Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Respondenterna är komvuxelever med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i två kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Vi har också utgått från teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vägledning. Resultatet av vår undersökning visar att några individer vill stanna i Sverige medan andra har planer på att flytta vidare. Anknytningsgraden till Sverige avgör ofta hur flyttningsbenägen man är, men det kan också bero på hur kulturellt och geografiskt nära hemlandet man emigrerar ifrån ligger. Några respondenter uppger att de ser studierna på Komvux som en nystart, medan andra menar att det är ett tidsfördriv i väntan på att deras meriter från hemlandet valideras av VHS. Samtliga har emellertid som mål att få behörighet till högre studier. Den långa väntan på validering upplevs dock som frustrerande av flera intervjupersoner i studien. Andra problem som kan finnas är känslor av ensamhet eftersom kontakten med svenskar är begränsad hos några av respondenterna. Språksvårigheter och kulturella skillnader kan vara orsaken till detta. Respondenternas erfarenheter av studie- och yrkesvägledning är övervägande posita. De anser med något enstaka undantag att de har fått den hjälp som de har behövt.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats. Vi utförde hälften av dessa intervjuer i Sverige och hälften i Polen, för att kunna granska resultatet utifrån ett internationellt perspektiv. Urvalsgruppen har även en jämn könsfördelning då vi också analyserar resultaten utifrån ett genusperspektiv.De fyra frågeställningar vi utgått från i undersökningen är:Vad vill barnen arbeta med när de blir stora och hur kopplar de sina framtida möjligheter att välja yrke till sin nuvarande skolgång?Vilken betydelse, positiv eller negativ, har framtiden för barnen i undersökningen och vad har undervisningen för del i detta?Kan vi se några skillnader/likheter mellan de polska respektive de svenska barnens framtidstankar?Kan vi se några skillnader/likheter mellan pojkars respektive flickors framtidstankar? Resultaten visar bland annat att många av barnen kopplar sina framtidstankar till sin nuvarande skolgång och de är medvetna om att skolan har betydelse för framtida valmöjligheter vad gäller arbete. Vi kan se både skillnader och likheter utifrån både ett internationellt- och ett genusperspektiv. Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor rör deras framtida yrkesval. De mest utmärkande skillnaderna mellan polska och svenska barn handlar om förebilder, föräldrainflytande samt framtid och skola kopplat till arbete. Skillnaderna visade sig således vara större utifrån ett internationellt perspektiv än ur ett genusperspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nyanlända SFI-elevers karriärdrömmar i Sverige, vilka de är och hur de uppnås i Sverige. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter och begräsningar det finns för att uppnå dessa. Frågor som ställs är vilka uppfattningar om karriärdrömmar de nyanlända SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att uppnå dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi använts oss av den narrativa livsberättelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlända SFI-elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad’s teori om att ”varje invandrare är en utvandrare”. Uppsatsens huvudresultat visar att det finns kontraster och skillnader mellan respektive hemland och Sverige när det gäller synen på betydelsen av utbildning för att kunna arbeta med något. Ett annat resultat visar att en kunskap i svenska språket är av betydelse för att kunna bli delaktig i det svenska samhället, samt för att skaffa sig ett arbete. Ett sista resultat visar att hemlandets drömmar om utbildning och arbete lever kvar, hos de nyanlända SFI-eleverna, även i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka vad några barn i årskurs fem har för yrkesdrömmar och hur dessa kan relateras till deras klasstillhörighet. De intervjuade barnen och deras föräldrar befinner sig i arbetarklassen. Tidigare forskning visar på att föräldrarnas yrke samt utbildning påverkar barnen i deras tankar och val inför framtiden. En författare påpekar vikten av att undersöka alla barns utvecklingsvägar och inte endast barn från mer priviligierade samhällsklasser. För att analysera vårt empiriska material använder vi oss av Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, Giddens om klassindelningar samt Hodkinson och Sparkes teori Careership. Följande frågeställningar har använts: Vad har barnen för yrkesdrömmar och hur ser de på möjligheten att nå dessa? Hur talar barnen om sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet? Det framkom att barnen som vi intervjuat är påverkade, om än fortfarande omedvetet, av sin klasstillhörighet. Barnen väljer yrkesdrömmar efter självbild och intresse men yrkesdrömmarna påverkas även av viktiga individer i deras omgivning. De har ännu inte börjat att begränsa sina yrkesdrömmar och ser det som möjligt att nå dessa. Vi har använt oss av kvalitativ metod och utförde åtta intervjuer som ligger till grund för denna undersökning.

