Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie. Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke. / The purpose of this essay is to examine the interaction between characters and brands in five movies dealing with future: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot and The Island. In the foreground of our essay is a society where people are confronted with an increasing offer of brands at the same time as the unique and characteristic identities of the enterprises become even more important to get the consumers´ interest. This identity, which an enterprise obtains, for example, through product placement in films, mainly consists of prominent characters interacting with the movie and give life to the product. This study is a qualitative content analysis where the empiric material has been procured through a structured protocol: a protocol which addresses the occurrences of product placement in our selected films. This protocol, consisting of the central concepts (active and passive products), has brought us further to the result of our essay. In the analysis of results, five characteristic patterns have been found that describe the role and the function of the brands in our five selected movies. All patterns have been supported by our applied theory of cultural meaning transfer (McCracken) and illustrate an exchange of opinions between film, character and brand.

Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet är drabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning. Resultatet av denna undersökning har visat att eleverna besväras av psykosomatiska problem mer frekvent än riksgenomsnittet. Slutsatsen är emellertid att det behövs fortsatt forskning och arbete inom området gällande psykosomatiska besvär bland unga individer.

Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar (18-25-åringar) som är inskrivna på arbetsförmedlingen i en mindre ort upplever sin livssituation som arbetslös, vilka framtidsvisioner de har samt om det föreligger skillnader i dessa avseenden beroende på familjebakgrund. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med ungdomar inskrivna på en arbetsförmedling i en mindre ort i Mellansverige som sedan transkriberats, meningskoncentrerats och slutligen analyserats främst med utgångspunkt i begreppen habitus, livsstil samt transaktionella behov. Resultaten i studien visar att respondenterna antingen vill flytta eller att förutsättningarna i orten gör att de känner sig tvingade till att göra det. Två olika mönster kan urskiljas i resultaten då respondenterna antingen tenderar att se flytten som ett medel för att få jobb eller tillgodogöra sig en utbildning, eller att de ser jobb eller utbildning som ett medel för att kunna flytta från orten. I analysen kopplar jag dessa två kategorier till begreppen habitus respektive livsstil och konstaterar att vissa ungdomar är mer habitusbetingade i sina handlingsmönster medan andra mer livsstilsbetingade. Jag konstaterar också att de transaktionella behoven i allmänhet kan uppfyllas med hjälp av en anställning. I diskussionen tas möjliga förklaringar till resultaten upp. En förklaring till de skilda handlingsmönstren som respondenterna visar på skulle kunna vara samhälleliga strukturer som hindrar respondenterna att göra vad man traditionellt har gjort. En annan förklaring skulle kunna vara ett motstånd mot reproducering av könsroller hos vissa respondenter. I diskussionsdelen vägs även resultaten i denna studie mot resultaten i tidigare forskning. / The purpose of this study is to investigate how young unemployed people (18-25 years old) in a small district experience their life as unemployed, what visions of the future they have and if there is any difference in these references depending on their social background. This study is based on six qualitative interviews with young people who are registered at the employment office in a small county in the middle of Sweden. The interviews were then transcribed and finally analyzed, mainly based on the concepts of habitus and lifestyle and the theory of transactional needs. The results in this study shows that the respondents either wants or feel themselves compelled to move from their district. I could see two different patterns in the results of the interviews; the respondents either tended to see the moving as a way to get a job or an education or they tended to see the job or the education as a way to move from their district. In the analyze I linked these two cathegories to the concepts of habitus and lifestyle and noted that some of the respondents were more prone to the concepts of habitus and some were more prone to the concepts of lifestyle. I also noted that the transactional needs in general can be met by an employment. The study concludes with a discussion in which possible explanations to the results are given. An explanation to the different patterns of acting could be social structures that prevent the interviewees to do what the traditionally would have done. Another explanation would be a resistance against reproduction of gender roles by some of the interviewees. The results are also compared with the results of earlier research.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv. Förutom redovisningen av alla intervjuer presenteras också fyra elevporträtt, vilka beskriver elevintervjuerna i sin helhet. Resultatet visar att eleverna är medvetna om sin framtid och att det är något de tänker på. Det visar också att eleverna i stor utsträckning finner användning för det de lär sig på olika sätt, främst i skolverksamheten. Resultatet visar också att eleverna är ganska eniga om vad de tror ärnyttigt att lära sig för framtiden och vad de anser mindre viktigt och användbart. Diskussionen och avslutningen tar upp tankar om vikten av att i skolan visar på kunskapernas nytta och användning både för elevernas nutida vardag och för deras framtid.

Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka.

Studies have shown that young people in residential care homes tend to be low achievers in school and are at high risk of entering adulthood with a low level of education. This group has also shown tendency to adverse psychosocial outcomes. The aim with this study is to reach an understanding of how teenagers and young adults view themselves and their future, what ambitions they have in life and how they see their opportunities to realize their goals. The study is based on a qualitative method and was conducted with semi structured personal interviews with five youngsters 15-21 years old in two different residential care homes. The theoretical viewpoints have been based on E.H Erikson’s theory about identity as well as the theory about resilience.The result of this study indicates that the persons we have interviewed have expressed difficulties in describing themselves. They also express a wish to finish their primary school with complete grades. All of them described what professions they would like to work with. It also came clear that they do not like to plan too far ahead, instead they take one day at a time.The young people that we interviewed expressed a positive view about their future, most of them knew what they want in life, but they find it difficult to describe the way to get there.

Syftet med denna studie är att beskriva deltagandeidrottsföreningars redogörelser kring framtidsarbetet inomframtidsgrupperna i projektet ”Morgondagens idrott” utifrån ettlärande perspektiv. Detta med hjälp av frågeställningen: vilkamöjligheter respektive hinder upplevde kontaktpersonerna att detvarit med framtids- och utvecklingsarbetet i derasidrottsföreningar? Studien är intressant då ingen tidigare forskningpå detta projekt finns tillgängligt. Studien genomfördes med hjälpav en kvalitativ totalundersökning. Resultatet av intervjuerna visaratt möjligheter som kontaktpersonerna såg var meningsfullhet,stöd, framtidstänk, rekrytering och utbildning. Hindrena varekonomi, ledarrekrytering och genomförande. / Morgondagens idrott

<p>In this report a model for logistics activities at Volvo Logistics Corporation, VLC, in the future has been constructed. The study is part of a project called Vision 2015 & Beyond, which started in the beginning of 2006, and focuses on what changes in the business environment that VLC as a TPL provider faces in the future. Within the scope of this project threats in the business environment as well as internal issues that are considered as concerns for the future are identified. The already identified threats are complemented and investigated by the researchers and further structured into a model in this report. The model shall be used as a tool in scenario planning within VLC. As to guide the practitioners in using the model a manual which describes the construction of the model and how it is going to be used has been set up. The model is adapted to VLC's activities within the automotive industry and their directives have continuously been taken into account, resulting in a model specific for VLC.</p><p>Theories in scenario planning and modelling has been revised as to construct the model, and as a result of this four types of components has been determined as to constituting in the model. Those components are; targets, scenario agenda, variables and driving forces. The process of identifying the different components was conducted step wisely, starting with the targets. The targets of the model represent what VLC want to focus on in the future, i.e. what is considered as important performance indicators. Transportation costs, Customer satisfaction, Security & Safety, Environment and Market Share have been chosen as the targets in the model. Next the components which VLC have a concern about, and that have an impact on those targets, are identified and decomposed starting with the areas on the scenario agenda and ending with determining the driving forces.</p><p>The model is built in two dimensions, one external part that represents the business environment, i.e. what VLC can not affect, and the second, the internal part, which represents the organisation itself. Both parts are constructed out of the type of components mentioned earlier and are connected by the targets In each part of the model relations among the components exist, however it is only the most important out of VLC’s perspective that takes part in the final network in the model.</p><p>The manual explains to the practitioner the concept behind the model and how it should be used. To verify the guidelines in the manual a mini-scenario was constructed. The mini-scenario is a fictitious case, which is thought to resemble those that VLC will use the model for in the future. In the mini-scenario presented in this report a future where the Kyoto Protocol implies transports are set up. The mini-scenario has an impact on a certain number of driving forces in the business environment, and by following the manual areas of recommendations for VLC's behaviour as to face this change will be generated.</p><p>The result of the study is a kit consisting of a model and an accompanying manual for VLC to use in scenario planning. The researchers have focused on constructing a model that is easy to understand for those that work within VLC, however to be able to use it in a proper way it is necessary to be familiar with VLC’s logistic activities. It is preferable to work in teams when using the model since the model is based on qualitative reasoning. Limits in time and resources has left quantification out of the scope in this report, but the researchers believe that the model could be improved and extended in that direction if it is found desirable in the future. The model is not static, rather the framework that exist today should be complemented in the future when new concerns are discovered, old ones can be disregarded etcetera.</p><p>The model offers VLC a structured methodology as to consider and respond to changes in the business environment.</p>

