No description available.

Ursprünglich erschienen als Sitzungsbericht der Heidelberger Akademie der Wissenschaften, Philos.-Hist. Klasse ; Jg. 1987, Bericht 1.

Bakgrund: Sett till internationella undersökningar under de senaste 40 åren har de svenskaelevernas resultat legat under genomsnittet förutom vid undersökningen 1995. Utifrån dettafaktum kan det sägas vara relevant att titta på hur kursplanerna har utformats gällande ettspecifikt matematiskt område, nämligen aritmetik.Syfte: Undersökningen avser att granska hur innehåll och metoder gällandedivisionsalgoritmen, multiplikations- subtraktions och additionstabeller har beskrivits ikursplaner i matematik. I syftet ingår också att ta reda på en verksam lärares minnen avinnehållet och metoderna under tiden då de olika läroplanerna varit rådande.Metod: Textanalys som redskap och då genom en komparativ undersökning är detarbetssätt som används i denna undersökning. Kursplanerna som analyseras är: Lgr 62, Lgr69, Lgr 80 och Lpo 94. I undersökningen ingår även en intervju med en lärare.Resultat: Denna undersökning av kursplanerna presenteras i kategorier såsom innehåll,metod, språk, likheter och skillnader. Lgr 62 och Lgr 69 är mycket detaljerade i sinabeskrivningar av matematiskt innehållet och metoder generellt sett. Lpo 94 är sparsam meddetaljbeskrivningar beträffande det valda matematiska området. Lgr 69 skiljer sig markantfrån övriga kursplaner när det gäller matematiskt språk genom att metoden mängdlärangenomsyrar hela kursplanen. Lgr 80 är i motsats till Lgr 69 mer praktisk och vardagsnära isitt språk. I Lgr 80 hävdas att de olika räknesätten bygger på varandra. Resultatet av enlärares minnen av innehåll och metod presenteras också här.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013. Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial. Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt. Jag har framför allt tittat på bilder men även vävt in relevant text i min analys. Jag har utgått ifrån Eriksson och Göthlunds beskrivning av semiotiken i boken Möten med bilder (2004) och deras genomgång av Roland Barthes denotation- och konnotationsbegrepp.   Resultatredovisning: Jag fann att GQ:s omslag i hög grad präglas av patriarkala strukturer i både text- och bildspråk. Hur dessa strukturer har format omslagen har förändrats mellan 1958-2013 men de har varit ständigt närvarande. Vidare forskning: Skulle kunna gå in på framställning av olika etniciteter, förslagsvis också med en feministisk förankring.

Självbiografisk arbete, betraktelse och berättelse  från Riddarhyttan i Bergslagen. En liten by i skogen inklämd mellan två sedan länge nedlagda gruvor där mina släktingar, från morfar/farfar och bakåt, arbetat med att bryta främst järnmalm. 1984, året jag föddes, så hade det gått 5 respektive 17 år sedan gruvan i Bäcka och gruvan i Källfallet, belägna på varsin ände av Riddarhyttan, lades ned.

Vi lever i en värld med konstanta förändringar. I en värld med beslut som drastiskt fattas från olika verksamhetledningars håll. Verksamheter behöver hela tiden kunna möta kraven från kunden och den tekniska utvecklingen. Hur ska man då göra detta? Uppsatsen vars titel är ”Anledningar att implementera SOA” kommer att behandla de anledningar till SOA-implementering som enligt oss är viktiga och prioriterade. Vår studie var kvalitativt inriktad. Den inleddes med en intervju som resulterade i en förståelse för vad SOA egentligen innebär, men även viktiga anledningar som intervjupersonen använde för att argumentera för SOA-implementering. Denna förståelse för SOA och anledningar till att implementera SOA jämfördes sedan med teori vilket resulterade i teorikapitlet. När teorikapitlet hade skapats behövdes det en delphistudie som utfördes med enkäter för att, i analysen, kunna diskutera hur prioriterade de framtagna anledningarna var. Intervjun har på så sätt skapat teorikapitlet och teorikapitlet har i sin tur skapat delphienkäten. Responsen på delphienkäten ledde fram till analysen som utfördes i enlighet med analysmetoden. Sist har vi i utvärderingen beskrivit hur vi ser på vår uppsats så här i efterhand. Uppsatsen är resulterad i en form av förståelse av hur verksamheter skiljer sig i sin uppfattning om ett paradigm (strategi). Dock skildrar uppsatsen det huvudsakliga om SOA och tar fram resultatet som studien går ut på, att ta fram de viktiga och prioriterade anledningarna, genom den anlys som har utförts. Med andra ord resulteraade studien i att det är viktigt att förstå sig på sin strategi och det är viktigt att förstå sig på sina grundpelare. Därför att med tiden förändras tekniken, så förändras också hur besluten tas vilket i sin tur påverkar sättet att styra strategiskt (governance) för att möta konkurrensen. Uppsatsen skildrar i den meningen hur pelarna bygger en stadig framtid. Det vill säga genom flexibilitet, lösa kopplingar och återanvändingsbarhet som för en ledning skapar en framtidsäkerhet och kostnadseffektiv konkurrans genom att bygga pelarna på det här sättet.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning?</p><p>Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.</p>

