Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer: objektivitet klientidentifikation kvalitetsförsämrande handlingar   Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien.   Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer.   Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband. En utveckling av frågeställningar för att mäta professionell skepticism, och som utgår från revisorsyrket, anser vi skulle vara en intressant idé för framtida forskning. Ett annat förslag är att undersöka om det finns skillnader i personlig skepticism och professionell skepticism. Att en revisor inte är skeptisk privat behöver inte betyda desamma inom professionen.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till forskningen gällande påverkansfaktorer på revisorers objektivitet/oberoende. Professionell skepticism har visat sig vara en viktig del av revisorernas profession. Vi har i studien visat ett tydligt samband mellan skepticism och objektivitet som kan användas i framtida forskningssyften. Nyckelord: Professionell skepticism, Revisorns objektivitet/oberoende, Klientidentifikation, Kvalitetsförsämrande handlingar. / Aim: An auditor's independence is a fundamental factor for ensuring a good quality and high reliability audit. This study will shed light on a characteristic that is fundamental to be able to produce a high-quality audit, and which constitute a large and important part of the audit profession; professional skepticism. The purpose of this paper is to investigate whether there is any connection between professional skepticism and these three factors: objectivity client identification RAQ acts   Method: We have in the implementation of the study used a quantitative method where we sent out a survey to 3,337 authorized and approved auditors, of which we received 178 responses. The responses were statistically analyzed to test hypotheses developed in the study.   Result & Conclusions: The results of the survey show a positive correlation between objectivity and professional skepticism. The conclusion shows that increased professional skepticism strengthens the objectivity of the auditors.   Suggestions for future research: Time is often a limitation, which is the case in this thesis as well. Longer time horizon could have resulted in a larger number of replies on the survey and the possibility for stronger correlations between items. A further development of the questions regarding the professional skepticism aimed specifically to auditors might be a better way to look at it. Another suggestion is to investigate if there is a difference between personal skepticism and professional skepticism. Lack of skepticism in your personal trait does not necessarily mean the same for your profession.    Contribution of the thesis: This paper contributes to the literature about auditor independence and its surrounding effects. The professional skepticism has proven to be a vital part of the auditor profession and we have been able to prove the correlation between auditor independence and professional skepticism that can be used in future research purposes.   Key words: Professional skepticism, Auditor independence, Client identification, RAQ acts.

SAMMANFATTNING Titel: Transformellt ledarskap och klientidentifikation – hur påverkas revisionens kvalitet? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Susanne Johansson och Christina Karlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015 - juni Syfte: Det är viktigt att en revisor är objektiv och oberoende av sin klient. Detta krav på oberoende kan motverkas av en ”transformell klientledare” och det faktum att en revisor behöver upprätthålla goda kundrelationer till sin klient vilket kan leda till RAQ handlingar. Studien kan ses som en upplysande del i det arbete som finns med att förebygga negativa beteenden hos revisorer och dess oberoende. Syftet med studien är att 1) ta reda på om revisorer identifierar sig mer med “transformella klienter” 2) om sådana omständigheter är förknippade med högre frekvenser av RAQ handlingar. 3) Se hur förtroendet för ledaren och klientens interna kontroll kan påverka revisionens kvalitet.   Metod: Studien använder en deduktiv metod med enkätundersökning som primärdata genomförd bland 3607 svenska revisorer samt en litteraturstudie som sekundärdata. Analys gjordes med Principal komponentanalys, Cronbach’s Alpha, korrelations- och regressionsanalys i programmet SPSS.   Resultat & slutsats: Studien visar att en klients transformella ledarskap kan ha en inverkan på revisorn. Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan ett transformellt ledarskap och revisorns klientidentifiering, samt att det transformella ledarskapet har en positiv inverkan på revisorns förtroende för klienten. Det finns även ett positivt samband mellan ett förtroende för klienten och klientens internkontroll.   Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forkning föreslår vi att använda data som kan generaliseras, ett sannolikhetsurval, att veta storleken på den egentliga populationen vilket därigenom kan ge en bättre svarsfrekvens. Vi föreslår även att använda sig av bättre och säkrare mätmetoder då vår mätmetod kan ifrågasättas eftersom resultatet i undersökningen visar låg signifikans.   Uppsatsens bidrag: Studien är unik då det inte finns tidigare forskning kring hur det transformella ledarskapet påverkar klientidentifikation, förtroende för klienten och dess internkontroll samt hur detta i sin tur kan påverka frekvensen av RAQ beteenden.

