Bakgrund: I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute. Syfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid utevistelsen i förskolan. Metod: Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande. Resultat: I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö. Vi såg däremot skillnader hur de praktiskt verkställt sina tankar. De slutsatser vi kunnat dra är att pedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnens möjligheter till lek och lärande. Den inställning som finns till förskolans utomhusmiljö och hur materialet presenteras har också visat sig vara väsentligt samt hur mycket resurser som avsätts för att göra utevistelsen inbjudande för barnen. De pedagogiska miljöerna utomhus är av stor vikt för att barnen ska kunna utveckla det sociala samspelet och få möjlighet att reflektera över sin kunskap. Värdet av att ha aktiva pedagoger som finns nära barnen och utmanar dem med frågor har också blivit tydligt.

In 1999 the childbearing increased, which in combination with the closure of a number of preschools led to the shortage and reduced capacity in available places for young children. The lack of places in preschools has led us to try to find a solution to the problem and in order to solve the problem we have interviewed personnel of preschools in Halmstad. The persons we met were asked to list advantages and disadvantages of their preschool and also to come up with innovative solutions and new ideas of how to develop a satisfactory preschool. This was the basis for us when we drew our drawings and our main objective was to find a new template for the development of pre-fabricated preschools. When drawing a new and modern preschool a number of considerations have to be made, first of all the main objective for the children is play and playtime, a second objective is sound reduction and laws about sound reduction. Another consideration is how to construct the building and which method to be used, for instance should industrial techniques be considered and pros and cons be listed. The main disappointment amongst the preschool personnel was that they had no influence in the planning stage of the new development of the preschool. What we did was that we listened to the personnel and used their opinions when we created a constructional plan. This is a simple module made of prefabricated elements which ensures an easy production phase and in combination with the influences of the staff this would be the preschool of the future. This would solve the problem with the many years of problems with lack of preschools.

Bakgrund: Uppsatsidén har väckts genom att vi under vår utbildning läst kurserna Barnet i matematikens och skriftspråkets värld och Barns skriftspråksutveckling 1. I dessa kurser har den fonologiska medvetenheten och dess koppling till läs- och skrivinlärning diskuterats. Vi har även mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem märkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i fonologisk medvetenhet väckts. Syfte: Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker om sin undervisning i fonologisk medvetenhet. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt, modeller och material använder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmål, elever med svårigheter och utifrån kartläggning? Stämmer pedagogernas syfte med undervisning i fonologisk medvetenhet med forskning inom området? Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som är verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har dokumenterats med video och/eller ljudupptagning. Data har sedan transkriberats och kategoriserats i olika teman. Resultat: Vi kom fram till att Bornholmsmodellen är den mest förekommande modellen för träning av fonologisk medvetenhet. Vissa av pedagogerna anpassade undervisningen utifrån modersmål, andra utifrån elevers svårigheter och i vissa fall utifrån kartläggning. Anpassningen skedde i begränsad och varierande omfattning. I förskoleklass förekommer det både informellt och formellt lärande, men de används på olika sätt. Det formella lärandet sker med alla elever under arbetspass eller liknande i av pedagoger strukturerade sammanhang. Det informella lärandet tycks främst rikta sig till elever med svårigheter och används av pedagoger för att eleverna ska lära sig i meningsfulla sammanhang. Syftet med undervisningen i fonologisk medvetenhet är att eleverna ska få en grund inför kommande läs- och skrivinlärning i år 1. Eleverna ska även nå de mål som finns i kursplanen

Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning är detta något som knappt uppmärksammas medan det i internationell forskning är något som studerats länge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan få hjälp med att hantera, men också som ett problem som lärare ser och försöker arbeta aktivt med. Som det framgår ovan var syftet med den här studien att undersöka hur svenska förskollärare jobbar med att upptäcka och aktivt stärka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet är samtidigt något som uppmärksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollärare. Även om urvalet är litet visade resultatet på att förskollärarna inte ville kalla barnen blyga utan istället valde att kalla det för att de var försiktiga. Trots att de inte ville använda sig av begreppet blyghet menade sig de intervjuade förskollärarna att de aktivt jobbade mycket för att ge barnen stöd i barngruppen så att de så småningom vågade ta mer plats och bli mindre blyga. Även om materialet är så pass litet att det inte går att ge någon generell bild av hur man ser på egenskapen blyghet i svenska förskolor, kan resultatet peka på att avsaknaden av svensk forskning inom området påverkar hur svenska förskollärare ser på blyghet som något annat än att vara blyg. Detta diskuteras mot den starka forskningstradition som finns i bl.a. USA när det gäller att studera blyghet och dess konsekvenser men också hur man kan jobba med att stärka barnet för att bli mindre blygt. Ett intressant resultat som kommer fram i studien är hur de svenska förskollärarna visar en viss rädsla över att aktivt jobba för att motverka blyghet hos barn då det skulle kunna påverka barnets personlighet på ett negativt sätt.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Bakgrund: Bakgrunden till studien grundas i ett intresse för hållbar utveckling och vilket förhållningssätt vi som blivande förskollärare bör ha för att kunna påverka och bidra till ett fortsatt lärande för hållbar utveckling i barnens vuxna liv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i arbetet utifrån barns delaktighet och inflytande i en Grön Flagg förskola. Studien syftar även till att undersöka hur pedagogernas förhållningssätt påverkar barnen i arbetet för hållbar utveckling. Metod: Studien bygger på kvalitativa metoder där observationer har gjorts på alla pedagoger och en fokusgruppsintervju har genomförts med tre pedagoger. Resultat: Resultatet av studien synliggör att pedagogernas förhållningssätt har betydelse för hur barn ges delaktighet och inflytande i arbetet för hållbar utveckling. Resultatet visar också att pedagogerna är engagerade i att arbetet bedrivs på ett lustfyllt sätt för att ge barnen möjlighet till ett lärande på längre sikt. Det framkommer en skillnad på hur barnen ges delaktighet och inflytande.