Titel Moderna och framtidens kontorslösningarFörfattare Johan Ivarson, Erik Grönlund, Rikard GustafssonAvdelning Urbana studier ‐ Malmö HögskolaHandledare Jan HenrichsénSyftet med examensarbetet är att ge en bild över hur det moderna kontoret utformas och även hur trenderna mot framtiden kan komma att bli. Störst vikt med examensarbetet ligger på att kartlägga trenderna mot framtiden för att kunna utreda den optimala kontorslösningen. Till examensarbetet har följande frågeställningar använts:• Vad är ett modernt kontor och vilka är trenderna?• I vilken kontorslösning vill de anställda helst arbeta och vilka krav har de på kontoret?• Hur kan framtidens kontor komma att bli? Den första och tredje frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod som bestod av intervjuer med Johan Örneberg som är projektansvarig på NCC – Property Development, Alexander Simittchiev som är arkitekt på Metro Arkitekterna och Anders Östling som är VD på Struktur AB. Den andra frågeställningen undersöktes med kvantitativ forskningsmetod i form av en webbaserad enkät av de anställda som arbetar i Kaggen. Enkäten skickades ut till cirka 150 personer och 75 svar kom in.Det moderna kontoret är en öppen, ljus och luftig kontorslokal med gemensamhetsutrymmen ämnade för interaktion och samarbete. En trend går mot att förmedla företagets image med kontoret som redskap. Undersökningen har visat att de anställda önskar att få arbeta i en cellkontorslösning som skall kännas inspirerande. Deras egna rum skall vara ergonomiskt utformade med möjlighet till att påverka klimatet på arbetsplatsen. Det framtida kontoret skall bättre svara på brukarnas och företagets olika krav och kommer erbjuda tjänster som är anpassade efter individen. / This thesis aims to give a picture of how the modern office is designed today, as well as, the future trends within this field. Furthermore, the thesis’ main focus is to map out future trends to examine the optimal office solution.To achieve the purpose, interviews were carried out with; Johan Örneberg, project leader at NCC‐ Property Development, Alexander Simittchiev, architect at Metro Arkitekterns, and Anders Östling CEO at Struktur AB. Additionally, a survey was conducted using a Internet‐mediated questionnaire on employees in a modern office building. This questionnaire was sent out to 150 people and got 75 responses.The modern office is an open, light, and airy office space with common areas intended to encourage interaction and cooperation. A trend identified is the way of using the office as a tool to communicate a company’s image. The investigation also shows that employees prefer to work in private offices, as it is perceived inspiring. Moreover, the private offices should have an ergonomic design with a possibility to influence the temperature. The future office should answer to the demands from both the users and the company, and will offer services more adapted to the needs of the individual employees.

Vi anser att denna studie är intressant ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv eftersom yrket som kommunikatör, informatör och PR-specialister ligger på 5:e plats när det kommer till konkurrenskraftiga yrken. Hur kan yrkesrollen vara både populär och ifrågasatt på samma gång och hur ser kommunikatören själv på sin yrkesroll. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunikatörer definierar sin yrkesroll och vad de anser är viktigast för den framtida kommunikatören. Vi kommer undersöka detta ämne med följande frågeställning:   1.     Finns det någon gemensam faktor för kommunikatörer inom sin yrkesroll och om, vilka är det?  2.     Finns det någon arbetsuppgift som samtliga kommunikatörer utför? 3.     På vilket sätt kan man tydliggöra kommunikationsyrket för den framtida kommunikatören?  Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med sex olika personer. Vi har sedan tagit in allt material och transkriberat det för att ha en tydligare struktur när vi sedan genomförde vår kvalitativa textanalys. Huvudresultatet visar på att kommunikatörens yrkesroll är svårbedömd. Det framkom även att den inte är helt lätt att definiera med tanke på de arbetsuppgifter som kommunikatören har. I vårt resultat har vi fått se en klarare bild av yrket samt en ifrågasatt och undersökt definition av yrket. Hur kommunikatörer ser på framtiden för kommunikatörsyrket och vilka kompetenser som kommer att vara viktigast.

Denna deduktiva fallstudie har genomförts på företaget Duveds Framtid AB som arbetar med hållbar och innovativ landsbygdsutveckling. Företaget arbetar i projektform utan en specifik projektmodell. I nuläget är processen för projekt förankrat i två individer i stället för i en projektmodell. Studien avsåg att undersöka hur projekt drivs i verksamheten samt hur förbättringar som underlättar för att nå verksamhetens mål kan tas fram. Det övergripande syftet med studien var att ta fram en projektmodell som kan förbättra processen för projekt. Den förbättrade projektmodellen har som syfte att hjälpa verksamheten att bli delbara.     Studien har tillämpat lämpliga metoder anpassade efter syftet och verktyg relevanta för institutionen för kvalitetsteknik. Datainhämtning har skett genom intervjuer och dokumentinsamling. Ett nu och nyläge har fastställts för att definiera var verksamheten är i dagsläget samt konkretisera hur en optimal process för projekt kan se ut. Slutsatser visar att det finns delar i det nuvarande sättet att driva projekt på som inte tillåter verksamheten att utvecklas i den mån det finns möjlighet för. Studiens slutsats, den teoretiska referensramen samt tidigare studier tyder på att en anpassad projektmodell med tydliga faser och rutiner som tar hänsyn till hörnstensmodellens värderingar kan förenkla och effektivisera den nuvarande projektprocessen. Analysen visar att nyläget kan förenkla vägen till verksamhetens mål. / This deductive case study has been implemented at the company Duveds Framtid AB, which works with sustainable and innovative rural development. The company works in project form without a specific project model. At present, the process for projects is anchored in two individuals instead of in a project model. The study was intended to investigate how projects are run in the business and how improvements that facilitate the achievement of the business' goals can be developed. The overall purpose of the study was to develop a project model that can improve the process for projects. The purpose of the improved project model is to help the business become divisible.   The study has applied appropriate methods adapted to the purpose and relevant tools for the department of quality technology. Data collection has taken place through interviews and document collection. A current and new situation has been established to define where the business is at present and to specify what an optimal process for projects could look like. The conclusion shows that there are parts of the current way of running projects that doesn’t work optimally which decrease the companies development potential. The conclusion of the study, the theoretical frame of reference and previous studies indicate that an adapted project model with clear phases and routines that includes the cornerstone model's values ​​can simplify and streamline the current project process. The analysis shows that the new situation can simplify the path to the business's goals.