Syfte: Att revisorn behåller sitt oberoende i en revison är grundläggande inom redovisning. Tidigare forskning har påvisat att olika faktorer kan påverka revisorns objektivitet och på så sätt medverka till att revisorn begår kvalitetsreducerande handlingar, så kallade RAQ acts. Då intressenter måste kunna lita på att informationen i revisionen är korrekt för att kunna fatta informativa beslut är det viktigt att identifiera de faktorer som kan påverka revisorns objektivitet och på så sätt förhindra revisorn från att begå kvalitetsreducerande handlingar. Syftet är då att undersöka vilka faktorer som påverkar revisorns objektivitet och då främst om ett transformellt ledarskap från klienten har en påverkan på revisorns benägenhet att begå RAQ acts. Metod: Underlaget för studien kommer från en enkätundersökning som vi utfört för att samla in primärdata. Enkätundersökningen genomfördes på auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Vi har sedan använt statistikprogrammet SPSS statistics för att analysera svaren och datan och redovisat resultaten i tabellform. Resultat & slutsats: Resultaten från studien visar att tidspress är en faktor som påverkar revisorn till att begå RAQ acts. Dock finner vi inget statistiskt samband som styrker att ett transformellt ledarskap från klienten påverkar revisorns benägenhet att begå RAQ acts. Förslag till fortsatt forskning: Studien skulle med fördel kunna genomföras igen då resultaten skulle kunna bli annorlunda vid en högre svarsfrekvens.Förslag på fortsatt forskning skulle även kunna vara att undersöka ytterligare faktorer som kan påverka revisorns objektivitet och dennes benägenhet att begå RAQ acts. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att uppmärksamma behovet av att identifiera faktorer som påverkar revisorns objektivitet. / Aim: It´s essential that the auditor retains its independence in accounting. Previous research has shown that different factors may affect the auditor's objectivity and thus contribute to the auditor commits quality reduced actions, so called RAQ acts. The stakeholders need to be confident that the information in the audit is correct to make informative decisions, that‟s why it is important to identify the factors that may affect the auditor's objectivity and thus prevent the auditor from committing RAQ acts. The aim then is to examine the factors that affect the auditor's objectivity, primarily if transformational leadership from the client has an effect on the auditor's propensity to commit RAQ acts. Method: The data for the study comes from a survey we performed to collect raw data. The survey was conducted on authorized and certified accountants in Sweden. We then used the statistical program SPSS Statistics to analyze the responses and the data and reported the results in table form. Result & Conclusions: The study results show that the time pressure is a factor affecting accountant to commit RAQ acts. However, we find no statistical correlation showing that a transformational leadership from the client affects the auditor's propensity to commit RAQ acts. Suggestions for future research: The study could usefully be carried out again when the results would be different at a higher response rate. Suggestions for further research could also be examining other factors that may affect the auditor's objectivity and his/hers propensity to commit RAQ acts. Contribution of the thesis: The study helps to draw attention to the need to identify factors that affect the auditor's objectivity.