This thesis analyses the literature debate in the overlooked Swedish magazine Samtid och Framtid 1944–1949. The magazine was first published at the end of World War II on the initiative of publisher Johan Hansson. After an interesting start, the terms of the debate in the magazine were changed after a power struggle on the editorial level. Thus, the magazine never became the influential arena for literary discussions that it first had potential of becoming. With its initial focus on how to construct a new post-war world, the debates in the magazine, however, provide an interesting material for an investigation of attempts to renegotiate the position of literature in society. This is conducted through a perspective that focuses on the debaters’ use of metaphors, but also their specific experiences of the past and their expectations on the future. Central oppositions between aesthetic and committed ideals are highlighted, but also between individualism and collectivism. It is also demonstrated that the debates successively turned more concrete, not least focusing on the very influential Swedish literary generation of the 1940s.

The aim was to examinehow managers, based on similar education and policy background, perceive their leadership today, and how it according to them, maybe developed in the future. The sample consisted of younger and older managers within the same organization, with diverse experience in managementand leadership roles. Data were collected by two focus groups interviews and analyzed bya thematic analysis. The results indicated that managers, regardless of age and experience, have similar views on their management role and are in general positive regardingtheir leadership, despite stressand time pressure related issues. They have also suggested similar changes for future management and leadership roles. One such suggestion is that the organization must actively work to attract additional workers in the future, in order to meet increasing competitions against other employers. Competition between employers will increase for new employees who willmake greater demands on their employers interms of working conditions and benefits. / Syftet med studien var att undersöka hur chefer; med utgångspunkt i en genensam utbildnings- och policygrund upplever hur ledarskapet rent praktiskt fungerar idag och hur det enligt dem, kan komma att utvecklas i framtiden. Urvalet bestod av chefer inom organisationen med varierande erfarenhet inom chef- och ledarskapsrollen. Data samlades in genom två fokusgruppsintervjuer och analyserades med en tematisk analys. Resultatet från det insamlade materialet indikerar att cheferna, oavsett erfarenhet, har en samstämmig syn på sin chefsroll och generellt en positiv bild av sitt ledarskap trots att det förekommer stress och tidspress. De har även lämnat likartade förslag på förändringar inför framtiden. En slutsats är att organisationen aktivt måste arbeta med att attrahera kommande arbetstagare för att i framtiden kunna möte den ökande konkurrensen gentemot andra arbetsgivare. Konkurrensen mellan arbetsgivare kommer att öka för att nya medarbetare kommer att ställa högre krav på sin arbetsgivare när det gäller arbetsvillkor och förmåner.