Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för barns bråklekar i förskolan, genom att analysera barns egna perspektiv på lekande. Studiens syfte uppnås genom att besvara följande frågeställningar: Vad är bråklekar för barn? Vad kan man utläsa ur barnens egna uppfattningar om bråklekar? Präglas bråklekar av barnkulturen? Jag kommer använda mig av Tannocks (2011) utvecklade definition av begreppet rough-and-tumble play, bråklekar. Hon menar att bråklekar är lekar där barn springer runt, klättrar, jagar varandra, slår på låtsas, blir jagade, brottas, trillar runt och slår med öppna händer. Studien utgår från Birgitta Knutsdotter Olofssons (2003) lekteori och begreppen: kroppslig kunskap, de sociala lekreglerna: samförstånd, turtagande och ömsesidighet samt leksignaler. Studien utgår även från Susan Stewarts intertextualitetsteori, som innebär att barn i den intertextuella gemensamma förståelsen möts i en värld skapad av intryck från fiktionen och verkligheten (Löfgren, 2015). Jag använde mig av metoden deltagande observation, vilket gav mig tillträde till leken samt resulterade i samtal kring leken. Resultatet visar att barns bråklekar, ur barns perspektiv, präglas av gestalter från barnkulturen. Intertextualitetsteorin är i allra högsta grad synlig i barns bråklekar och i barns samtal kring sina lekar. Genom resultatet kan man förstå att bråklekar är av stor betydelse för barn, vilket synliggörs genom de strategier barn använder sig av för att få tillgång till bråklekar. Min slutsats är att bråklekar till största delen består av de intryck barn får från barnkulturen och dess våldsamma innehåll, vilket visar hur oerhört viktigt det är att barn får tillgång till bråklekar för att bearbeta dessa intryck. Genom resultatet synliggörs det fundamentala behov barn har av att leka bråklekar, resultatet bidrar därmed till debatten om bråklekars vara eller icke vara. Jag vill genom studien lyfta fram barns perspektiv på bråklekar.

In this current study, discussions were conducted in three focus groups with preschool teachers. In each focus group, two preschool teachers from two municipal preschools in a medium-sized city participated. The purpose of the research was to create a basic knowledge of how rough-and-tumble play (R&T) are perceived, interpreted and handled by preschool teachers. The cultural-historical theory of Vygotsky is used as a theoretical basis for this study. The results show that among preschool teachers there is a tendency to allow this kind of play in a limited form. The results also highlight the preschool teachers' insecurity in relation to children's rough-and-tumble plays. That uncertainty can take place because R&T games require a balance between being allowed, restricted and forbidden during a game. Furthermore, preschool teachers' awareness of the connection between their experiences and the approaches described about R&T plays are demonstrated. A lack of preschool teachers' consensus on R&T games also emerged in the study. / I den aktuella studien genomfördes diskussioner i tre fokusgrupper med förskollärare. I varje fokusgrupp deltog två förskollärare från två kommunala förskolor i en mellanstor stad. Forskningssyftet var att skapa en grundläggande kunskap om hur bråklekar uppfattas, tolkas och hanteras av förskollärare. Den kulturhistoriska teorin av Vygotskij användes som en teoretisk grund för den här studien. Resultatet visar att det bland förskollärare finns en tendens att tillåta bråklekar i en begränsad form. I resultatet lyfts även förskollärares osäkerhet gentemot barns bråklekar. Den osäkerheten kan uppkomma eftersom bråklekar kräver en balans mellan att vara tillåten, begränsad och förbjuden under en lek. Vidare påvisas förskollärares medvetenhet om en koppling mellan deras erfarenheter och de föreställningar som beskrivs kring bråklekar. En brist på förskollärares samsyn kring bråklekar framkom i studien.