SAMMANFATTNING Titel: Revisorns identifikation med klienten respektive professionen – Hur påverkas valet av förhandlingsstrategi? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jannicke Berghold och Vanessa Do Pilar Lemos Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 - Januari Syfte: Revisorers val av förhandlingsstrategi vid meningsskiljaktigheter med klienten angående rapporteringsmål, har visat sig få betydande konsekvenser på de slutliga reviderade rapporterna. Då intressenter till de reviderade företagen till stor del baserar sina investeringsbeslut på dessa rapporter är det av stor vikt att revisorn inte påverkas av den enskilda klienten vid förhandling. Social Identity Theory menar att individer identifierar sig med flertalet sociala grupper, vilka ibland besitter avsevärt skilda intressen och värderingar. Forskare menar att individen är mer eller mindre benägen att följa dessa beroende på hur stark denna identifikation är. Vidare föreslår ny forskning på området att individens beslutsfattande framförallt är beroende av vilken av dessa identiteter som är framträdande i individens sinne vid beslutsögonblicket. Vi ämnar med denna studie undersöka hur revisorns identifikation med klienten påverkar hur denne beter sig vid en förhandling med klienten, samt huruvida denna effekt förändras när professionsidentiteten är framträdande. Metod: Denna studie har genomförts genom att primärdata samlats in via en experimentell enkätundersökning. Urvalspopulationen bestod av 3600 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Svarsdata har samlats in med hjälp av enkätprogrammet SUNET-survey, för att sedan sammanställas och analyseras i statistikprogrammet SPSS statistics. Resultat & slutsats: Studien visade att en stark klientidentifikation bidrog till att revisorn ansåg sig mer sannolik att använda sig av en förhandlingsstrategi som var inställsam mot klienten, gentemot när klientidentifikationen var svag. Vidare såg vi att när professionsidentiteten gjordes framträdande, så var respondenterna mindre benägen att använda sådana strategier. Vårt utfall visar att styrkan av klientidentifikation påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi, dessutom verkar effekten av en framträdande professionsidentitet också influera revisorns val. 3 Förslag till fortsatt forskning: Då det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat, så föreslår vi att framtida forskare utför en studie i likhet med denna under mer kontrollerade former. Detta för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att vår studie kommer att lämna ett värdefullt bidrag till förhandlingslitteraturen. Detta då vi antar en ny infallsvinkel på revisorns förhandling med klienten genom att studera huruvida valet av förhandlingsstrategi skiljer sig åt beroende på vilken av revisorns multipla sociala identiteter som är mest framträdande i beslutsögonblicket. / ABSTRACT  Title: The auditor's identification with the client and the profession - How does it effect the  choice of negotiating strategy?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jannicke Berghold and Vanessa Do Pilar Lemos Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: The auditor´s choice of negotiating strategy in cases of disagreement with the client regarding the reporting objectives, has proven to have a significant impact on the final statements to be presented to the public. As stakeholders of these companies largely base their investment decisions on these reports, it is very important that the individual client doesn’t influence the auditor at negotiation. Social Identity Theory predicts that individuals identify with multiple amounts of social groups, which sometimes possess significantly different interests and values. Scientists believe that the individual is more or less prone to follow these groups depending on how strong this identification is. Furthermore, new research in the field suggest that individual decision-making above all depends on which of these identities that are salient in the individual's mind at the moment of decision. With this study we intend to examine how the auditor's identification with the client influences how she choses negotiating strategy, and whether the effect changes when professional identity is made salient. Method: This study was conducted by a collection of primary data through an experimental survey. Sample population comprised 3,600 authorized and certified auditors in Sweden. Response data has been collected using questionnaires program SUNET survey, then compiled and analyzed in SPSS Statistics. Result & Conclusions: The study showed that a strong clientidentification contributed to that the auditor was likely with the use of a negotiation strategy that is slimy to the client, when the identification towards the client was weak. Furthermore, we saw that when professional identity was made salient, so respondents were less inclined to use such strategies. Our results show that the strength of client identification affect the auditor's choice of negotiating strategy, additionally appears the effect of a prominent professional identity also influence the auditor's election 5 Suggestions for future research: Since the great shortfall in our study may have contributed to a misleading result, we suggest that future researchers conducting a study like this, would do so under more controlled conditions. This to ensure a higher response rate and to increase the possibility of generalized conclusions. One proposal, when the time aspect does not present a problem, would be to complete the questionnaire with an option that allows the researcher to get more in-depth insight into the respondents' answers. Contribution of the thesis: We hope that our study will make a valuable contribution to the negotiation literature. This by our adaptation of the new approach to the auditor's negotiation with the client by studying whether the choice of negotiating strategy differs depending on which of the auditor's multiple social identities that are most prominent in the moment of decision

