No description available.

No description available.

Syftet med studien är att diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi. Utifrån den argumentation som förskollärarna förde under intervjuerna och som tas upp i resultatkapitlet framkommer i diskussionen tre viktiga slutsatser. Dessa slutsatser är att blyga individer inte har någon plats i dagens samhälle, att arbetet som utförs på förskolan är viktigt inför blyga barns framtid och att det finns en problematik kring pojkars blyghet.

Medievanorna förändras fort. Dagens mediekonsument kräver medier med ett ”rikt” utbud, med rörliga bilderoch musik, ungefär som i den smarta mobilen. Och produkten ska vara möjlig att ta med sig överallt, för det är juvad den nya teknologin vant oss vid. Ipaden erbjuder just detta. Många medieexperter menar att den är lösningenmed stort L för den krisande magasinsbranschen.Men hur förändras journalistiken i klivet från papper till Ipad? Det är vad min undersökning vill ge ett svar på.Den bygger på ett närstudium av de första åtta utgåvorna av Svenska Dagbladets Insikt, det mest utveckladeIpadmagasinet i Sverige just nu.Surfplattan är framför allt ett visuellt medium, men det ger också en totalupplevelse, på ett helt annat sätt än enpapperstidning. Flera sinnen stimuleras samtidigt, syn, hörsel, känsel. Texter kan vara praktiskt taget hur långasom helst här – men min studie visar att antalet bilder ökar ännu mer. I Insikt är det det rikt illustrerade ochtidlösa kulturreportaget med många interaktiva inslag som är särskilt gynnat. Mycket tyder också på att arbetetmed den nya plattformen har inspirerat till ökad lekfullhet och kreativitet på Svenska Dagbladets redaktion.

En intensiv förändringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner där en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet är att på så vis stärka demokratin på lokal nivå. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström är ett av dem. Det finns dock en spänning i debatten kring om den lokala demokratin stärks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det deltagardemokratiska idealet, ändå arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmänna valen. Denna uppsats har två stycken syften. För det första har nivån av medborgerligt deltagande i projektet Framtid Oskarström studerats och för det andra har utsagor om kritik mot det deltagardemokratiska idealet undersökts. Fem stycken intervjuer har genomförts och resultatet visar att nivån av medborgerligt deltagande i Framtid Oskarström är medverkande dialog och respondenternas utsagor om kritiken som riktats mot det deltagardemokratiska idealet visar att det finns kritik som respondenterna håller med om, och som de inte håller med om.

Målet med studien är att presentera hur elever på gymnasiesärskolan upplever delaktighet, med fokus på sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhållningssätt och resultatet har uppnåtts genom att två elever, som snart tar studenten från ett specialutformat program på gymnasiesärskolan, delger oss sina livsberättelser. Studiens teoretiska ram är hämtad från Foucaults tankar kring maktförhållanden som är till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebär därmed en svagare ställning i samhället. Samtalen med eleverna fokuserar på deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden. Begreppet delaktighet är utgångspunkt eftersom detta begrepp kan ses som en hörnsten för ett så självständigt liv som möjligt. Studien utgår frånföljande frågeställningar: Hur är upplevelsen av delaktighet hos elever på gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram när det gäller deras nutid och deras framtidsplaner? Vilka tankar om framtiden har elever inom gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram för tiden närmast efter studenten? Resultatet visar att elever inom gymnasiesärskolan har ett ganska komplext förhållande till sin egen livssituation. Särskoleplaceringen, som i dessa elevers fall, gjordes relativt sent har en central och i vissa sammanhang avgörande betydelse för hur de ser på sin livssituation nu, men också framgent. De kämpar mot att bli stämplade som avvikare och mot att andra ska styra deras framtid samtidigt som de kan berätta om att just bli exkluderad och erbjuden en plats på särskolan varit positivt i andra avseenden. De berättar om upplevelser där skolan är det sammanhang som lär dem och gör dem delaktiga men samtidigt är den plats som krymper deras möjligheter till detsamma.

