Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om barn inflytande i förskolan, med särskilt fokus på matsituationerna. I studien har jag valt att titta på vilka inflytandesituationer som kan identifieras, vilka initiativ barnen tar till inflytande samt hur pedagogerna bemöter barns inflytande. Studien är gjord genom videoobservationer under måltiden på två förskolor. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt är av stor betydelse för barns inflytande i matsituationen. Resultatet visar också att barnen kan påverka vissa delar i matsituationen. Inflytandet handlar till stor del om att de får välja sittplats, maten på tallriken och vad de vill dricka av mjölk eller vatten. Studien visar också att barnen tar initiativ till inflytande genom att visa på ansvar och ett visst motstånd.

Syftet med vår undersökning var att titta på hur pedagoger förhåller sig till barn i matsituationer. Eftersom vi är intresserade av genus så valde vi specifikt att inrikta oss på hur pedagogen förhåller sig till pojkar och flickor vid matsituationen. Undersökningen har genomförts med hjälp av två videoobservationer av måltiden. När dessa var gjorda och vi skulle analysera filmerna tog vi hjälp av olika metoder för att komma fram till ett resultat. Vi började med att göra ett kontaktschema för att se hur pedagogen riktade sin uppmärksamhet. Därefter skrev vi ned de situationer vi ansåg hade med genus att göra, för att sedan använda situationerna för att göra en kvalitativ tabell som innehöll vad pedagogen sa, gjorde och barnens reaktion på detta. För att kunna sammanställa de två observationstillfällena så gjorde vi en mind-map där vi sammanfogade de situationer som hörde ihop. Resultatet visar att det som står i litteratur inte alltid överensstämmer med verkligheten. Det som framgår i litteraturen är att pojkar är mer dominanta och får mer tillsägelser än flickorna som är mer tillbakadragna och tysta, vilket vi inte tycker stämmer. I våra observationer är det pojken som leder de flesta av samtalen men skillnaden från litteraturen är att han inte får några tillsägelser utan dessa tilldelas flickorna. Något som vi inte trodde skulle ha någon betydelse var hur pedagogen såg till flickorna, men även här såg vi en stor skillnad. Vid olika tillfällen så gör pedagogen skillnad på flickorna och ger olika förklaringar med olika tonlägen. Den uppfattning vi har fått av litteraturen är att författarna har varit kritiska i texten. Vad det verkar så belyser litteraturen oftast det negativa i situationen istället för det positiva. Detta medför att resultatet och analysen av vår undersökning kan uppfattas som negativ medan vi i själva verket endast har belyst det vi sett med hjälp av litteraturen. Vi kan inte säga att pedagogen gör rätt eller fel men med hjälp av litteraturen kan vi säga att det pedagogen gör är mer eller mindre bra.

Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering. Det beror på förskolepersonalens förhållningssätt och attityder till hur tillåtande förskolepersonalen är för barns delaktighet och inflytande under matsituationen.

Denna studies syfte är att ta reda på förskollärarnas sätt att arbeta med barnens språk- och kommunikationsutveckling i matsituationerna. I studien har fyra förskollärare intervjuats runt om i Sverige som arbetat inom verksamheten i 1 till 32 år. För att få en inblick i hur förskollärarna tänker om detta, har utgångspunkten för denna studie varit det fenomenologiska perspektivet. Den metod som har använts för att samla in material är semistrukturerade kvalitativa intervjuer som transkriberats, bearbetats och analyserats. Förskollärarna beskriver hur det på olika sätt arbetar med språkutvecklingen vid matsituationerna och hur stöttning i olika former har en stor betydelse. I resultatet framgår att arbetet med språkutvecklingen i matsituationerna inte har några tydligt skrivna mål utan att arbetet sker spontant med viss individuell eftertänksamhet hos förskollärarna.

