<p>Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn <em>förefaller </em>vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten.</p><p> </p><p>Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan</p><p> </p><p>Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar. Studiens delsyfte är att undersöka hur kreditgivare upplever att dessa tre oberoendehot påverkar redovisningskvaliteten och låneansökan.</p><p> </p><p>Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra kreditgivare med ett egenhändigt konstruerar case som intervjuunderlag. Denna studie fokuserar på huruvida revisorn förefaller oberoende i kreditgivares ögon och inte huruvida revisorn i praktiken är oberoende.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen innehåller teorier som förklarar syftet med och nyttan utav revision. Vidare diskuteras revisorns uppgift och revisorns oberoende samt kreditgivare och kreditgivning. Avslutningsvis diskuteras oberoendehot i form av längd på uppdraget, konsulttjänster och ekonomsikt intresse.</p><p> </p><p>Svaren och resonemangen ifrån kreditgivarna var blandade men det framkom att det finns en medvetenhet kring oberoendeproblematiken. Vidare framgick det utav respondenternas resonemang att vissa situationer som tillsynes skadar oberoendet också påverkar låneansökan negativt.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten.   Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan   Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar. Studiens delsyfte är att undersöka hur kreditgivare upplever att dessa tre oberoendehot påverkar redovisningskvaliteten och låneansökan.   Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra kreditgivare med ett egenhändigt konstruerar case som intervjuunderlag. Denna studie fokuserar på huruvida revisorn förefaller oberoende i kreditgivares ögon och inte huruvida revisorn i praktiken är oberoende.   Den teoretiska referensramen innehåller teorier som förklarar syftet med och nyttan utav revision. Vidare diskuteras revisorns uppgift och revisorns oberoende samt kreditgivare och kreditgivning. Avslutningsvis diskuteras oberoendehot i form av längd på uppdraget, konsulttjänster och ekonomsikt intresse.   Svaren och resonemangen ifrån kreditgivarna var blandade men det framkom att det finns en medvetenhet kring oberoendeproblematiken. Vidare framgick det utav respondenternas resonemang att vissa situationer som tillsynes skadar oberoendet också påverkar låneansökan negativt.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.    Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.     Resultatet av studien tyder på en övergripande negativ inställning till ett införande av byrårotation i Sverige. Majoriteten av respondenterna anser att rådande bestämmelser om endast revisorsrotation är tillräckligt för att kunna säkerställa revisorns oberoende ställning gentemot klientföretaget. Likväl anser de att ett införande av byrårotation kan komma att skada mer än vad det gör nytta då kostnaderna och effektiviteten kan komma att påverkas negativt. Detta resultat stämmer också väl överens med det som GAO fann i sin studie.

Ett flertal redovisningsskandaler har ägt rum världen över där revisorer varit inblandade, vilket gjort att revisionskvaliteten ifrågasatts och framförallt revisorernas oberoende. Tidigare studier rapporterar om faktorer som kan påverka oberoendet där gåvor, social identitet, professionalism, relationer, påtryckningar, rykte och ekonomi har visat sig kunna påverka revisorernas agerande. Syftet med denna studie var att förklara hur revisorer strategiskt agerar för att upprätthålla sitt oberoende mot sina klienter, samt att förklara skillnader i agerandet utifrån professionens perspektiv. Tidigare studier visar att det föreligger skillnader kring människors handlingssätt beroende på kön, ålder, erfarenhet, vilken ort man är verksam i samt vilken byrå man arbetar för. Denna studie utfördes genom en tvåmetodsundersökning där vi med hjälp av intervjuer skapade oss en överblick över professionens syn på oberoendet, vilket senare lade grunden för utformningen av studiens enkät som resulterade i 317 fullständiga svar. Genom en korrelationsanalys och en multivariat regressionsanalys undersökte vi om det förelåg samband mellan de oberoende variablerna