Thesis (B.Sc)--University of Hong Kong, 2005. / "A dissertation submitted in partial fulfilment of the requirements for the Bachelor of Science (Speech and Hearing Sciences), The University of Hong Kong, June 30, 2005." Also available in print.

<p>When being in preschool, I have come across children who I have had difficulties to really meet, and I have felt that the communication between me and the child has been deficient. Since I believe that the meeting of child and pedagogue is essential to learning and development, I find this an important subject of further study.</p><p>The purpose of my study is to investigate if, and how, teachers regard a possible connection between language capability and behaviour. Furthermore I investigate how they work with language acquisition and communication, and what argument the pedagogues have for this work.</p><p>To answer these questions I have interviewed two pedagogues who have great knowledge and experience of this subject, and also have special interest in children’s language and communication.</p><p>In my literary review I give an account of how language acquisition is described in literature, and then compare it with how language impairment reveals. I also describe earlier research on how to work with language development, and what the national curriculum for preschools (Lpfö 98) say on this topic.</p><p>The result shows that my informants divide in their view of how to connect language capability to behaviour. As to the rest they mostly agree. They both find that the teacher’s attitude towards child behaviour is of utmost importance. Both focus on the functional aspects of language and communication, and state that language must work in the context where the child lives. The arguments for working with language and communication that my informants use are connected to learning and development. The importances of language for handling conflicts and develop identity are emphasized. All these arguments are supported by the national curriculum for preschools (Lpfö 98).</p> / <p>I förskolan har jag träffat barn som jag har haft svårt att verkligen möta, och jag har upplevt att kommunikationen mellan mig och dessa barn har brustit. Eftersom jag tror att mötet mellan barn och pedagog är centralt för lärande och utveckling anser jag att det är ett viktigt område att studera djupare.</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om, och i så fall hur, pedagoger ser på ett samband mellan språklig förmåga och beteende. Vidare undersöker jag hur man arbetar med språk och kommunikation, och vilka argument pedagogerna har för detta arbete.</p><p>Mina frågeställningar är</p><ul type="disc"><li>Hur ser pedagoger på kopplingen mellan språklig förmåga och beteende?</li><li>Hur arbetar de med språk och kommunikation?</li><li>Vilka argument har pedagogerna för arbetet med språk och kommunikation?</li></ul><p>För att besvara dessa frågeställningar har jag intervjuat två pedagoger som har stor kunskap och erfarenhet i ämnet, och som dessutom är särskilt intresserade av barns språk och kommunikation.</p><p>I litteraturgenomgången redogör jag för hur barns språkutveckling beskrivs i litteraturen, och jämför sedan med hur språkstörningar yppar sig. Jag går också igenom forskning om hur man kan arbeta med språkutveckling, och vad förskolans läroplan (Lpfö 98) säger om ämnet.</p><p>Resultatet visar att mina informanter skiljer sig åt i synen på hur man kan koppla språklig förmåga till beteende. I övrigt har de en stor samsyn. Båda lägger stor vikt vid pedagogers förhållningssätt, båda betonar en funktionell syn på språktillägnande, och argumenterar för att språket måste fungera i den kontext som barnen lever i. De argument för att arbeta med språk och kommunikation som pedagogerna använder hör ihop med utveckling och lärande. Språkets betydelse för konflikthantering och identitetsutveckling betonas särskilt. Alla dessa argument har stöd i förskolans läroplan.</p>

When being in preschool, I have come across children who I have had difficulties to really meet, and I have felt that the communication between me and the child has been deficient. Since I believe that the meeting of child and pedagogue is essential to learning and development, I find this an important subject of further study. The purpose of my study is to investigate if, and how, teachers regard a possible connection between language capability and behaviour. Furthermore I investigate how they work with language acquisition and communication, and what argument the pedagogues have for this work. To answer these questions I have interviewed two pedagogues who have great knowledge and experience of this subject, and also have special interest in children’s language and communication. In my literary review I give an account of how language acquisition is described in literature, and then compare it with how language impairment reveals. I also describe earlier research on how to work with language development, and what the national curriculum for preschools (Lpfö 98) say on this topic. The result shows that my informants divide in their view of how to connect language capability to behaviour. As to the rest they mostly agree. They both find that the teacher’s attitude towards child behaviour is of utmost importance. Both focus on the functional aspects of language and communication, and state that language must work in the context where the child lives. The arguments for working with language and communication that my informants use are connected to learning and development. The importances of language for handling conflicts and develop identity are emphasized. All these arguments are supported by the national curriculum for preschools (Lpfö 98). / I förskolan har jag träffat barn som jag har haft svårt att verkligen möta, och jag har upplevt att kommunikationen mellan mig och dessa barn har brustit. Eftersom jag tror att mötet mellan barn och pedagog är centralt för lärande och utveckling anser jag att det är ett viktigt område att studera djupare. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om, och i så fall hur, pedagoger ser på ett samband mellan språklig förmåga och beteende. Vidare undersöker jag hur man arbetar med språk och kommunikation, och vilka argument pedagogerna har för detta arbete. Mina frågeställningar är <ul type="disc">Hur ser pedagoger på kopplingen mellan språklig förmåga och beteende? Hur arbetar de med språk och kommunikation? Vilka argument har pedagogerna för arbetet med språk och kommunikation? För att besvara dessa frågeställningar har jag intervjuat två pedagoger som har stor kunskap och erfarenhet i ämnet, och som dessutom är särskilt intresserade av barns språk och kommunikation. I litteraturgenomgången redogör jag för hur barns språkutveckling beskrivs i litteraturen, och jämför sedan med hur språkstörningar yppar sig. Jag går också igenom forskning om hur man kan arbeta med språkutveckling, och vad förskolans läroplan (Lpfö 98) säger om ämnet. Resultatet visar att mina informanter skiljer sig åt i synen på hur man kan koppla språklig förmåga till beteende. I övrigt har de en stor samsyn. Båda lägger stor vikt vid pedagogers förhållningssätt, båda betonar en funktionell syn på språktillägnande, och argumenterar för att språket måste fungera i den kontext som barnen lever i. De argument för att arbeta med språk och kommunikation som pedagogerna använder hör ihop med utveckling och lärande. Språkets betydelse för konflikthantering och identitetsutveckling betonas särskilt. Alla dessa argument har stöd i förskolans läroplan.

