The future of Christianity is something that has been, and still is, discussed all over the world. Atthe first sight it can look like this religion, that has former been so big all over Europe, isdiminishing. More and more people are leaving the church and the church-benches are very seldomfilled. In our society it is the individual that is important and the moral life is changing. But, this donot still have to be the end of Christianity, which some people believe. Even if Christianity as amyth would disappear or become weakened, it does not mean that the religion is completely gonefrom people’s lives. In this essay I will look at the future of Christianity in my home-areaOstrobotnia, in Finland. I have interviewed priests and ministers in the Lutheran Church and thePentecostal Church about Christianity as it is now and what we can expect from the future. Theessay starts with earlier studies and expectations of the future of Christianity in different areas of theworld and then in the result-part later I put the focus on the Christianity in Ostrobotnia, Finland. Itis not possible to surely say what the future for this religion will be like, but from this essay I wantto show the thoughts and expectations of the people today – to make it possible for people later onto go back to this essay and see if the expectations of 2010 and 2011 became true or not.

Syftet med arbetet är att granska på vilket sätt några grundskolor i Umeå kommun arbetar med studie- och yrkesvägledning. Det som särskilt ska belysas är om det finns en upprättad verksamhetsplan kring studie- och yrkesvägledning och om det sker i enlighet med gällande styrdokument. Undersökningsmetoder för arbetet är dels genom telefonintervjuer, frågor i textform samt granskning av styrdokument och tidigare forskning. Analys av det empiriska materialet har främst utgått från styrdokument som är en grund för hur grundskolor skall jobba och uppnå målen som det formuleras i dem. Tidigare forskning visar på att det finns klara brister inom arbetet studie- och yrkesvägledning och detta har visat sig i mångfaldiga granskningar och forskningsrapporter. I gällande styrdokument som till exempel Skollag 2010:800 och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) så finns det riktlinjer och mål för hur vägledning som skolan ska förhålla sig till. Exempel i Lgr11 formuleras det i målen att alla elever ska kunna ta ställning och välja bland olika valmöjligheter inför sin framtid. Skolinspektionen gjorde under 2006 och 2013 granskning av bland annat grundskolorna i Umeå kommun. Det som framkom i denna undersökning var att även i Umeå kommun så fanns det brister i vägledningsinsatserna. De undersökta grundskolorna för de lägre åldrarna, årskurs 1-6, inom detta arbete visade sig inte ha någon verksamhetsplan för vägledningsarbete, trots styrdokument förordar detta. Umeå kommun utför en elevenkät vartannat år för grundskolans högre åldrar, årskurs 7-9 och i den senaste 2015 visade det brister ifråga om elever fått information om framtida studie- och yrkesval och träffat vägledare enskilt. Ju lägre årskurs eleverna gick desto färre hade fått information och träffat vägledare.

<p>Tiden vi lever i är fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lägga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns där. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en så naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer då tekniken och människan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populärkulturell text så som TV-serien Futurama? Vi är intresserade av hur människan kan tänkas använda sig av teknik i framtiden och hur synen på tekniken ser ut. Det är för oss även intressant att diskutera föreställningen om det mänskliga och hur denna uppfattning gestaltas i Science Fiction. Inom Sci-Fi interagerar människor ofta med karaktärer som är från andra planeter och galaxer eller med intelligenta maskiner. Dessa ”andra” möts ibland med föreställningen om att de saknar ”det mänskliga” som t.ex. empatisk förmåga. Kan det vara så att dessa karaktärer snarare accentuerar människans egna tillkortakommanden på det området? I framtidsgestaltningen förekommer en problematisering kring vår samtid, som för oss är intressant då Futurama varken målar upp någon utopisk eller dystopisk framtid. Vi hamnar snarare i en kanske, för åskådaren, troligare hybrid av de båda.</p>

The retail banks are usually looked upon as conservative. Since the launch of internet banks in the 90's they have not developed much. Meanwhile the internet is developing in a fast pace and social websites are increasing in popularity. The purpose of this essay was to investigate how internet banking will develop in the near future based on interviews, literature and trend studies. With web 2.0 techniques the internet bank could develop to help the costumers take more informed decisions regarding their economic situation. Banks should start by giving the customers better service through budgeting tools and graphical overviews. It is crucial that the layout and usability of the internet banks improve since the customers find it hard to find information. Customers want the bank to help them with a larger portion of thie economy through targeted advice based on information the bank have about the customers spendings, savings, habits and income. The bank could offer comparisons between different electricity companies, insurance companies and other things that greatly affect the personal economy. In addition to this, an anonymous comparison of the statistics of customers in simular situations is of interest to the customers as well as comparisons of different banks services. Furthermore, a niche community for people with specific interest in economics holds potential for the banking industry. A community for private customers on the other hand is not an alternative since the costumers prefer other forms of communities.