Bakgrund: Idag lever cirka 20 000 samer i Sverige varav cirka 2500 har sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Livet som renskötare beskrivs som fritt men samtidigt präglat av konstant oro och stress inför framtiden. Diskriminering och bristande stöd hör till vardagen och senare forskning visar att ohälsan ökar bland renskötare. De flesta hälsoproblemen bland renskötande samer grundar sig i marginalisering och kunskapsbrist hos allmänheten gällande renskötsel och samisk kultur. Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa bland renskötande samer i en sameby i Sverige. Metod: Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide och följdfrågor kring upplevelsen av hälsa användes. Totalt 27 personer tillfrågades om deltagande och elva personer medgav samtycke. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes under januari och februari månad 2016. Resultat: Tre kategorier och elva underkategorier identifierades utifrån informanternas upplevelser. Kategorierna som identifierades var; förutsättningar för en god hälsa, hinder för en god hälsa samt hälsa i framtiden. Resultatet visar på att renskötarna saknar stöd och förståelse från myndigheter samt ortsbefolkning och att det råder informationsbrist gällande den samiska kulturen. Dagens ökade exploatering och klimatförändringar skapar svårigheter i arbetet med renskötsel och det är en bidragande orsak till renskötarnas upplevelse av ohälsa. Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns fortsatt behov av forskning inom området då renskötarna befinner sig i en utsatt situation vilket påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. Resultatet ses som användbart till det fortsatta arbetet inom svensk hälso- och sjukvård samt aktörer såsom myndigheter och övriga befolkningen.

Bakgrund: Antalet vårdplatser på särskilda boenden och i slutenvården har alltjämt minskat under de senaste decennierna. Samtidigt har vårdtiderna i slutenvården blivit kortare. Detta har inneburit att hemsjukvården utökats och blivit allt mer avancerad, en trend som ser ut att fortsätta. Då distriktssköterskan i hemsjukvården är ansvarig för samordning och att stödja vårdtagaren i kontakt med vård och omsorg kan detta kan innebära att hennes arbete påverkas.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans uppfattning om framtida utmaningar i arbetet inom hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes där 15 personliga intervjuer genomfördes med personer med anställning som distriktssköterskor i hemsjukvården. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Följande tre kategorier framkom: Förändrade vårdbehov, Förändrade samordningsbehov och Förändrade kunskapsbehov. Resultatet visar att distriktssköterskorna uppfattar att det finns behov av utveckling och förändring både inom hemsjukvården och mellan vårdinstanser för att tillmötesgå den framtida vårdtagarens förändrade vårdbehov.  Slutsats: Distriktssköterskorna uppfattar stora förändringar i arbetet inom hemsjukvården framöver, de ses både som positiva men i vissa fall som mindre lätthanterliga utmaningar. Det är av vikt att distriktssköterskorna medverkar och bidrar med sin kunskap och sina idéer i utformningen av framtidens hemsjukvård. / Background: The number of beds in nursing homes and in the inpatient care have continued to decline during the latter decades. In addition, the stay in inpatient care has become shorter. These changes have resulted in that an increased number of patients are getting care at home and in that the care provided at home is getting increasingly advanced. This scenario is likely to prevail. The work of the district nurse may change due to the fact that the district nurse working with patients getting care at home is responsible for coordination and support of the interaction between the patient and health care organizations. Aim: To describe, from the view of the district nurse, future challenges in home care related work. Method: A qualitative study was performed. Fifteen interviews were conducted with persons hired as district nurses for home care. The outcome of the interviews where analyzed using a qualitative content analysis. Result: The following three categories were discovered: Changes in care requirement, Changes in cooperation requirement and Changes in knowledge requirement. The result show that the district nurse believes that developments and changes are required in home care as well as between care institutes in order to meet changing needs in care from future patients. Conclusion: The district nurses see great changes in the future work related to home care. These changes are mainly viewed as positive changes, but to some extent more difficult challenges are also recognized. It is important that the district nurses contribute with knowledge and ideas in the forming of the future home care.