today. Based upon these results we can in the future tell whether the pupils are maintaining today’s level of gross motor skills or not. The Swedish curriculum for “sports and health” states that pupils should manage gross motor skills in the 5th year of school. Can they manage to do that? Method The study started with the construction of the gross motor and coordinative skill tests. The movements selected for the test were based on gross motor skills, coordinative skills and combinations of these skills. The test included 16 movements measured on a scale from 1 to 4. The levels of the scale have a written description to support the ocular observations. The highest score to achieve was 64 and the lowest was 16. Examples of skills tested were; skipping, jumping, crawling, rolling, being upside down, bouncing and throwing balls. The pupils were not able to practice on the test before the test situation. The results have been analyzed using SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Results The results are analyzed both on an aggregated level here referred to as gross motor skills profile, as well as on a single movement level. The results indicate that 29% of the pupils in the 6th school year are not able to manage the gross motor skill tests without remarks. The pupils with the lowest scores can be found among young female children with low strength and overweight. The test also shows that in the 9th school year boys are stronger than girls. Boys and girls in the lower ages (school year 3 and 6) are more similar in the gross motor skills profile but not on the single movement level. It can also be noted that girls are better in skipping and some of the movements of more gymnastic character whereas boys are better in throwing balls and beanbags. Boys and girls have nearly identical results in the test of balance, walking on a balance beam where gender or age does not seem to have any affect. Discussion/Conclusion From the main findings of the tests we can observe that the younger pupils have not yet developed the gross motor skills. It is also noticeable that many of the pupils in the 6th school year are achieving poor results in the tests even though the Swedish curriculum for “sports and health” states that the pupils should have achieved these skills already in the 5th school year. Many of the girls in the 9th school year are very poor in the movements that included some strength ability. This weakness is important for PE teachers to pay attention to, at an early stage of the girl’s physical development when girls do not develop the same strength as boys during their puberty. If children do not have the gross motor skill and some strength it is more likely that they will choose other activities or have other interest then physical activities and sports on their leisure time. This may in the future give them health problems because we know from fact that physical inactivity is one of the main causes to bad health. / Uppsatsen behandlar en studie om barns och ungdomars funktionella motorik. Studien ingick som en delstudie i det omfattande forskningsprojektet Skola - Idrott - Hälsa som genomfördes 2001 och vars syfte var att söka svaren på frågor om: • Barns totala fysiska aktivitetsgrad på fritid med kompisar, med familjen, i idrottsrörelsen, på raster samt på undervisningstid. • Barns fysiska status och hälsotillstånd • Ämnet Idrott och Hälsa, innehåll, upplägg samt barns upplevelse av ämnet För att erhålla en så komplett bild som möjligt av skolelevernas fysiska status var det även viktigt att kartlägga deras allsidiga rörelsekompetens. Vi har valt att använda termen allsidig rörelsekompetens som ett samlingsbegrepp för grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Motivet till studien är den förändrade livsstilen med mer stillasittande aktiviteter och den reducerade tiden till ämnet Idrott och hälsa i skolan som båda kan ha inneburit minskade möjligheter till allsidig rörelseträning. Att det inte tidigare gjorts en nationell studie av barns och ungdomars funktionella motorik på motsvarande sätt var ytterligare ett skäl till studiens genomförande. Allsidig rörelsekompetens har också betydelse för hur lek och idrott upplevs och uppskattas. Barn och ungdomar med god motorik uppvisar ofta ett större självförtroende och tillit till den egna kroppens rörelseförmåga, något som även har betydelse för den sociala statusen i umgänget med kamrater. Det övergripande syftet med studien var att kartlägga barns och ungdomars funktionella motorik för att göra bilden av den fysiska statusen mer komplett. För att möjliggöra detta behövde ett motoriktest konstrueras. Delsyfte I blev därför att konstruera ett test som mäter barns och ungdomars allsidiga rörelsekompetens och visar vilka rörelser som behärskas av elever i år 3, 6 och 9. Testet benämns ”NyTidstestet” efter författarnas namn, (Nyberg och Tidén). Delsyfte II var att pröva testet för att senare bearbeta och analysera esultaten och enligt det övergripande syftet kunna uttala oss om barns och ungdomars allsidiga rörelsekompetens och eventuella skillnader mellan olika åldrar och kön. Vi ville även pröva om ett sammanlagt resultat kunde utgöra en grund för vad barn i olika åldrar bör behärska. Denna grundläggande nivå skulle kunna motsvara ett av kursplanens uppnåendemål för elever i år 5 som återfinns i kursplan för idrott och hälsa och som anger att de grovmotoriska rörelserna ska behärskas. Testet konstruerades utifrån frågeställningar kring urval av rörelser, bedömning och genomförande. NyTidstestet innehåller rörelsestationer som representeras en bas av grundrörelser. Antalet stationer bestämdes till 16 stycken för år 3 och 18 stycken för år 6 och 9 för att omfatta samtliga relevanta grundformer, såväl grundformerna enskilt som i kombination. Rörelseutförandet utvärderas med hjälp av observation och bedömning efter noggrant utformade bedömningskriterier. I kartläggningen av den allsidiga rörelsekompetensen redovisas dels en motorikprofil som utgörs av summan av de 16 stationer som alla elever genomförde, dels resultat från enskilda stationer. Det är totalt sett betydligt fler elever som befinner sig i de lägre poängintervallerna än vad vi förväntat oss. 40 procent av eleverna i år 6 kan inte utföra motoriska grundformer på ett tillfredställande sätt. Det är fler elever i år 9 som återfinns i de högre poängintervallerna i jämförelse med de yngre barnen. D.v.s. de äldre är bedömda att vara motoriskt skickligare. Pojkarna i år 6 och 9 har i detta test bedömts vara motoriskt skickligare. Det är lika många elever med bristande motorik vid summering av resultat från de åtta stationer som består av enbart en grundform. När det gäller resultat från enskilda stationer kan konstateras att: • De flesta elever kan utföra jämfotahopp och enbenshopp. Det är 10-15 procent som inte kan hoppa jämfota i år 6 och år 9. I år 3 är det 70 procent av pojkarna som inte klarar av jämfota hopp. • Det är 40 procent av eleverna som inte kan utföra balansgång tillfredställande oavsett ålder och kön. • I år 6 och 9 är det mellan 40-60 procent som inte kan utföra kullerbytta. • De äldre eleverna har bättre resultat på stationerna kullerbytta, sidhopp samt att studsa en boll. Vi vet dock inte med utgångspunkt från denna studie om det har med ålder eller träning att göra. • Pojkarna är bättre på såväl stillastående kast som kast med ansats. Flickorna är bättre på rephoppning. • Drygt 6 av 10 flickor i år 9 kan inte lyfta sin kropp tillräckligt för att hänga och svinga i en lina. Vid fortsatt användning av NyTidstestet kan vissa revideringar bli aktuella. Ska det finnas med två kaststationer, vilket gynnade bra kastare? Ska rörelser till musik inkluderas i testet för att utvidga motorikprofilen? Den fyrgradiga bedömningsskalan var lämplig vid bedömning av grundformer i kombination, däremot svår att tillämpa vid bedömning av enskilda grundformer. De resultat som kartläggningen av allsidig rörelsekompetens visar bör ge ansvariga på olika nivåer i såväl skola som idrottsrörelse ett bättre underlag. Underlaget kan ligga till grund för de prioriteringar som görs vid såväl tidstilldelning av ämnet idrott och hälsa, som vid val av innehåll på lektioner och träningspass.