kön, ålder, storlek på ort, storlek på byrå, erfarenhet och de beroende variablerna gåvor, social identitet, professionalism, relationer, påtryckningar, rykte och ekonomi. Fyra av studiens hypoteser fick stöd, däribland att manliga revisorer är mer benägna till närmare relationer till sina klienter i jämförelse med kvinnliga revisorer. Vidare fann vi även stöd för att revisorer på mindre orter är mer benägna till närmare relationer till sina klienter i jämförelse med revisorer i storstäder. Vi fann även stöd för att yngre revisorer i högre grad beaktar sitt rykte i jämförelse med äldre revisorer. Slutligen fann vi även stöd för att manliga revisorer i högre grad beaktar klienters ekonomiska betydelse i jämförelse med kvinnliga revisorer. Utöver de hypoteser som testades fann vi ytterligare samband av intresse att analysera, däribland ett signifikant negativt samband mellan ålder och revisorers benägenhet att ta emot gåvor och acceptera närmare relationer. Vidare noterades att manliga revisorer i högre grad tycks beakta sitt rykte i jämförelse med kvinnliga revisorer. Revisorns ålder ocherfarenhet visar även ett negativt signifikant samband med revisorers benägenhet att beakta klientens ekonomiska betydelse. Slutsatsen är att revisorer tycks följa olika strategier för att bemöta faktorer som kan påverka oberoendet och att det föreligger vissa skillnader i agerandet beroende på revisorns erfarenhet, ålder och kön samt storleken på den ort revisorn är verksam  i. / Several accounting scandals have taken place around the world where auditors have been involved, which means that the audit quality is questioned and especially the auditors’ independence. Previous studies report on factors that may affect the independence, where gifts, social identity, professionalism, relationships, pressure, reputation and economy are factors that have been shown to affect the auditor’s actions. The purpose of this study is to explainhow auditors act strategically to maintain independence with their clients, as well as to explain differences in action based on the professional perspective. Previous studies shown that there is behavioral differences regarding gender, age, experience, the city you operate in and which firm you work for. This study was conducted through a two-method study in which we, with the help of interviews, were able to create an understanding of the auditor’s  independence from the profession’s perspective. The interviews contributed to the creation of the study’s survey which had a sample of 317 responses. Through a correlation analysis and a multivariate regression analysis we examined whether there is a correlation between the independent variables gender, age, the size of city, the size of firm, experience and the dependent variables gifts, social identity, professionalism, relationships, pressure, reputation and economy. In our study four of the hypotheses received support, including that male auditors are more likely to have closer relationships with their clients compared to female auditors. Furthermore, we also found support for the fact that auditors in smaller cities are more likely to have closer relationships with their clients compared to auditors in larger cities. We also found support for the fact that younger auditors care more about their reputation compared to older auditors. Finally, we also found support for that male auditors are more liable to care about their clients'economic importance compared to female auditors. In addition to the hypotheses that were tested, we found other relationships that were of interest to analyze, including a significant negative relationship between age and auditors' tendency to accept gifts and closer relationships. Furthermore, it is noted that male auditors care more about their reputation compared to female auditors. The auditor's age and experience also shown a negativelysignificant relationship with auditors' tendency to consider the client's economic importance. The conclusion in this study is that auditors seem to follow different strategies to address the various factors that may affect independence, where the study shows that there are differencesin the action depending on the auditor's experience, age and gender and also the size of city the auditor operate in.