Abstract     Nilsson, J. (2011) Waldorf preschool and municipal preschools - How they look at the preschool curriculum. Degree in the teacher education program. Gävle. University of Gävle. In this study, four pedagogues view of curriculum for preschool have been investigated. The pedagogues come from a Waldorf preschool and a municipal preschool. The study was done using qualitative interviews. The interviews were open to nature and the informants were given the room to answer questions the way they look at the curriculum for preschool and how their approach to children's learning. Informants' responses were similar on many issues but one could clearly see the differences in their approach. The major differences that emerged during the study was that teachers from the Waldorf preschool believes it is important to have continuity in children's everyday life while the pedagogues from the municipal pre-school believes that you should embrace the moment and the children. Both the municipal and Waldorf pedagogues stress the importance of the individual. Keywords: Preschool, curriculum for preschool, Waldorf, play, democracy. / Sammanfattning       Nilsson, J. (2011) Waldorfförskola och kommunalförskola - Hur de ser på förskolans läroplan. Examensarbete i lärarprogrammet. Gävle. Högskolan i Gävle.   I denna studie har fyra pedagoger synsätt på läroplanen för förskolan undersökts. Pedagogerna kommer från en Waldorfförskola och en kommunalförskola. Studien har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var öppna till karaktären och informanterna gavs utrymme att svara på frågor angående deras arbetssätt och synsätt på barns lärande. Informanternas svar var liknande i många frågor men man kunde tydligt se skillnader i deras synsätt. De stora skillnaderna som framkom under studien var att pedagogerna från Waldorfförskolan anser att det är viktigt med kontinuitet i barnens vardag medans pedagogerna från den kommunala förskolan anser att man skall utgå från stunden och barnen. Både de kommunala och Waldorfpedagogerna betonar att se till den enskilda individen.   Nyckelord: Förskola, Läroplan för förskolan, Waldorf, leken, demokrati.

Forskning visar på att människan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförändringar, översvämningar, torka och utrotning av växter och djurarter. Forskning påvisar att utbildning kan vara nyckeln till förändring samt att det är hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta med hållbar utveckling samt om det finns några hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill också undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta. Vår undersökning gick till som så att vi genom en sökmotor på internet samt kontakter med pedagoger fick vetskap om förskolor som har Grön Flagg certifikat. Vi valde ut några av dessa och mailade vårt missiv till dem. När vi sedan fick svar att de ville delta i vår undersökning mailade vi vår enkätundersökning till dem som de sedan besvarade och mailade tillbaka till oss. I enkätundersökningen valde vi att använda oss utav öppna frågor. Detta för att de pedagoger som deltog i undersökningen skulle kunna svara med egna ord. Bryman (2011) beskriver att öppna frågor ger en större möjlighet att få oväntade svar. Det som framkommit i vår undersökning är att ett bra sätt att engagera barnen i miljöarbete och tänka kring hållbar utveckling är att arbeta med olika miljöinriktade teman tillsammans med barnen. De förskolor som deltog i vår undersökning arbetar båda mycket med källsortering. De samlar skräp som de sedan källsorterar på förskolans återvinningsstation och när de kärlen är fulla går de sedan med skräpet till en större återvinningsstation utanför förskolans område. De båda förskolorna arbetar också med odling av grönsaker, kryddor och blommor. Detta gör de för att barnen ska se och lära sig processen från frö till färdig planta.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur en språkligt stimulerande miljö i förskolan beskrivs av förskolepersonal. Särskilt fokus lades på hur personalen uttrycker att de arbetar för att barn med någon form av språkstörning ska tillgodogöra sig verksamheten på ett önskvärt sätt. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer som har tolkats i ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att den intervjuade förskolepersonalen anser att de arbetar språkutvecklande under stora delar av dagen och att den sociala språkmiljön betonas starkare än den fysiska miljön. Den mest framträdande slutsatsen av studien är att informanterna framhävde att de inte tänkte på hur de arbetade med språkutvecklande miljöer samtidigt som de berättade om situationer som matsituationer, samlingar och högläsning som språkutvecklande tillfällen.

Detta är en studie vars syfte är att sammanställa aktuell forskning angående högläsning i förskolan och dess möjliga inverkan på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Detta har gjorts för att det utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) kan anses som viktigt för lärare i förskolan att få kunskap om ämnet för att på bästa sätt kunna stötta barns språkutveckling och förståelse för tryck. Sökord som jag använt är reading, preschool, read-aloud, shared reading och print. Efter databassökning valde jag ut artiklar som jag ansåg relevanta för mitt ämnesområde för att i nästa steg läsa och analysera innehållet. Det resultat jag kommit fram till tyder på att högläsning i förskolan kan bidra till att utveckla barns språk och förståelse för tryck men att det är flera yttre faktorer som också påverkar. En komponent som återkommande ansågs som viktig var läraren. De val som läraren gjorde både före, under och efter högläsning är något som enligt forskning inverkar positivt på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Särskilt viktigt poängteras lärares vidareutbildning med fokus på högläsning vara för att läraren ska ha förmåga att under högläsning bidra till barns språkutveckling samt deras förståelse för tryck.