The overall aim of the research presented here is to examine challenges in the special needs support tradition and the consequences of these challenges with the aim of increasing knowledge regarding the opportunities and constraints that are created as partof the support. In addition, the overarching study aims to highlight issues of democracyand inclusion in the social practices that are focused here and in what manner theseemerge and are framed. These aims are examined through three separate studies. The first study theoretically examines the central concepts of democracy and inclusionin school policy. The central query here relates to what possible consequences differentmodels of democracy imply vis-à-vis inclusive processes and what possibilities exist forchallenging traditions in special need education? Tradition has often been recognized asan important factor for compensating individuals in a reactive and segregating way. The second study takes an ethnographic point of departure and focuses five languagepre-schools that are instituted with the primary aim of teaching Swedish to children fromhomes where Swedish is not spoken. The institutional intention is to prepare these pupilsfor inclusion in future school arenas. One query here relates to what types ofconsequences such a proactively conceptualized activity gives rise to? A case-study that focuses the analysis of a course to prepare teachers for writingremedial plans constitutes the third research foci. The course is offered by a national stateauthority, the older Institute of Special Education (Specialpedagogiska institutet). Theactivity of working on remedial plans is a challenge for the special educational traditionand its individualization of school related problems. A central issue here relates to whatconsequence such a challenge gives rise to when it is formulated by a school-authority? The results of the studies presented in this thesis indicate that traditions resist changeeven though there is an ambition to challenge these. Old patterns of providing support ininstitutional arenas are difficult to reshape. In both empirical studies individual deficits isa common understanding of school-problems. The results of the empirical studies are alsodiscussed in relation to the conceptual analysis presented in the first article.

I samhället idag framkommer det allt fler barn som har någon form av språkstörning. Kunskapen bör därför hållas uppdaterad bland logopeder och talpedagoger med flera och att det även finns tillgång till stöd och hjälp för dessa barn. Kommunens översikt över behovet av hjälp är också viktigt för att barnen ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Kommunen bör sedan göra det som krävs för att hjälpen för barn med språkstörning ska finnas tillgänglig i kommunen. I denna studie är vårt syfte att se vad det finns för hjälp för barn med språkstörning i olika kommuner och om hjälpen skiljer sig åt beroende på om kommunen är större eller mindre. Den frågeställning vi valt till denna undersökning är: Skiljer sig hjälpen åt för barn med språkstörningar i större respektive mindre kommuner och i så fall varför? Denna studie är kvalitativ och består av en strukturerad intervju. Frågorna har här bestämts i förväg och skickats ut till sju olika kommuner som är strategiskt utvalda. Den strukturerade intervjun har skickats iväg till kommunerna via mejl tillsammans med ett missiv efter ett telefonsamtal med oss där vi ville ha ett godkännande till att skicka frågeformuläret och missivet till dem. Resultatet visade på att större kommuner har språkförskolor medan mindre kommuner inte har inrättat några, men det visade också på att vissa större kommuner inte heller har någon sådan verksamhet. Resultatet visade också på att orsaker till att mindre kommuner inte har någon språkförskola är att barnantalet är för litet eller att de inte har så många barn med språkstörning i kommunen så att det skulle löna sig att ha denna verksamhet.

This thesis is devoted to the issue of understanding Romani and the majority languages by Romani preschoolers in order to consider the possibility of introducing Romani language in schools. Also it analyses the influence of using Romani language on the ability to perform age-appropriate tasks by Roma preschoolers. The work is divided into two parts. The first, theoretical part presents a summary of the relevant works on school failure of Romani children with an emphasis on their language handicap. We also pay attention to the theory of language shift, language code, and subtractive bilingualism. In the second, empirical part a primary research is carried out examining the degree of understanding Romani and majority languages in three locations in the Czech Republic and Slovakia. As a methodology, a mixed research design was chosen. It was divided into two phases. During the first phase a field research was conducted, followed by quantitative evaluation of tasks performed by the Romani preschoolers in the second phase. Research has shown, that there are different linguistic situations in the surveyed locations and therefore no generic measure can be introduced. At the same time the outcomes rejected the presumption that children who speak Romani better than the majority language will be more successful in...