This Essay is meant to look into the possibilities of the mainframe systems and whether they have a spot as one of the leading information system service providers in the foreseeable future. In conclusion, “How does the future of the mainframe look?”. Numerous big IT media providers such as news services, blogs and forums have written about the subject of whether the mainframe is going to last as one of the go-to platforms for core operation information systems. This essay is going to look into the actual state of the mainframe, and where the mainframe is heading in the future. It also delves further into what options there currently are to the mainframe platform and why these options might be better or worse than the mainframe.To answer these questions the essay will present the results of research from multiple large international companies such as IBM, Ericsson and Volvo. During these interviews questions have been answered about the current situation of the mainframe, why it is currently suffering from rumors about being on the brink of death, and what the companies actually think about the mainframe.The Essay does not look too deeply into the technical aspects of the mainframe platform, but more at the system as a whole, and its organizational impact in larger companies. To help do this the essay makes use of the DeLean and McLone model of information system success.As with all matters regarding the future, even this essay could not with certainty state exactly what will happen with the mainframe platform in the future. However multiple interesting conclusions were made about the future and alternatives of the mainframe.

<p>Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet är</p><p>drabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning. Resultatet av denna undersökning har visat att eleverna besväras av psykosomatiska problem</p><p>mer frekvent än riksgenomsnittet. Slutsatsen är emellertid att det behövs fortsatt forskning och arbete inom området gällande psykosomatiska besvär bland unga individer.</p>

<p>Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.</p><p>Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram.</p><p>För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen. Det teoretiska urvalet har till att börja med skett öppet för att sedan övergå till strategiska urval. Genom att intervju åtta tjejer som läser olika program på en gymnasieskola är avsikten att upptäcka nya fenomen.</p><p>Studien visar att kön, etnicitet och uppväxtförhållande kan ha en påverkan på tjejers val och valmöjligheter. Ungdomar växer upp i olika sfärer såsom familj, skola och fritid. Det är mycket som ska stämma för att skapa balans i dessa sfärer. Ungdomar behöver vägledning av kloka vuxna för att skapa denna balans, att synkronisera livet mellan sfärerna. En bra uppväxtmiljö, god inlärningsförmåga samt bra sammanhållning i klassen och på fritiden utgör grunden för ökade valmöjligheter in i vuxenblivandet. De tjejer som ingår i studien och som har dessa förutsättningar finns på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet. Tjejer som studerar på gymnasieskolans Individuella program är oftast tjejer som vuxit upp med sviktande föräldrar, sämre inlärningsförmåga samt otrivsel i skolan och sämre sammanhållning i klassen. En del tjejer lyckas skapa balans mellan alla sfärer medan andra misslyckas, blir sjuka, får psykiska och sociala problem.</p><p>Invandrartjejernas valmöjligheter oavsett programval är än mer begränsade, de rör sig oftast i två sfärer familjen och skolan, någon fri tid existerar inte. Valet för dem kan vara att klara av att försörja sig själv eller bli försörjd av en man från samma kultur.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv. Förutom redovisningen av alla intervjuer presenteras också fyra elevporträtt, vilka beskriver elevintervjuerna i sin helhet. Resultatet visar att eleverna är medvetna om sin framtid och att det är något de tänker på. Det visar också att eleverna i stor utsträckning finner användning för det de lär sig på olika sätt, främst i skolverksamheten. Resultatet visar också att eleverna är ganska eniga om vad de tror ärnyttigt att lära sig för framtiden och vad de anser mindre viktigt och användbart. Diskussionen och avslutningen tar upp tankar om vikten av att i skolan visar på kunskapernas nytta och användning både för elevernas nutida vardag och för deras framtid.</p>