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ”Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ”.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer. Vidare har den insamlade materialet bearbetats och analyserats i statistikprogrammet (SPSS) med hjälp av olika analysmodeller.Studiens resultat visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter och att denna identifikation uppstår på grund av den sociala relationen mellan revisorn och klienten. Det icke-finansiella beroendet som uppstår genom identifikationen med klienter visar dock ingen påverkan på revisorns objektiva bedömning, vilket tyder på att revisorn oavsett klientens önskemål gör en korrekt bedömning vid en redovisningstvist. Vidare visar denna studie att48identifikationen med professionen leder till ökad identifikation med klienten. Detta har sin grund i den sociala identitetsteori som antyder att individer kan identifiera sig med olika sociala grupper samtidigt och att den ena identifikationen inte behöver utesluta den andra. Slutligen har vi visat att revisorsrotationen inte kan bidra till en minskning av identifikationen med klienten. Tidigare forskning visar nackdelar med revisorsrotationen, så som merkostnader och förlorad förkunskap, vilket indikerar i att rotera revisorn var sjunde år är ingen korrekt lösning som kan gynna både parterna. / The purpose of this study was to explain the extent to which non-financial dependence of auditors may arise from auditors' identification with clients and examine its effects on the auditor's independence and objectivity. Furthermore, we have attempted to examine how the client identifier can be influenced by professional identification and auditor rotation. Thus, our problem was "how auditors identify themselves with their clients how this affects the auditor's objectivity? How is the client identifier of the auditor's profession? How can the auditor rotation contribute to a decrease in identification with the client? ".The empirical data were collected through an electronic survey sent to 1200 approved and certified public accountants in Sweden. The loss was 87%, the underlying reason may be that the questionnaire was sent out in all declarations. Furthermore, the collected material processed and analyzed in the statistical program (SPSS) using various analytical models.Our results demonstrate that Swedish auditors identify with their clients and that this identification occurs due to the social relationship between the auditor and the client. The non-financial dependency arising from identification with clients, however, shows no effect on the auditor's objective assessment, which indicates that the auditor whether the client wishes make an accurate assessment of an accounting dispute. Furthermore, this study shows that the identification with profession leads to increased identification with the client. This is due to the social identity theory suggests that individuals may identify with different social groups at the same time and that one identification need not exclude the other. Finally, we have shown that auditor rotation can‟t contribute to a decrease in identification with the client. Previous research shows the disadvantages of auditor rotation, so that additional costs and loss of entry, indicating that rotate auditors every seven years is not a proper solution that can benefit both parties.

Auditors have a big role in society. The question of auditor independence has been debated frequently after the financial crisis. Long auditor tenure with clients has both advantages and disadvantages so the question is hard to solve. One of the traits that are encouraged with auditors is professional skepticism. An important part of professional skepticism is the personal skepticism of the auditor. The purpose of this dissertation is to investigate if a high professional skepticism can increase auditor independence by increasing profession identification and decreasing client identification. Earlier research in Social Identity Theory has shown that client identification is negatively related to auditor independence and that profession identification is positively related to auditor independence. A quantitative method is used in this dissertation. A survey was sent to 1000 qualified Swedish auditor. 273 of those replied. The material was statistically analyzed to test the different hypothesis in the dissertation. Our survey showed that professional skepticism has no relation to client- and profession identification. There is however a weak positive relation between professional skepticism and auditor independence. The conclusion is that more research is needed to investigate if auditor independence really is affected by the auditor ’s professional skepticism. / Revisorer har en stor roll i dagens samhälle. Efter finanskrisen har frågan om revisorns oberoende diskuterats flitigt. Det finns både för- och nackdelar med att en revisor varit länge på ett företag och därför är frågan svårlöst. En av egenskaperna som uppmuntras hos en revisor är professionell skepticism. En viktig del av den professionella skepticismen är revisorns personliga skepticism. Syftet med den här uppsatsen är att påvisa att en hög professionell skepticism hos revisorer kan motverka vissa oberoenderelaterade problem. Mer specifikt undersöks den professionella skepticismens påverkan på revisorns identifikation med klienten och med den egna professionen. Tidigare forskning inom Social Identity Theory har visat att identifikation med klienten är negativt relaterat till oberoende och att identifikation med den egna professionen är positivt relaterat till oberoende. I uppsatsen används en kvantitativ metod. En enkät skickades till 1000 kvalificerade svenska revisorer varav 273 svarade. Detta material analyserades statistiskt för att pröva hypoteserna i uppsatsen. Undersökning visar att professionell skepticism inte har någon påverkan på klient- och professionsidentifikation hos revisorn. Det finns däremot en svag positiv relation mellan professionell skepticism och revisorns oberoende. Slutsatsen blir därför att mer forskning behövs för att undersöka om revisorns oberoende faktiskt påverkas av revisorns professionella skepticism.

