Syftet med uppsatsen är att anpassa en befintlig Poissonregressionsmodell för prediktioner av fotbollsmatcher under seriespel till att prediktera fotbollsmatcher under ett mästerskap. Detta gör vi genom en fallstudie baserad på kval- och träningsmatcher inför fotbolls-EM 2016 i Frankrike. Modellen förutser antalet mål ett specifikt lag bör göra och släppa in mot ett annat specifikt lag. De prediktioner modellen ger jämförs mot de observerade resultaten från fotbolls-EM. Det är utifrån dessa jämförelser vi ser hur väl modellen kan anpassas till att förutse utfallen under ett mästerskap. Studien kommer fram till att det finns vissa problem med att använda en modell framtagen för att prediktera antalet mål under seriespel till att prediktera antalet mål under ett mästerskap. Problemen diskuteras och vi belyser svårigheten med att förutsättningarna och uppläggen skiljer sig åt vilket modellen inte tar hänsyn till. Däremot påvisar studien att modellen med en viss framgång kan prediktera vinnare i enskilda fotbollsmatcher.

Grundläggande taluppfattning är en viktig utgångspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansåg därför att det var både intressant och relevant att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med barns grundläggande förståelse av tal.Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur lärare i åren F-3 arbetar med barns grundläggande förståelse av tals betydelse och antal när det gäller talen 1 till 10, vilka material och metoder de använder samt hur de följer upp att barnen har befäst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lärarna. Förståelsen samt att utgå från barnens erfarenhetsvärld är det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tänkande, även om det abstrakta är ett mål på längre sikt. Andra delar i undervisningen som poängteras är betydelsen av språket samt vikten av att ge barnen verktyg för att de ska kunna förklara och förstå både sina egna och varandras tankar.

<p>Grundläggande taluppfattning är en viktig utgångspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansåg därför att det var både intressant och relevant att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med barns grundläggande förståelse av tal.Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur lärare i åren F-3 arbetar med barns grundläggande förståelse av tals betydelse och antal när det gäller talen 1 till 10, vilka material och metoder de använder samt hur de följer upp att barnen har befäst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lärarna. Förståelsen samt att utgå från barnens erfarenhetsvärld är det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tänkande, även om det abstrakta är ett mål på längre sikt. Andra delar i undervisningen som poängteras är betydelsen av språket samt vikten av att ge barnen verktyg för att de ska kunna förklara och förstå både sina egna och varandras tankar.</p>

Syftet är att undersöka hur barn uttrycker antal under måltidssituationer samt hur pedagogerna bemöter dessa uttryck. Observationerna av barnen visar att barnen använder olika principer och strategier när de uttrycker antal, exempelvis vid matbordet där barnen ser, känner och räknar antal. Resultatet visar att barn använder sin omvärld och närmiljö när de talar om matematik och antalsuttryck. I vilken utsträckning de kombinerar de olika principerna beror på vilken situation de befinner sig i, bordssamtalet är den situation där resultatet av antalsuttrycken är tydligast och där barnen i lugn och ro tillsammans med pedagogen kan samtala, delge och utmana varandra. Resultatet av pedagogens bemötande av barnens antalsuttryck visar att det är av betydelse att möta och bekräfta barnen. Genom pedagogernas visade engagemang av vad barnen uttrycker upplevs måltidssituationerna som avspända där alla barn får komma till tals och pedagogerna får tillfälle att stimulera barnens matematiska förmågor.

During this study, the researcher investigates how the flight situation looks at Sweden's 7 largest airports after a pandemic. The pandemic has made it difficult for many different industries and this study will examine the number of air travelers between the years 2019-2023 at seven different airports in Sweden, Arlanda, Landvetter, Bromma, Malmö, Skavsta, Luleå and Umeå Airport. The purpose of the study is to investigate how much the number of passengers has varied between the years and also to connect different thesis and earlier studies that can influence why a person chooses to fly or not to fly.

<p>I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö & Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö & Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser.</p><p> </p><p>Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år 2007. Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties.</p>

No description available.

No description available.

I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö &amp; Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö &amp; Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser.   Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år 2007. Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties.

Tanken med detta arbete är att ta reda på förskolebarns kunskaper om taluppfattning med fokus på antal. Studien genomfördes i en förskola i Mellansverige med 15 barn från 3-5 år för att se skillnaden i taluppfattning mellan dessa åldersgrupper men även mellan jämnåriga. Vidare ville jag genom observation ta reda på vilka aktiviteter som görs i förskolan för att kunna utveckla barnens förståelse och tänkandet inom taluppfattning. Resultatet av intervjun visar att barnen har stor förmåga och förståelse kring klassificering och sortering oavsett ålder. Men 14 av de 15 barnen förstod inte antalskonservation. Observationen visar att klassificering och sortering ingår i aktiviteter som barnen brukar göra varje dag medan antalskonservation inte uppmärksammas. Denna studie hjälper förskollärare att ta reda på barnens taluppfattning för att utifrån det anpassa aktiviteter efter barnens förmåga och göra lärandet intressant och lustfyllt.