Many business intelligence tools aim to digest data into easy, understandable and visualizable information for helping decision-making, while they are still lack of ability to support visualizing the history of selections. This limitation concerns the coming future when everything is about data. Due to it, users are not able to share their thinking paths to the decision. Here a history selection path means a sequence of previous selections. As an approach, it helps users in decision-making and discovery insight. This study investigated an efficient graphical visualization system of history selection paths to support communicating and iterative analysis. We selected tree representation as the main visualization model and also propose features needed for the system. Specifically, we researched the significance of this study, existing solutions and also the proper designs and functions for the idea. It is initiated by user research including targeting users and scenario mapping. Based on the understanding, we applied a parallel design to narroww down the suitable design. As a result, tree representation was selected as the visualization model. To evaluate whether it touched user needs or not, we applied usability test to collect quantitative data and qualitative comments. For making the test environment as real as possible, a webbased interactive prototype supported by D3.js library was implemented for testing. We analyzed the user experience and also consolidated improvements. As a case study, we implemented the solution on Qlik Sense to verify the possibility to place this solution into real data visualization tool. Generally, the result of this study formed a valuable initiative for further development and we saw potentials of this tree model system to be used in other areas when it comes to reviewing history as well. / Många verktyg för affärsintelligens avser till att bryta ner data till enkel, förståelig och visualiserar information för att hjälpa till beslutsantagande, medan det fortfarande saknar förmåga att stödja visualiseringen av urvalens historik. Den här begränsningen berör framtiden när allt är om data. På grund av det, användaren är inte kunniga till att dela deras sökväg till beslutet. Här menas historik urvalsväg en sekvens av tidigare val. Som ett tillvägagångsätt, hjälper det användare att fatta beslut och upptäcka insikt. Denna studie undersökte ett effektivt grafiskt visualiseringssystem av historik urvalsvägar för att stödja kommunikation och iterativ analys. Vi valde trädrepresentation som huvudligavisualisering modell och föreslår också funktioner som behövs för systemet. Specifikt har vi undersökt betydelsen av denna studie, befintliga lösningar och även rätt design och funktioner för denna idé. Det initieras av användare undersökningar inklusive målriktning av användare och scenariokartläggning. Baserat på förståelsen använde vi en parallell design för att begränsa den lämpliga designen. Som ett resultat, valdes trädrepresentation som visualiseringsmodell. För att utvärdera om det rörde användarnas behov eller inte, använde vi användbarhetstest för att samla in kvantitativa data och kvalitativa kommentarer. För att testmiljön ska bli så verklig som möjligt implementerades en webbaserad interaktiv prototyp som stöds av D3.js biblioteket för testning. Vi analyserade användare upplevelsen och konsoliderade förbättringar. Som en fallstudie implementerade vi lösningen på Qlik Sense för att verifiera möjligheten att placera denna lösning i ett verkligt data visualiseringsverktyg. I allmänhet bildade resultatet av den här studien ett värdefullt initiativ för vidare utveckling och vi såg potentialerna i detta trädmodellsystem som kan användas på andra områden när det gäller till att granska historik.

This paper describes the development of direct and indirect service at the former Gothen­burg city library. This was during this period of time not the public library of the town, but a scientific library mostly serving the college, although also open to the public. Furthermore the services offered in Gothenburg are compared with those of the two old Swedish university libraries in Uppsala and Lund. The investigated direct serviceforms are &quot;making material available&quot;, &quot;guidance&quot;, and &quot;localities&quot;. The indirect service areas are &quot;the catalogue&quot; and &quot;the personnel and their competence&quot;.The conclusion is that the differences weren&apos;t that big and that Gothenburg city library was a modern library providing about the same services as you could find in Uppsala and Lund. In some instances Gothenburg city library also seems to have provided better service. This is especially true concerning user education where they offered courses already in 1939 which perhaps made them first out in Sweden.

[pt] Através dos elementos teóricos da obra do historiador alemão Johann Gustav Droysen (1808-1886), esta tese pretende analisar o que significa pensar historicamente no século XIX no contexto alemão. Diferentemente das interpretações vigentes, geralmente concentradas nos conceitos de Historismo e Hermenêutica, a tese que se apresenta procura tornar claro não somente como a ciência histórica se torna metodologica e normativamente autônoma, mas sobretudo como neste contexto ela se mostra necessária como conhecimento. Para tal, propõe-se que a história seja concebida como resignação, ação e formação. Trata-se menos de compor uma matriz disciplinar, e sim de compreender hermeneuticamente as complexas configurações que a consciência histórica burguesa pode assumir. / [de] In Anlehnung an die theoretischen Aspekten des Werkes des deutschen Historikers Johann Gustav Droysen (1808-1886), versucht die vorliegende Dissertation zu analysieren, was heisst in Deutschland des 19.Jarhunderts historisch zu denken. Im Gegensatz zu den bisher üblichen Interpretationen, die das historische Bewusstsein fast auschliesslich unter Begriffen wie Historismus und Hermeneutik verstehen, beabsichtigt diese Dissertation, nicht nur die methodische und normative Selbständigkeit der Geschichtswissenschaft klarzumachen, sondern auch ihre Notwendigkeit als Erkenntnis in dem entsprechenden Zeitalter zu zeigen. Aus dieser Perspektive schlägt man vor, Geschichte als Ohnmacht, Macht und Bildung zu interpretieren. Es geht also weniger um eine neue Disziplinäre Matrix aufzubauen, als darum die komplexen Gestaltungen des bürgerlichen historischen Bewusstseins hermeneutisch zu verstehen.