<p>The cooperation between university and industry life in the region of Gävle is always a topic of importance. University and High schools have various roles to fulfill: except administrating the training and supporting research they should also - as a third role - contribute to cooperation between organizations, business companies and other associations. In addition to that, they should support individuals by local as well as regional development. The purpose of our paper is to make a critical review of the cooperation between the University of Gävle (HiG) and industry life until today and the consequences in order to encourage students to stay in the Gävle region during and after their period of studies.</p><p>Initial we started with a preliminary inquiry with a questionnaire as a base for students in three programs at the Department of Economy; the program for Bachelor of Science, the program for estate agent and another economy program with direction estate economy. From this preliminary inquiry we got the picture of the way the students looked at the problem. By using the survey as a starting position we established questionnaires for making deeper interviews. These interviews were carried through by internal and external representatives, such as four teachers who took part from two institutions at HiG, “Drivhuset” and “Kontakttorget”, the Industry department of Gävle, the Federation of Swedish Industries and the local authority of Gävle.</p><p>What has been proved in our work from the student’s point of view is the demand for a better cooperation between HiG and industry life in the region. New forms should be developed to give more job opportunities for students during and after their period of studies. There is also a demand for more trainee opportunities in order to get a clear connection between studies and future career life. Part of the population even gives the impression that HiG sometimes has a bureaucratic attitude towards the choice of subjects.</p><p>The main aspects given by the internal and external organizations and the teachers can be summarized as follows;</p><p>they all mention questions about building new natural bridges and contact-areas between HiG and the surrounding civil society. It should also become more natural for companies and other entrepreneurs to take part in training, networks etc at HiG. In addition to this students as well as teachers should visit the companies and contribute to a deeper understanding of the way the companies work.</p><p>To conclude, the question of match-making has been discussed which means a better matching between the choices offered by the university and the industry and the surrounding civil society when it comes to the future need for manpower, without making HiG as an authority of vocational education.</p> / <p>Samverkan mellan högskolan och näringslivet i Gävleregionen är en fråga som ständigt är aktuell. Universitet och högskolor har tre uppgifter att fullgöra. De skall bedriva utbildning, befrämja forskning, samt uppfylla den tredje uppgiften, vilken är att samverka med organisationer, företag och föreningar samt individer för att bidra till såväl lokal som regional utveckling. Syftet med vår uppsats är att kritiskt granska samarbetet mellan Högskolan i Gävle och näringslivet fram till nu och konsekvenserna för vad som händer med studenternas vilja att vara kvar i Gävle under och efter sin studietid.</p><p>Genom att initialt utföra en förundersökning med enkäter som underlag till studenter i tre program på Institutionen för Ekonomi, Civilekonom-, Fastighetsmäklar- samt Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet med inriktning fastighetsekonomi, framkom hur studenterna såg på frågeställningen. Med enkäten som utgångspunkt upprättade vi frågeställningar utifrån vilka vi genomförde djupintervjuer med externa representanter från Gävle kommuns Näringslivsavdelning, Svenskt Näringsliv samt Gävles Kommun och interna företrädare för Högskolan i Gävle, fyra lärare inom två institutioner samt Drivhuset och Kontakttorget.</p><p>Vad som framkommit i ämnet för vår uppsats arbete är från studenternas synvinkel en efterfrågan om bättre samverkan mellan Högskolan i Gävle och näringslivet i regionen. Vidare att det utvecklas nya former av förhållningssätt vilka kan bidra till fler arbetstillfällen för studenter under och efter studietiden samt en önskan om fler praktikplatser i syfte att få tydligare koppling mellan studier och framtida verksamhetsområden. En del av populationen ger även uttryck för att högskolan ibland har en byråkratisk inställning avseende ämnesområdet.</p><p>Huvudsynpunkterna från de externa organisationerna samt de interna instanserna och lärarna kan sammanfattas på följande vis;</p><p>Alla nämner i någon form frågeställningar kring att bygga upp nya naturliga broar och kontaktytor mellan högskolan och det omgivande samhället. Vidare anser de att det måste bli mer naturligt att företagare och andra arbetslivsföreträdare besöker högskolan och medverkar i undervisningen och nätverksträffar. Dessutom kan såväl lärare som studenter besöka företagen för att få fördjupad inblick och kunskap om hur företagandet fungerar.</p><p>Avslutningsvis har frågan om bättre match-making varit aktuell vilket innebär att högskolans utbud bättre skulle matchas mot näringslivet och det omgivande samhällets behov av framtida arbetskraft utan att för den skull fungera som en instans för KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning).</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv.</p><p>Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie.</p><p>Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine the interaction between characters and brands in five movies dealing with future: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot and The Island. In the foreground of our essay is a society where people are confronted with an increasing offer of brands at the same time as the unique and characteristic identities of the enterprises become even more important to get the consumers´ interest. This identity, which an enterprise obtains, for example, through product placement in films, mainly consists of prominent characters interacting with the movie and give life to the product.</p><p>This study is a qualitative content analysis where the empiric material has been procured through a structured protocol: a protocol which addresses the occurrences of product placement in our selected films. This protocol, consisting of the central concepts (active and passive products), has brought us further to the result of our essay.</p><p>In the analysis of results, five characteristic patterns have been found that describe the role and the function of the brands in our five selected movies. All patterns have been supported by our applied theory of cultural meaning transfer (McCracken) and illustrate an exchange of opinions between film, character and brand.</p>

This study has the purpose of looking at the current and future position of record labels from a context involving the technological developments, while the opportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industry find themselves in an ever changing climate where traditional supply chains are threatened by new technology, the record labels need to change the way they work in order to maintain their existence in the music industry. The study has been conducted by interviewing a number of people involved in the music industry, by using a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that the traditional way of doing business by treating music as a product that makes revenue is gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties in order to survive and be profitable, especially since artists can now in control of activities that used to be controlled by the record label.