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pågått länge. Idag är frågan om revisorers oberoende en av de viktigaste frågorna inom redovisning vilket delvis beror på de företagsskandaler som inträffat under senare år. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nära relationer vilket både kan ha en positiv och en negativ påverkan på revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta på individnivå. Vi har även valt att lägga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta påverkar samtliga identifikationer. Studien syftar till att undersöka om klientidentifikation, personlig och professionell identifikation påverkas av ett karismatiskt ledarskap och om dessa identifikationer i sin tur har en påverkan på revisorers oberoende. Metod: Vi har i studien använt oss av enkäter som metod för att samla in primärdata. Data samlades in från auktoriserade och godkända revisorer runtom i Sverige. Insamlad data har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna har sedan redovisats i olika tabeller. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att ett karismatiskt ledarskap har en påverkan på samtliga identifikationer, dock var denna påverkan relativt svag, vilket innebär att det är många andra faktorer som ökar identifikationerna. Vidare visade resultatet att personlig identifikation kan innebära ett större hot mot revisorers oberoende än klientidentifikation. Förslag till fortsatt forskning: För att få mer djup i studien och för att få fram respondenternas egna tankar och åsikter skulle en kvalitativt inriktad studie, med intervjuer som datainsamlingsmetod kunna genomföras. Ytterligare förslag till forskning skulle kunna vara att undersöka andra faktorer som kan tänkas påverka olika identifikationer. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till fortsatt forskning inom revisorers icke-finansiella beroende, genom att vi undersöker problemet ur ett socialt identitetsperspektiv. Vidare bidrar studien med kunskap om faktorer som påverkar sociala identiteter. / Aim: The debate about the auditor independence has been going on for a long time. Today is the issue of auditor independence one of the most important in accounting which depends on several corporate scandals that have occurred in recent years. Previous studies shows that close relationships explicate social identifications which can have a positive and a negative impact on auditor independence. We have added personal identification in our study at the individual level to expand previous studies. We have also added the charismatic leadership as a factor to investigate whether this affect identifications. The study aims to investigate whether the client identification, personal and professional identification is affected by a charismatic leadership and whether these identifications has an impact on auditor independence. Method: In our study we have used surveys as a method to collect primary data. Data were collected from Swedish authorized and approved auditors. The collected data where then processed and analyzed by the statistical program SPSS statistics. The results of the statistical analyzes are then presented in different tables. Result and conclusions: The results of the study showed that charismatic leadership has an impact on all identifications, however, this effect is relatively weak, which means that there are many other factors that increase these identifications. Furthermore, the result also showed that personal identification can be a greater threat to auditor independence than client identification. Suggestions for future research: To obtain the respondents' own thoughts and opinions, a qualitative focused study with interviews as a data collection method could be implemented. Further implications could be to examine other factors that may affect different identifications. Contribution of the thesis: The study contributes for further research about the auditors' non-financial dependence, in which we examine the problem from a social identity perspective. Furthermore, the study can provide knowledge of the factors that affecting social identities.