Denna studie behandlar matsituationer i förskolan och syftar till att utveckla den kunskap som finns om pedagogers erfarenheter och föreställningar kring dessa. Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar formulerats vilka behandlar pedagogernas beskrivningar av matsituationernas organisering, pedagogers förhållnings- och tillvägagångssätt samt vilka möjligheter och utmaningar som finns. Studien har genomförts med en webbaserad enkät som metod. Enkäten har haft en blandning av öppna och slutna frågor. Sammanlagt svarade 116 pedagoger på enkäten. Resultatet har analyserats med stöd av den omsorgsetiska teorin. Studiens resultat visar att måltidssituationer är en komplex situation där många olika omständigheter spelar in såsom fysiska, sociala och pedagogiska faktorer. Vid måltider tar pedagoger flera olika roller samt använder sig av olika strategier och tillvägagångssätt som anpassas efter de barn, förhållanden och omgärdande strukturer de möter vid matsituationerna. Vidare visar studiens resultat på att det finns regler, förväntningar och rutiner som ramar in matsituationer. Detta beskrevs av flertalet respondenter som ett sätt att bidra till en lugn och trevlig matsituation som ger förutsättningar för utveckling, lärande och att få sina behov tillgodosedda. Resultatet visar också att matsituationernas organisering och fysiska miljö skiljer sig åt för de olika pedagogersom deltog i studien exempelvis sker en del av respondenternas måltidssituationer på avdelningen medan andra äter i en särskild matsal. En tydlig majoritet av respondenterna som deltog i studien sitter tillsammans med barnen och äter samma mat som dem

Bakgrund Dåliga matvanor är en viktig bakomliggande orsak till sjukdomsbördan i Sverige och undersökningar har visat att arbetsplatsen är en bra plattform att förbättra matvanorna för att främja hälsan hos befolkningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur matvanorna ser ut bland de anställda samt hur matsituationen är på olika arbetsplatser inom Västerbottens läns landsting. Metod En enkätstudie genomfördes vid Västerbottens läns landsting där 79 arbetsplatser tillfrågades att delta. Efter bortfall ingick totalt 207 deltagare från 18 olika arbetsplatser i studien. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test och multiple response set, signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Trettiofem procent hade behov av förbättring av sina matvanor medan tre procent hade bra matvanor. Hög ålder hade samband med bättre matvanor. Det var 30 % som inte åt frukt dagligen, samband sågs med kön och ålder. Det var 32 % som inte åt grönsaker dagligen, samband sågs med kön. Majoriteten (54 %) åt fisk/skaldjur mindre än två gånger per vecka, yrke var associerat med intaget. Det var 40 % som inte använde flytande margarin/matolja i matlagningen, valet var relaterat till hushållsinkomst och ålder. Hälften (49 %) åt korv minst en gång per vecka, samband sågs med kön, ålder och boendesituation. Majoriteten (60 %) åt mellanmål dagligen och samband fanns med kön, yrke, arbetsplats, utbildning, fruktintag och grönsaksintag. Utbudet av mat såg olika ut på arbetsplatserna och upplevelsen av matsituationen var både positivt och negativt. Förbättringar som föreslogs var bättre lunchrum och utbud av mat. Slutsats Resultatet visade att fler satsningar på matvanor behövs för att intaget av frukt, grönsaker och fisk/skaldjur ska höjas och att valet av fettkälla i matlagningen och på smörgåsen ska bli bättre. På arbetsplatsen behövs fler interventioner inriktat på kost för att förbättra hälsan hos befolkningen. / Background Unhealthy eating habits are a contributing factor for poor health in Sweden. Food intervention programs at the workplace can improve employee’s health. Objective The aim of this study is to investigate the eating habits and the food situation among employees at different workplaces in Västerbottens läns landsting. Method Seventy-nine workplaces in Västerbottens läns landsting were asked to participate. After loss there were 207 participants from 18 different workplaces in the study. The data was processed and analyzed in SPSS 20.0 using chi-2-test and multiple response set, the level of significance was set to p<0,05. Results Thirty-five percent had needs for improvements of their eating habits while three percent had good eating habits, relation was seen with age. There were 30 % who didn’t eat fruit daily, connection with gender and age. There were 32 % who didn’t eat vegetables daily, connection with gender. The majority (54 %) ate fish/shellfish less than twice a week, association with occupation. There were 40 % who didn’t use liquid margarine for cooking, relation with income and age. Half (49 %) ate sausage at least once a week, relation with gender, age and accommodation. The majority (60 %) ate a snack daily, connection with gender, occupation, workplace, education, fruit- and vegetable intake. Offering of food at workplace varied between different workplaces and the experience of eating at work was both positive and negative. Improvements suggested were better canteen and better range of food served. Conclusion The result suggested that efforts need to be taken to improve healthy eating habits. Increase the intake of fruit, vegetables and fish/shellfish and the choice of fat in cooking/on bread need to improve. Food interventions at worksite can become an important channel to reach out with our message and improving the public health.

Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen på en förskola. Vilket inflytande barn ges är nära sammanlänkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. Frågeställningarna är:  Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?  Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer? För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts på en avdelning med nio tvååringar. Vi har under tre tillfällen tre dagar i följd studerat förskolans matsituation (lunch) och har sammanlagt 90 minuters observationsmaterial. Resultatet av undersökningen visar exempel på närvarande och lyhörda pedagoger i samspel med barnen, men också hur lätt detta samspel avbryts och missförstånd sker. Att vara i en samspelande atmosfär med små barn kräver ständigt arbete med att finnas nära och att försöka förstå barns vilja. Resultatet visar också att barnen har inflytande till viss del genom att pedagogerna ser ett kompe-tent barn som kan. Barns inflytande hör ihop med hur miljön är utformad, men också hur pedago-gerna använder sin makt.

Syftet är att undersöka hur barn uttrycker antal under måltidssituationer samt hur pedagogerna bemöter dessa uttryck. Observationerna av barnen visar att barnen använder olika principer och strategier när de uttrycker antal, exempelvis vid matbordet där barnen ser, känner och räknar antal. Resultatet visar att barn använder sin omvärld och närmiljö när de talar om matematik och antalsuttryck. I vilken utsträckning de kombinerar de olika principerna beror på vilken situation de befinner sig i, bordssamtalet är den situation där resultatet av antalsuttrycken är tydligast och där barnen i lugn och ro tillsammans med pedagogen kan samtala, delge och utmana varandra. Resultatet av pedagogens bemötande av barnens antalsuttryck visar att det är av betydelse att möta och bekräfta barnen. Genom pedagogernas visade engagemang av vad barnen uttrycker upplevs måltidssituationerna som avspända där alla barn får komma till tals och pedagogerna får tillfälle att stimulera barnens matematiska förmågor.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga. Pedagogerna eftersträvade att barnen skulle ha ett gott uppförande och bordsskick under matsituationen. Samspel och samtal var vidare någonting som ansågs vara viktigt. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att pedagogernas förhållningssätt under matsituationen ibland var fostrande genom förmedlingspedagogik och i andra fall en fostran som en ömsesidig process, då barnen dels sågs som human becomings och dels som human beings. Pedagogerna gav barnen möjlighet till viss delaktighet och inflytande men kunde samtidigt begränsa detta genom ramar för matsituationen för att uppnå ett önskat beteende hos barnen. Ramarna ämnade socialisera barnen och visade på pedagogens makt. Makten tog sig form genom både osynlig och synlig styrning såsom avledande frågor, tillrättavisningar och bestraffningar. Detta berodde ofta på att pedagogens barnperspektiv gick före barnens perspektiv. Andra gånger kom det sig av ett vuxenperspektiv som kunde ses bero på strukturella aspekter, som fostransuppdraget i förskolans läroplan och förskolverksamhetens rutiner och tidsramar, likväl som pedagogens egen barnsyn och syn på socialisation. Studien visade på en komplex bild av pedagogers förhållningssätt under matsituationen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga. Pedagogerna eftersträvade att barnen skulle ha ett gott uppförande och bordsskick under matsituationen. Samspel och samtal var vidare någonting som ansågs vara viktigt. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att pedagogernas förhållningssätt under matsituationen ibland var fostrande genom förmedlingspedagogik och i andra fall en fostran som en ömsesidig process, då barnen dels sågs som human becomings och dels som human beings. Pedagogerna gav barnen möjlighet till viss delaktighet och inflytande men kunde samtidigt begränsa detta genom ramar för matsituationen för att uppnå ett önskat beteende hos barnen. Ramarna ämnade socialisera barnen och visade på pedagogens makt. Makten tog sig form genom både osynlig och synlig styrning såsom avledande frågor, tillrättavisningar och bestraffningar. Detta berodde ofta på att pedagogens barnperspektiv gick före barnens perspektiv. Andra gånger kom det sig av ett vuxenperspektiv som kunde ses bero på strukturella aspekter, som fostransuppdraget i förskolans läroplan och förskolverksamhetens rutiner och tidsramar, likväl som pedagogens egen barnsyn och syn på socialisation. Studien visade på en komplex bild av pedagogers förhållningssätt under matsituationen.