Tiden vi lever i är fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lägga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns där. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en så naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer då tekniken och människan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populärkulturell text så som TV-serien Futurama? Vi är intresserade av hur människan kan tänkas använda sig av teknik i framtiden och hur synen på tekniken ser ut. Det är för oss även intressant att diskutera föreställningen om det mänskliga och hur denna uppfattning gestaltas i Science Fiction. Inom Sci-Fi interagerar människor ofta med karaktärer som är från andra planeter och galaxer eller med intelligenta maskiner. Dessa ”andra” möts ibland med föreställningen om att de saknar ”det mänskliga” som t.ex. empatisk förmåga. Kan det vara så att dessa karaktärer snarare accentuerar människans egna tillkortakommanden på det området? I framtidsgestaltningen förekommer en problematisering kring vår samtid, som för oss är intressant då Futurama varken målar upp någon utopisk eller dystopisk framtid. Vi hamnar snarare i en kanske, för åskådaren, troligare hybrid av de båda.

I detta arbete studeras hur vinterklimatet i Sverige kommer att skilja sig åt mellan perioderna 2071-2100 och 1971-2000, med avseende på parametrarna temperatur, nederbörd, vind, snödjup och snöutbredning. Klimatmodelldata (CORDEX) i upplösningen 12.5 km baserade på tre olika strålningsdrivningsscenarier (RCP-scenarier) behandlades i Matlab och modellerades över Sverige. För att analysera upplösningens betydelse tillhandahölls även data i upplösningen 50 km för en tioårsperiod. Scenariot RCP 8.5 kan ge så mycket som 10 grader varmare vintrar, med uppemot 50% mer nederbörd. För RCP 2.6 förändras nederbörden med -5 till 20%, och temperaturen ökar med 1-4 grader. Antalet dygn med nederbördstillfällen kommer att vara oförändrat oavsett RCP-scenario; istället kommer mängden nederbörd per tillfälle generellt att bli större. Detta bekräftas av antalet dygn med kraftig nederbörd, som kommer att öka med 20%, 37% respektive 68% för RCP 2.6, 4.5 respektive 8.5. Temperaturökningen blir mer påtaglig i norr än i söder. Vinden uppvisar inga tydliga mönster, vilket korresponderar med historiska observationer. Även RCP 2.6 innebär en förminskning av snödjup och -utbredning, vilket kraftigt förstärks med RCP 8.5. Dessa förändringar kommer bland annat att medföra ökade vintervattenflöden och större risk för laviner och översvämningar, och snöberoende näringslivsaktörer som exempelvis skidanläggningar kommer att drabbas hårt av förändringarna. Regionala klimatmodeller med grövre upplösningar kan inte illustrera lokala geografiska variationer, vilket har i särklass störst betydelse för nederbörden och snödjupet. / How the winter climate in Sweden will differ between the time periods 2071-2100 and 1971-2000 is reviewed in this work. The investigated parameters are temperature, precipitation, wind, snow depth and snow distribution. Climate model data (CORDEX) with the resolution 12.5 km based on three different representative concentration pathways (RCP scenarios) were processed in Matlab and projected over Sweden. For a thorough analysis of the significance of the regional model resolution, data with the resolution 50 km was provided for a ten year period. The RCP 8.5 scenario could implicate a 10 degree increase in temperature, and upto 50% more precipitation. For the RCP 2.6 scenario, the precipitation alters with -5 to 20%, and the temperature increases with 1-4 degrees. The number of days with precipitation events remain unaltered regardless of RCP scenario, instead the amount of precipitation in general increases for each precipitation event. This is verified when looking at the amount of days with heavy precipitation, which will increase with 20%, 37% and 68% for RCP 2.6, 4.5 and 8.5, respectively. The temperature change will be more substantial in the north than in the south. The wind does not show any distinct patterns, which corresponds with historical observations. Even RCP 2.6 implies a diminishment of snow depth and snow distribution, which drastically amplifies for RCP 8.5. These changes will among others bring about increased winter water flow and a bigger risk for avalanches and floodings. Snow dependent businesses, for instance ski resorts, will be heavily affected by the changes. Regional low resolution climate models cannot illustrate local geographical variations, which by far has the biggest importance for modelling precipitation and snow depth.

Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet. Jag fann också skillnader mellan könen i alla dimensioner av hållbar utveckling.

No description available.