The cooperation between university and industry life in the region of Gävle is always a topic of importance. University and High schools have various roles to fulfill: except administrating the training and supporting research they should also - as a third role - contribute to cooperation between organizations, business companies and other associations. In addition to that, they should support individuals by local as well as regional development. The purpose of our paper is to make a critical review of the cooperation between the University of Gävle (HiG) and industry life until today and the consequences in order to encourage students to stay in the Gävle region during and after their period of studies. Initial we started with a preliminary inquiry with a questionnaire as a base for students in three programs at the Department of Economy; the program for Bachelor of Science, the program for estate agent and another economy program with direction estate economy. From this preliminary inquiry we got the picture of the way the students looked at the problem. By using the survey as a starting position we established questionnaires for making deeper interviews. These interviews were carried through by internal and external representatives, such as four teachers who took part from two institutions at HiG, “Drivhuset” and “Kontakttorget”, the Industry department of Gävle, the Federation of Swedish Industries and the local authority of Gävle. What has been proved in our work from the student’s point of view is the demand for a better cooperation between HiG and industry life in the region. New forms should be developed to give more job opportunities for students during and after their period of studies. There is also a demand for more trainee opportunities in order to get a clear connection between studies and future career life. Part of the population even gives the impression that HiG sometimes has a bureaucratic attitude towards the choice of subjects. The main aspects given by the internal and external organizations and the teachers can be summarized as follows; they all mention questions about building new natural bridges and contact-areas between HiG and the surrounding civil society. It should also become more natural for companies and other entrepreneurs to take part in training, networks etc at HiG. In addition to this students as well as teachers should visit the companies and contribute to a deeper understanding of the way the companies work. To conclude, the question of match-making has been discussed which means a better matching between the choices offered by the university and the industry and the surrounding civil society when it comes to the future need for manpower, without making HiG as an authority of vocational education. / Samverkan mellan högskolan och näringslivet i Gävleregionen är en fråga som ständigt är aktuell. Universitet och högskolor har tre uppgifter att fullgöra. De skall bedriva utbildning, befrämja forskning, samt uppfylla den tredje uppgiften, vilken är att samverka med organisationer, företag och föreningar samt individer för att bidra till såväl lokal som regional utveckling. Syftet med vår uppsats är att kritiskt granska samarbetet mellan Högskolan i Gävle och näringslivet fram till nu och konsekvenserna för vad som händer med studenternas vilja att vara kvar i Gävle under och efter sin studietid. Genom att initialt utföra en förundersökning med enkäter som underlag till studenter i tre program på Institutionen för Ekonomi, Civilekonom-, Fastighetsmäklar- samt Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet med inriktning fastighetsekonomi, framkom hur studenterna såg på frågeställningen. Med enkäten som utgångspunkt upprättade vi frågeställningar utifrån vilka vi genomförde djupintervjuer med externa representanter från Gävle kommuns Näringslivsavdelning, Svenskt Näringsliv samt Gävles Kommun och interna företrädare för Högskolan i Gävle, fyra lärare inom två institutioner samt Drivhuset och Kontakttorget. Vad som framkommit i ämnet för vår uppsats arbete är från studenternas synvinkel en efterfrågan om bättre samverkan mellan Högskolan i Gävle och näringslivet i regionen. Vidare att det utvecklas nya former av förhållningssätt vilka kan bidra till fler arbetstillfällen för studenter under och efter studietiden samt en önskan om fler praktikplatser i syfte att få tydligare koppling mellan studier och framtida verksamhetsområden. En del av populationen ger även uttryck för att högskolan ibland har en byråkratisk inställning avseende ämnesområdet. Huvudsynpunkterna från de externa organisationerna samt de interna instanserna och lärarna kan sammanfattas på följande vis; Alla nämner i någon form frågeställningar kring att bygga upp nya naturliga broar och kontaktytor mellan högskolan och det omgivande samhället. Vidare anser de att det måste bli mer naturligt att företagare och andra arbetslivsföreträdare besöker högskolan och medverkar i undervisningen och nätverksträffar. Dessutom kan såväl lärare som studenter besöka företagen för att få fördjupad inblick och kunskap om hur företagandet fungerar. Avslutningsvis har frågan om bättre match-making varit aktuell vilket innebär att högskolans utbud bättre skulle matchas mot näringslivet och det omgivande samhällets behov av framtida arbetskraft utan att för den skull fungera som en instans för KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning).

