Studiens syfte var att belysa hur förskolläraren förhåller sig till mottagandet och språklig inkludering med nyanlända barn och familjer i förskolan. Det gör vi genom en kvalitativ ansats med intervjuer av åtta förskollärare som alla har erfarenhet av mottagande av nyanlända barn i förskola. Studien visar att det finns olika förhållnings- och arbetssätt hos förskollärarna på förskolorna. Vår slutsats är att studien visar att det finns fyra huvudpunkter i den språkliga inkluderingen av de nyanlända barnet som är trygghet, närvarande förskollärare, inlärning av det svenska språket och konkret material. Det finns även olika erfarenheter av detta arbete som kan ge inverkan för inkluderingen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare talar om förskolans kvalitet. Studiens frågeställningar är: På vilka olika sätt talar förskollärarna om kvalitet och vilka diskurser kan urskiljas. Uppsatsens teoretiska ansats utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv. Den filosofiska premissen är att språket, genom diskurser, skapar konstruktioner av verkligheten. Dessa konstruktioner ger mening och konsekvenser för vårt handlande. Hur förskollärarna talar om kvalitet får således konsekvenser för förskolans utformning och innehåll. Empiri har samlats in med hjälp av tre fokusgrupper. Studiens resultat visar att talet om förskolans kvalitet fortgår i en diskursiv praktik som rymmer flera diskurser som kämpar om betydelse om förskolans kvalitet. Tre identifierade diskurser som utmärkt sig i studien beskrivs i studien under benämningen marknadsdiskurs, verksamhetsdiskurs, och barndiskurs. Inom marknadsdiskursen kopplas kvalitet samman med villkor i en marknad. Medan inom verksamhetsdiskurs beskrivs kvalitet som tillgängliga förutsättningar inom verksamheten. Den tredje diskursen tar ansats i kunskaper om barns egentliga behov och lärande. Studiens slutsatser visar att kvalitetsbegreppet är långt ifrån entydigt och på förhand bestämt i förhållande till studiens förskollärare.

Det har satsats på teknik inom det svenska skolväsendet senaste åren, vilket bland annat lett till att förskolan fått fyra punkter som rör teknik i den nuvarande läroplanen. Den här undersökningens syfte är att samla in tankar och idéer från pedagoger som har ett tydligt teknikintresse och som tillsammans har en stor erfarenhet av teknik i förskolan. Studien ämnar till att förmedla pedagogernas erfarenhet och inspirera andra pedagoger i hur man kanarbeta med teknik i förskolans verksamhet för att tidigt utveckla barns förståelse och lärande av ämnet. Genom kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad våra pedagoger har för tankar om teknik i förskolans verksamhet samt vad de har för tips på aktiviteter där barnen utvecklar sin teknikkunskap. Resultatet av studien visar en del likheter som de intervjuade pedagogerna har i tankar om hur man som pedagog ska förhålla sig till teknik och vilka aktiviteter som är lämpliga att göra med barn i förskola. Det som lyfts fram som ett centralt förhållningssätt äratt pedagogen själv börjar se tekniken, tar på sig teknikglasögonen, och sedan är delaktig ochnyfiken på barnens egna upptäckter samt att genom aktiviteter som till exempelkonstruktioner, experiment och undersökningar utmana barnens problemlösningsförmågautan att ge ett direkt svar på lösningen.

Forskning visar att pedagoger historiskt sett underskattat hur mycket de kan bidra till barns utveckling genom att delta i deras lek. Syftet med den här studien var att se vilka roller en pedagog kan ta utomhus. Vi frågade oss vilka roller pedagoger tar, och tycker att de ska ta, vid den fria utomhusleken. Vi använde oss av observationer och intervjuer för att få fram svar. Resultatet visade att pedagogerna gick in i leken för att stötta barn som behövde det samtidigt som de, av rädsla för att förstöra leken, var tveksamma till att delta när den fungerade bra. Huruvida pedagogerna gick in för att stötta utveckling i stort skilde sig mellan olika pedagoger. Studiens slutsatser är att pedagoger kan gå in i barnens lek med goda resultat, bara de gör det på barnens villkor så att leken inte förstörs.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll och dess innehåll i relation till tidshantering. Våra frågeställningar berör deltagarnas syn på yrkesrollen samt vilka prioriteringar som görs och varför. Vi ser det som ett problem att förskollärare ofta upplever sig stressade över sin arbetssituation samt känslan av att tiden inte räcker till. Med hjälp av kvalitativ metod genomfördes sex stycken intervjuer med deltagare från två olika kommuner, samtliga hade behöriga förskollärarutbildningar. I bakgrundslitteraturen kunde vi se hur förskollärarens yrkesroll har ändrats över tid samt hur kompetenskravet ökat och fler arbetsuppgifter lagts till i professionens befintliga tid. Resultatet visade att förhållningssättet påverkar till stor del hur förskolläraren upplever att arbetsuppgifterna hinns med. De förskollärare som ser samvaron med barnen som det centrala i deras yrkesroll känner sig mer stressade över administrativa uppgifter än de förskollärare som ser tiden i barngrupp likvärdig med tid för planering, dokumentation, utvärdering, föräldrakontakt med mera.

Vad innebär begreppet lämplig barngruppsstorlek? Detta är något vi vill klargöra i denna undersökning. Rapportens syfte är att undersöka utifrån två perspektiv. Det första perspektivet handlar om bestämmelser från förskolechef, stat och kommun, det andra handlar om pedagogernas arbetssätt i praktiken. Frågeställningarna berör faktorer som påverkar besluten om en lämplig barngruppsstorlek i förskolan och även hur pedagogerna arbetar i verksamheten med barngruppsstorleken som utgångspunkt. Detta undersöks genom sex stycken kvalitativa intervjuer av både förskolechefer och pedagoger på två förskolor, genom att intervjua både förskolechefer och pedagoger kan resultatet få ett bredare resultat. Studiens resultat visar att budgeten har en stor inverkan på barngruppens storlek i förskolan och att pedagogerna arbetar med gruppindelning som arbetssätt, bland annat för att varje individ ska komma fram i den stora gruppen. Vi har kommit fram till att det finns flera sätt att hantera en stor barngrupp, inte enbart genom att sträva efter ett minskande av antal barn i gruppen på förskolan. Begreppet lämplig barngruppsstorlek är något som är ett oklart begrepp och det är flera faktorer som påverkar hur stor barngruppen upplevs.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

No description available.

Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollärares förhållningssätt till läroplanen med fokus på tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av läroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begränsats till att omfatta förskollärare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen är de revideringar av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010. Samtliga förskollärare i undersökningen är medvetna om att läroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebär. Undersökningen tyder på att revideringarna till viss del har påverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av ämnets förtydligade i läroplanen.

This work is about how teachers describe their work with mathematics in a traditional nursery school and a Montessori preschool. Another aim is to study how children mathematise on the two different preschools and to see if there are any differences between the various educational theories and practices mathematising. I have used two methods wich is interviews with preschool teachers, and observation of the children. The results of my study was that differences exist but the biggest difference is the material that Montessori uses. The difference between the teachers' way of teaching mathematics is to Montessori preschool places great emphasis on the material and how it is used, while in the traditional preschool puts the emphasis on learning through interaction with others. The traditional pre-school does not have the specific and concrete material, but where we see much more of the social interaction in the game and how their learning develops with others. How they develop their imagination and creativity in their own way.