Syftet med vår studie är att försöka förstå vad det kan bero på att medarbetarskap är svårimplementerat i en traditionell organisation, dessutom vill vi belysa på vilket vis medarbetarskap kan vara viktigt inför framtiden i denna typ av företag.

No description available.

Geografiämnets innehåll har länge präglats av en traditionell syn vilket har gjort att lärare ofta inte följt styrdokumentens anvisningar. En förhoppning hos många ämnesföreträdare har varit att det nationella provet i geografi som infördes våren 2013 för årskurs 9 skulle fungera som ett föredömligt exempel och på så vis förändra undervisningsinnehållet. Syftet med denna studie är att diskutera hur lärare och elever i årskurs 9 uppfattar ämnet geografi efter att Lgr 11 införts, och med särskild tonvikt på om nationella provet kan tänkas ha bidragit till en förändring av det traditionella ämnesinnehållet till ett mer framtidsinriktat innehåll. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer med geografilärare i årskurs 9 samt fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 9 och elever som gått ut årskurs 9 genomförts. Resultatet visar att den traditionella synen på ämnet fortfarande förekommer, men även att kursplanens innehåll får allt större plats i undervisningsinnehållet. Lärarna anser att nationella provet i geografi påverkar dem i deras val av undervisningsinnehåll men att det har både sina för- och nackdelar. Det går även att urskilja ett framtidsperspektiv hos lärarna men att en mörk framtidsbild målas upp för eleverna. Studier har visat att framtidshopp är viktigt för att elever ska engagera sig, och nationella provet har möjlighet att påverka lärarna att inte bara modernisera undervisningsinnehållet utan också implementera hopp om framtiden.

Denna studies syfte är att undersöka förskolepedagogers förhållande till hållbar utveckling ioch delvis utanför förskoleverksamheten. Frågeställningarna är “hur beskriver förskollärare sin syn på hållbar utveckling” och “hur beskriver förskollärare sitt arbete för en hållbar utveckling”. Metoden som användes för att undersöka dessa frågor är kvalitativa intervjuer. Tre arbetande förskollärare intervjuades. Pedagogerna beskriver i resultatet att de ser ekologi, sociala relationer och ekonomi samt hälsa som aspekter av hållbar utveckling. Pedagogerna beskriver sitt arbete för hållbar utveckling som dels ett ständigt närvarande förhållningssätt men också genom en rad olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är bland annat konflikthantering och relationsbyggande, återvinning och naturvård, kompostering och odling samt utflykter och naturmöten. Resultaten visar att pedagogerna bedriver en normerande undervisning med fokus på dels sociala aspekter som etik och hänsyn för varandra och dels natur och miljövårdsfrågor.

The aim of this study is to illustrate and analyze the future visions of museums and what the future visitor of museums will be. This will be done through a discourse analysis supplemented with interviews with persons involved in the museum field. The questions at issue are how the future of museums is discussed, expressed, and described in the future visions of the for this study chosen museum actors. Furthermore this study will look into what role the visitor of museums is going to take in the future of museums. It will also study how museums should conduct themselves to the visitor of future museums. And finally, what do future museums seek to achieve in the future? Museums of today are reaching out towards their visitors and hence the museums have gone from being storage for cultural heritage to become active learning environments for the people. Museums seek to achieve a sustainable future in the social-, environmental-, and economical area. Diversity should also be developed within the activities of the museums, both when it comes to qualifications and to work for development in society as a whole. Knowledge of the Swedish society and its history are likely to play a great role in the future of museums seeing that museums can be looked upon as an institution of knowledge. In this respect the cooperation with universities and colleges are of great importance since it gives an increased credibility for the visitor both when it comes to knowledge and research, as well as democracy and diversity. In this time of change lies also the change in the role of the visitor. The future visitor of museums will no longer play the passive part of the listener and recipient of information. The future visitor will play a more active role in the process and product of the museums. This change is in part a result of the digital technology that today is a great part of people’s lives. Museums develop the individual visitor’s motivation and involvement in the community as a bridge between the past, the present and a future.

Den här studien handlar om att undersöka hur man genom grafisk design och nudging kan få ett urval svenskar att äta insekter. Jag har genomfört en visuell research och en surveyundersökning. I den visuella researchen undersöktes de designelementen som ett antal livsmedelsförpackningar med insekter har, som säljs i västvärlden idag. I surveyundersökningen studerades det vart gränsen går för att visa insekter på livsmedelsförpackningar genom olika designelement. Resultatet visade att det finns sköra gränser för hur man får kommunicera innehållet insekter genom grafisk design. Det är mer specifikt svårt att sälja förpackningar i västvärlden där man kommunicerar insekter genom bilder och lättare genom text och illustration.