In this report a model for logistics activities at Volvo Logistics Corporation, VLC, in the future has been constructed. The study is part of a project called Vision 2015 &amp; Beyond, which started in the beginning of 2006, and focuses on what changes in the business environment that VLC as a TPL provider faces in the future. Within the scope of this project threats in the business environment as well as internal issues that are considered as concerns for the future are identified. The already identified threats are complemented and investigated by the researchers and further structured into a model in this report. The model shall be used as a tool in scenario planning within VLC. As to guide the practitioners in using the model a manual which describes the construction of the model and how it is going to be used has been set up. The model is adapted to VLC's activities within the automotive industry and their directives have continuously been taken into account, resulting in a model specific for VLC. Theories in scenario planning and modelling has been revised as to construct the model, and as a result of this four types of components has been determined as to constituting in the model. Those components are; targets, scenario agenda, variables and driving forces. The process of identifying the different components was conducted step wisely, starting with the targets. The targets of the model represent what VLC want to focus on in the future, i.e. what is considered as important performance indicators. Transportation costs, Customer satisfaction, Security &amp; Safety, Environment and Market Share have been chosen as the targets in the model. Next the components which VLC have a concern about, and that have an impact on those targets, are identified and decomposed starting with the areas on the scenario agenda and ending with determining the driving forces. The model is built in two dimensions, one external part that represents the business environment, i.e. what VLC can not affect, and the second, the internal part, which represents the organisation itself. Both parts are constructed out of the type of components mentioned earlier and are connected by the targets In each part of the model relations among the components exist, however it is only the most important out of VLC’s perspective that takes part in the final network in the model. The manual explains to the practitioner the concept behind the model and how it should be used. To verify the guidelines in the manual a mini-scenario was constructed. The mini-scenario is a fictitious case, which is thought to resemble those that VLC will use the model for in the future. In the mini-scenario presented in this report a future where the Kyoto Protocol implies transports are set up. The mini-scenario has an impact on a certain number of driving forces in the business environment, and by following the manual areas of recommendations for VLC's behaviour as to face this change will be generated. The result of the study is a kit consisting of a model and an accompanying manual for VLC to use in scenario planning. The researchers have focused on constructing a model that is easy to understand for those that work within VLC, however to be able to use it in a proper way it is necessary to be familiar with VLC’s logistic activities. It is preferable to work in teams when using the model since the model is based on qualitative reasoning. Limits in time and resources has left quantification out of the scope in this report, but the researchers believe that the model could be improved and extended in that direction if it is found desirable in the future. The model is not static, rather the framework that exist today should be complemented in the future when new concerns are discovered, old ones can be disregarded etcetera. The model offers VLC a structured methodology as to consider and respond to changes in the business environment.

Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet. Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram. För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen. Det teoretiska urvalet har till att börja med skett öppet för att sedan övergå till strategiska urval. Genom att intervju åtta tjejer som läser olika program på en gymnasieskola är avsikten att upptäcka nya fenomen. Studien visar att kön, etnicitet och uppväxtförhållande kan ha en påverkan på tjejers val och valmöjligheter. Ungdomar växer upp i olika sfärer såsom familj, skola och fritid. Det är mycket som ska stämma för att skapa balans i dessa sfärer. Ungdomar behöver vägledning av kloka vuxna för att skapa denna balans, att synkronisera livet mellan sfärerna. En bra uppväxtmiljö, god inlärningsförmåga samt bra sammanhållning i klassen och på fritiden utgör grunden för ökade valmöjligheter in i vuxenblivandet. De tjejer som ingår i studien och som har dessa förutsättningar finns på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet. Tjejer som studerar på gymnasieskolans Individuella program är oftast tjejer som vuxit upp med sviktande föräldrar, sämre inlärningsförmåga samt otrivsel i skolan och sämre sammanhållning i klassen. En del tjejer lyckas skapa balans mellan alla sfärer medan andra misslyckas, blir sjuka, får psykiska och sociala problem. Invandrartjejernas valmöjligheter oavsett programval är än mer begränsade, de rör sig oftast i två sfärer familjen och skolan, någon fri tid existerar inte. Valet för dem kan vara att klara av att försörja sig själv eller bli försörjd av en man från samma kultur.