Bakgrund: Cirka en fjärdedel av barnen i Sverige är överviktiga. I dagens moderna samhälle har barn stor tillgång till exempelvis TV och surfplatta vilket leder till många stillasittande aktiviteter som kan orsaka ohälsa. Syfte: Att undersöka förskollärares upplevelser kring hur de i dagsläget arbetar med förskolebarns hälsa med särskilt fokus på kost och fysisk aktivitet i förskolan. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Ett framarbetat frågeformulär med öppna frågor användes och resultatet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och presenterades senare i teorigenererade teman. Urvalet bestod av sex förskollärare i en större stad i Sverige. Resultat: Av de 18 tillfrågade förskollärarna deltog sex stycken i vår intervjustudie. Slutsats: Det är viktigt att grunden för en god hälsa lärs in redan i tidig ålder. Förskolan blir i detta sammanhang inflytelserik av den anledningen att 95 % av Sveriges barn i åldern 1-5 spenderar en stor del av sin tid i förskolan. Både fysisk aktivitet och bra kost bidrar på många sätt till en god hälsa. Intervjustudien visar att förskollärarna ser på hälsa som ett brett begrepp där flera aspekter ingår och att deras inställning och syn på fysisk aktivitet och kost har betydelse för främjandet av barns hälsa. De förskolor som förskollärarna representerar uttryckte att de arbetar med hälsa på olika sätt fast med samma mål, där målet är att barnen ska nå god hälsa.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om barn inflytande i förskolan, med särskilt fokus på matsituationerna. I studien har jag valt att titta på vilka inflytandesituationer som kan identifieras, vilka initiativ barnen tar till inflytande samt hur pedagogerna bemöter barns inflytande. Studien är gjord genom videoobservationer under måltiden på två förskolor. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt är av stor betydelse för barns inflytande i matsituationen. Resultatet visar också att barnen kan påverka vissa delar i matsituationen. Inflytandet handlar till stor del om att de får välja sittplats, maten på tallriken och vad de vill dricka av mjölk eller vatten. Studien visar också att barnen tar initiativ till inflytande genom att visa på ansvar och ett visst motstånd.