This study examines whether there is an association between the length of the client-auditor relationship and audit quality, using absolute unexpected accruals estimated by industry as a measure of audit quality based on a modified Jones model. The study is motivated by the proposal on mandatory audit firm rotation for publicly traded companies from the European Commission, which is based on the notion that longer auditor firm tenure creates a familiarity threat which reduces the audit quality. Both the relation between audit quality and auditor partner tenure and audit firm tenure is examined in this study, using multivariate regression controlling for auditor type (Big 4 versus non-Big 4), signing auditors (one versus two auditors), firm size, profitability, leverage and age. There is a significant negative relationship between audit quality and audit partner tenure when only companies employing Big 4 is tested, which indicate that auditors constrain managements extreme accounting measures with longer tenure. The results provide no significant evidence of an increase in the absolute unexpected accruals with audit firm tenure, when only Big 4 companies are tested. The results also overall suggest that the audit quality is lower for shorter tenure relative to longer tenure, which is consistent with previous studies. The results of this study therefore implies that under the current regime with no obligation of firm rotation, longer audit tenure is on average associated with auditors in greater extent constraining managements extreme accounting choices. The results therefore do not support the call for mandatory rotation. However, the majority of the regression results were not statistically significant, which limits the possibility to apply these results to a population outside the scope of this study. / Revisorers oberoende i förhållande till sina klienter har under de senaste åren med anledning av finanskrisen samt de omtalade revisionsskandalerna medfört diskussioner om huruvida den befintliga lagstiftningen som reglerar revisorers arbete är tillräcklig. Det har även diskuterats om det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att säkerställa revisorernas oberoende. Som ett led att stärka revisorernas oberoende har Europeiska Kommissionen lagt på förslag att införa obligatorisk byrårotation för publika bolag. Det har redan införts obligatorisk revisorsrotation. Dock anser emellertid kommissionen att detta inte är tillräckligt, då långa revisionsbyråuppdrag kan vara skadliga för oberoendet på grund av att det med tiden kan skapas en vänskaplig relation mellan revisionsbyrån och klienten. Majoriteten av tidigare forskning på området har emellertid inte funnit stöd för att varken långa partneruppdrag eller byråuppdrag skulle vara skadliga för revisionskvaliteten som omfattar revisorers oberoende. I studien undersöks således huruvida det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten. Studiens syfte är därmed att undersöka om längden på partneruppdraget och byråuppdraget påverkar revisionskvaliteten. Utifrån studiens resultat syftar studien även till att kommentera rimligheten i Europeiska Kommissionens förslag på införandet av obligatorisk byrårotation. Studien utgår ifrån ett intressentperspektiv, eftersom det i slutändan är intressenter såsom aktieägare, investerare, långivare, anställda, kunder och staten som drabbas av de negativa konsekvenserna av att revisorer inte är oberoende i sin granskning, då tillförlitligheten till årsredovisningarna minskar.    De teoretiska utgångspunkterna baseras på tidigare forskning inom revision och företagsekonomi. I studien tillämpas teorier och tidigare forskningsresultat som främst gäller revisionskvalitet, vinstmanipulering och längden på partner- samt byråuppdraget i syfte att beskriva den befintliga forskningen som vid tiden för studien behandlar ämnet. En kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt efter den positivistiska synssättet har använts för att på bästa möjliga sätt undersöka studiens uppställda problem och syfte. Urvalet består av publika bolag börsnoterade på NASDAQ OMX Nordics Large, Mid och Small Cap listor. I linje med tidigare studier används oväntade periodiseringar beräknad utifrån branschtillhörighet som mått på revisionskvalitet.    Resultaten visar att partnerlängden är signifikant negativt associerad med de absoluta oväntade periodiseringarna när endast företag reviderade av Big 4 studeras, vilket indikerar att revisorer begränsar företagsledningens möjlighet att genomföra extrema redovisningsbeslut i takt med att längden på partneruppdraget ökar. Resultaten ger inget stöd för att långa byråuppdrag påverkar revisionskvaliteten negativt, detta då inga signifikanta samband observerades. Studiens resultat visar även att korta revisionsuppdrag överlag har högre oväntade periodiseringar i förhållande till längre uppdrag. Studien ger således inget stöd för införandet av obligatorisk byrårotation.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjänster och klientstorlek. Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgått en rad förändringar. Detta till följd av ett antal händelser såsom Enronskandalen som kom att ifrågasätta revisorers oberoende ytterligare. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en revisors oberoende påverkas av variabler som revisionsbyråns storlek (Big 4), konsulttjänster och klientstorlek. Metod: Utifrån en deduktiv ansats har vi använt en kvantitativ metod genom att analysera sekundärdata som vi hämtat från Affärsdatas databas. Urvalet bestod av årsredovisningar och dess tillhörande revisionsberättelser som studerats utifrån kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jämförts med tidigare forskning inom revisionsområdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försäkran. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmärker i något större utsträckning än övriga revisionsbyråer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjänster, företag som nyttjar revisionstjänster från Big 4 nyttjar konsulttjänster i högre utsträckning än företag som har annan revisionsbyrå. Klientstorlek har enbart en påverkan på företagens benägenhet att köpa konsulttjänster, det vill säga förekomsten av att även köpa konsulttjänster utöver revisionen ökar i takt med företagens storlek, om än inte signifikant. Sammanfattningsvis kan klargöras att ingen av de undersökta variablerna har någon signifikant inverkan på anmärkning kring fortsatt drift, varken enskilt eller tillsammans. Detta resultat gör att den rimligaste tolkningen blir att revisorerna förblir oberoende trots påverkan utifrån. Det mesta talar för att valet av revisionsbyrå, vilka tjänster som nyttjats eller vilket företag man representerar inte påverkar revisorns oberoende vilket visar på att revisorn tycks klara av sin uppgift som en tredje oberoende part. / Background: During the early 2000s the financial audit went through a series of changes. The cause of these changes were several, one of these reasons were the Enron scandal which arouse the question about the importance of auditor independence once again.  Purpose: The purpose of the study is to examine whether variables as Big 4, advisory services or client size has any influence on auditor independence. Method: From a deductive point of view a quantitative method has been used as we analyzed data collected from the database Affärsdata. The data were collected from annual reports and audit reports which were analyzed based on the following criteria: Swedish limited companies with a started bankruptcy process during April, May or December in the year 2010. The data of the study have been compared with previous research in the audit field which deals with the theories agency theory and audit as an affirmation. Results and conclusion: The results of the study shows that Big 4 firms tend to issue going concern opinions in a slightly higher extent than other audit firms. There is a significant association between Big 4 and advisory services. Companies who use audit services provided by a Big 4 firm also use their advisory services to a higher extent than those who use audit services from other audit firms. Client size does only show an association, even though it is not statistically significant, between those companies who use both audit and advisory services, in other words, the tendency of using both audit and advisory services increase with company size. None of the investigated variables had any significant affect on the tendency to issue a going concern opinion, neither individually nor together. The most reasonable explanation to these results comes down to the fact that the Swedish auditors are independent due to the variables we studied. Based on this we conclude that the choice of audit firm, weather companies use advisory services or not, or who you are, does not affect the auditor’s independence which indicates that auditors cope with the independence issues quite well.

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pågått länge. Idag är frågan om revisorers oberoende en av de viktigaste frågorna inom redovisning vilket delvis beror på de företagsskandaler som inträffat under senare år. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nära relationer vilket både kan ha en positiv och en negativ påverkan på revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta på individnivå. Vi har även valt att lägga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta påverkar samtliga identifikationer. Studien syftar till att undersöka om klientidentifikation, personlig och professionell identifikation påverkas av ett karismatiskt ledarskap och om dessa identifikationer i sin tur har en påverkan på revisorers oberoende. Metod: Vi har i studien använt oss av enkäter som metod för att samla in primärdata. Data samlades in från auktoriserade och godkända revisorer runtom i Sverige. Insamlad data har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna har sedan redovisats i olika tabeller. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att ett karismatiskt ledarskap har en påverkan på samtliga identifikationer, dock var denna påverkan relativt svag, vilket innebär att det är många andra faktorer som ökar identifikationerna. Vidare visade resultatet att personlig identifikation kan innebära ett större hot mot revisorers oberoende än klientidentifikation. Förslag till fortsatt forskning: För att få mer djup i studien och för att få fram respondenternas egna tankar och åsikter skulle en kvalitativt inriktad studie, med intervjuer som datainsamlingsmetod kunna genomföras. Ytterligare förslag till forskning skulle kunna vara att undersöka andra faktorer som kan tänkas påverka olika identifikationer. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till fortsatt forskning inom revisorers icke-finansiella beroende, genom att vi undersöker problemet ur ett socialt identitetsperspektiv. Vidare bidrar studien med kunskap om faktorer som påverkar sociala identiteter. / Aim: The debate about the auditor independence has been going on for a long time. Today is the issue of auditor independence one of the most important in accounting which depends on several corporate scandals that have occurred in recent years. Previous studies shows that close relationships explicate social identifications which can have a positive and a negative impact on auditor independence. We have added personal identification in our study at the individual level to expand previous studies. We have also added the charismatic leadership as a factor to investigate whether this affect identifications. The study aims to investigate whether the client identification, personal and professional identification is affected by a charismatic leadership and whether these identifications has an impact on auditor independence. Method: In our study we have used surveys as a method to collect primary data. Data were collected from Swedish authorized and approved auditors. The collected data where then processed and analyzed by the statistical program SPSS statistics. The results of the statistical analyzes are then presented in different tables. Result and conclusions: The results of the study showed that charismatic leadership has an impact on all identifications, however, this effect is relatively weak, which means that there are many other factors that increase these identifications. Furthermore, the result also showed that personal identification can be a greater threat to auditor independence than client identification. Suggestions for future research: To obtain the respondents' own thoughts and opinions, a qualitative focused study with interviews as a data collection method could be implemented. Further implications could be to examine other factors that may affect different identifications. Contribution of the thesis: The study contributes for further research about the auditors' non-financial dependence, in which we examine the problem from a social identity perspective. Furthermore, the study can provide knowledge of the factors that affecting social identities.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes coronaviruset vilket föranledde den pandemi vi befinner oss i än idag. Tidigare studier visar på att en kris likt coronapandemin kan innebära förändringar hos revisorers oberoende. Olika företagsskandaler och andra kriser har inneburit att revisionslagar och regler kopplade till revisorers oberoende fått genomgå förändringar. Många tidigare studier belyser en ökad press hos revisorerna i samband med kriser likt coronapandemin. Syfte: Studiens syfte är att utreda hur revisorers oberoende har blivit påverkat av coronapandemin och om pandemin lett till en påverkan på revisorernas förmåga att följa principer och lagar. Metod: Vid datainsamlingen i studien har kvalitativ metod använts. Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade och erfarna revisorer. Urvalet bestod av revisorer med lång erfarenhet vilket innebar att de arbetat med revision både innan och under coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att revisorers oberoende har varit opåverkat under coronapandemin men att andra faktorer under revisionen har påverkats. Faktorer så som arbetssättet och att fler uppgifter tillkommit. I empirin framkom det att de intervjuade revisorerna ändå har upplevt en ökad press bland annat i bedömningen om företags fortsatta drift. Många företag har haft det tufft i coronapandemin vilket har lett till att revisorer fått medverka i en del obekväma diskussioner med klienter men enligt revisorerna har det ändå inte påverkat deras oberoendeställning. Det framkom också att revisorerna inte såg en ökad risk för vänskapshot när revision sker på distans. Slutligen har revisorerna fått i uppdrag att granska olika stödåtgärder under pandemin. Dessa granskningsåtgärder kan anses gynna revisionens roll som ett legitimitetsstärkande verktyg för företag. / Background: The COVID-19 virus was first observed in late 2019. This virus has set the stage for the pandemic situation we still are living in today. Earlier studies show that a crisis like the COVID-19 pandemic may result in changes in auditor independence. Different business scandals as well as other crises has resulted in changes in auditing laws and regulations connected to auditor independence. Several studies also express an increasing pressure for auditors during crises such as the COVID-19 pandemic. Purpose: The purpose of the study is to examine how auditor independence has been affected due to COVID-19 and if the pandemic situation has resulted in an effect on the auditors’ ability to follow auditing laws and regulations. Method: In order to collect data a qualitative method has been used. The study used semi-structured interviews with authorized and well-experienced auditors. The sample consisted of experienced auditors who have worked in the field of auditing both before and during the pandemic. Result and conclusion: The result of the study shows that auditor independence has not been affected during the COVID-19 pandemic. The study does however show that other factors of the auditing has been affected. Factors such as changes in working methods and additional work tasks to be completed. In the empirical findings it was shown that the interviewed auditors had been experiencing an increased pressure in connection with their assessment of the companies’ going concern. Many companies have been experiencing a tough economic situation during the coronavirus pandemic, which has led to auditors having uncomfortable discussions with clients. However, according to the auditors interviewed the auditor independence have not been affected. Moreover, the empirical findings show that the auditors did not see an increased risk for familiarity threat when the auditing is held virtually. Lastly, the result of the study show that auditors have taken on the responsibility to revise different support measures during the pandemic. These revisions can be seen as a way of promoting the role of auditing as a tool for companies to achieve legitimacy.