Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2006.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, Lärarutbildningen, 2010.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i årskurs 3 - 4 har om läslust. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 elever som går i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansåg att hemmiljön stimulerade mer till läslust än vad skolan gör. Eleverna berättade att de får ont i ryggen när de läser i skolan och menar att bekväma möbler är en förutsättning för att de ska känna läslust vid läsning. Undersökningen visade också att det har stor betydelse hur lästillfällena är organiserade för att eleverna ska känna läslust. Många elever ansåg att det var viktigt att det var tyst när de läste och ansåg därför att alla elever skulle läsa samtidigt. Andra elever ansåg istället att de skulle få själva bestämma när de skulle läsa, eftersom de inte kände läslust när de blev tvingade till läsning. Eleverna lyfte också fram att de har svårt att hitta texter som får dem till att känna läslust. Eleverna ansåg därför att läraren skulle hjälpa dem att hitta intressanta texter, genom att göra utställningar av olika texter och att eleverna skulle genomföra olika läsaktiviteter.</p>

<p>Att förlora en förälder i samband med dödsfall under barndomen är inte ovanligt. Så många som fyra barn av hundra förlorar en mamma eller en pappa under barndomen. Då ett barn förlorar en förälder rubbas hela barnets värld. En förälder står för trygghet, omsorg och en stabil grund för barnet under uppväxten. Slits föräldern ifrån barnet uppstår både psykisk och fysisk påfrestning. Syftet är att identifiera hur sorg uttrycks hos barn i samband med en förälders död utifrån olika perspektiv.</p><p> </p><p>Författarna har använt sig av systematisk litteratur översikt som metod. Det mest framstående i resultatet handlar om sorgens uttryck, sorgeprocessen och att bli sedd. Dessa tre teman sammanfattar tydligt bristen i omvårdnaden och omsorgen kring dessa barn. Det är oerhört viktigt att ha kunskap och kunna identifiera tecken på ohälsosam sorg. Det en utvecklingsprocess som aldrig bör upphöra. Författarna anser att det psykiska och fysiska stödet aldrig kan bli tillräckligt för dessa barn.</p>

Härtill 3 uppsatser.

No description available.

Barn med koncentrationssvårigheter heter examensarbetet och är skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, men som inte har en fastställd diagnos. Vi har genom enkätintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, jämfört med andra barn, behöver extra stöd och hjälp från både kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivå som främjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvårigheter hos dessa barn inte ligger på barnet, utan att koncentrationssvårigheterna sitter i pedagogens arbetssätt och i miljön. Struktur, tydlighet, gränser, inlärningsmiljö, inlärningsstil och självkänsla är centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvårigheterna ska minska eller helt försvinna.

En uppsats om barn i behov av särskilt stöd blir involverade i gruppen eller om de blir uttagna, och om exkludering sker vad har pedagoger för syfte?