Denna undersökning har som syfte att ta reda på vad barnen i förskolan anser om att delta i kemiexperiment och vad som händer i barngruppen under experimenten. För att studera dessa frågor har jag gjort observationer med hjälp av videokamera och intervjuer av barnen som deltagit i experimenten. Barnen har visat stort intresse, engagemang, glädje och nyfikenhet vilket har genomsyrat experimenttillfällena. Resultaten i denna undersökning visar att kemiexperiment kan vara ett bra verktyg i förskolan. Barnen interagerar med varandra, associerar till tidigare erfarenheter i livet och ger uttryck för att uppleva, med många av sina sinnen.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive grundskola uttrycker känslor genom dans/lek och rörelse och få en inblick i skillnader/likheter i känslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta händelser medan en observatör iakttog. I vårt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ än pojkar i både förskola och grundskola. I grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en känsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna. I förskolan såg vi tydligt hur pojkarna tydde sig till varandra medan flickorna arbetade individuellt. En viktig slutsats är att flickor oftast var de som tog första initiativet medan pojkarna var mer avvaktande. Enligt vår tolkning var den stora skillnaden mellan förskola och grundskola var att förskolebarnen var mindre färgade än grundskolebarnen av samhällets åsikter och värderingar om vad bland annat dans innebär.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i årskurs 3 - 4 har om läslust. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 elever som går i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansåg att hemmiljön stimulerade mer till läslust än vad skolan gör. Eleverna berättade att de får ont i ryggen när de läser i skolan och menar att bekväma möbler är en förutsättning för att de ska känna läslust vid läsning. Undersökningen visade också att det har stor betydelse hur lästillfällena är organiserade för att eleverna ska känna läslust. Många elever ansåg att det var viktigt att det var tyst när de läste och ansåg därför att alla elever skulle läsa samtidigt. Andra elever ansåg istället att de skulle få själva bestämma när de skulle läsa, eftersom de inte kände läslust när de blev tvingade till läsning. Eleverna lyfte också fram att de har svårt att hitta texter som får dem till att känna läslust. Eleverna ansåg därför att läraren skulle hjälpa dem att hitta intressanta texter, genom att göra utställningar av olika texter och att eleverna skulle genomföra olika läsaktiviteter.

No description available.

Övervikt och fetma beror främst på dåliga kost- och motionsvanor, vanor som grundläggs i tidig ålder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn går i förskolan och spenderar mycket av sin tid där, äter de även många av dagens måltider i förskolan. Detta innebär att förskolan har en betydelsefull roll när det gäller att skapa goda matvanor hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var även att se hur pedagogerna såg på sin egen roll för att främja goda kostvanor hos barnen. Den metod som användes var kvantitativ genom enkäter som delades ut till trettiofyra pedagoger på fyra olika förskolor i kommunens innerstad. Enkäten var strukturerad och innehöll både öppna och slutna frågor. Det resultat som framkom var att de flesta pedagoger ansåg att de hade en betydelsefull roll när det gällde barns lärande om mat och matvanor, och de ansåg att maten är en viktig del i förskolan. Trots detta behöver en del arbete göras för att förskolan ska vara en främjande arena för att skapa goda matvanor hos barnen, framförallt då barnens matvanor skilde sig mycket åt förskolorna emellan. Slutsatsen blir då att trots att pedagogerna själva anser sig ha stor betydelse för att ge barnen ett positivt förhållningssätt till mat, skulle kommunens förskolor kunna arbete för att förbättra måltiderna och måltidssituationen i förskolan.

SAMMANFATTNING   Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svårbehandlad fetma mellan 10 och 17 år. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjälp utav en subjektiv självrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken sträckte sig över tre eller fyra på varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvärde av PAL på 1,59. PAL är ett kvotvärde som beskriver den fysiska aktivitetsnivån. Det beräknas genom att dividera den totala energiomsättningen [TEE] med den basala ämnesomsättningen [BMR], som lägsta värde kan PAL anta siffran 1,0, vilket innebär att kroppen är i mental och fysisk vila. För gruppen pojkar var medelvärdet av PAL 1,60 och för gruppen flickor 1,56. Det fanns ingen signifikant skillnad i PAL mellan könen. Vid indelning av PAL i låg, moderat och hög aktivitetsnivå nådde 81 % upp till en låg aktivitetsnivå. 12 % uppnådde en moderat aktivitetsnivå och 7 % uppnådde en hög aktivitetsnivå. Slutsatsen av denna studie är att resultaten är representativa för de barn och ungdomar mellan 10 och 17 år med svårbehandlad fetma som finns inom Överviktsenhetens upptagningsområde.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ensamkommande ungdomars skolform och språkutveckling ser ut. Detta har gjorts med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer med personal i Umeå kommuns skola och boende som är insatta i ungdomarnas vardag. Studien bygger på kvalitativ metod och ett narrativt skrivsätt, där intervjupersonernas egna formuleringar fått ta plats. Uppsatsens resultat visar att social delaktighet hänger samman med ungdomarnas möjlighet till språkutveckling. Uppsatsen visar också att god gruppdynamik och samhörighet för ensamkommande ungdomar är viktigt och att ensamkommande ungdomar tenderar att känna sig malplacerade i mötet med ungdomar med svenska som förstaspråk. Vidare diskuteras även möjligheterna till språkutveckling och hur pass centralt det är att upprätthålla god kunskap i modersmålet för att uppnå goda resultat i skolan. Sammanfattningsvis handlar studien om hur integrerade eller segregerade skolformer påverkat ensamkommande barns språkutveckling samt möjligheten till integrering.