Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt ställningstagande. Istället återfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men också den som inriktas mot en västlig modern expeditionär luftmaktsteori. Resultatet stöds av slutsatserna från studien av förmågeutvecklingen, en utveckling som spänner över en bred men traditionell förmågebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt ställningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmågeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter återstår att se. / The result of this paper can be summarized in that there are different air power theories in the strategic documents. There is mainly a twofold strategy based on a national non-alliance defence concept focusing on cooperation as well as a modern western airpower theory. The paper also shows an airpower development which focuses on traditional capabilities and may in some way lacking the means for facing possible future demands on airpower. However, based on the results, the Swedish airpower will still be a major instrument for political use in the future. In regards to the efficiency of a twofold theory, based on the assumption of increasing defence cost and varied future military tasks, there is no way of saying what the consequence will be, we will just have to wait and see.

In Sweden, the 1970s saw widespread public concerns about data privacy. The use of computers in the 1970 census sparked debate, and in 1973 Sweden's data privacy law, datalagen, came into force. In 1980, a parliamentary delegation was tasked with investigating further options for political action. In the years around 1980, computers, and how they should be used, was a topic of hot political and public debate. One particularly influential voice in this debate was professor Lars Kristiansson. He shared his visions of the future in debate articles, radio and television interviews, and books. Moreover, he co-hosted two educational series in Swedish public service television. Kristiansson took it on himself to educate Swedish citizens on the perils of a future, Big Brother-like society. Kristiansson frequently expressed his concerns in drastic terms. He repeatedly associated computers in general, and microcomputers in particular, with the atomic bomb. In this thesis, I set out to interpret Kristiansson's visions of the future computer society, including his atomic bomb metaphor. His work is placed in a context of contemporary ideas, such as those of the Cold War and the 1960s popular left-wing movements, as well as his own academic and professional background. The atomic bomb metaphor was, in this interpretation, shaped both by Kristiansson's personal experience and by widespread popular ideas of an imminent "intelligence explosion". Much of Kristiansson's criticism, directed against the computerized society of the future, concerned what he viewed as a conflation of theory and reality. The criticism was originally directed against a naïve positivism, as Kristiansson warned his engineering students against confusing mathematical models with physical reality. This criticism of positivism evolved into a warning against a society shaped by governmental computer models, but the examples, including some illustrations, were largely retained from his teaching materials.

I dagens samhälle verkar utbildning och arbete vara en allt större del av vårt liv. Tidigare studier visar tydliga tendenser mot att allt fler unga väljer att studera vidare efter gymnasiet, känner sig stressade inför sin livssituation och väljer att flytta från sin hemort för utbildning och arbete på andra orter. Detta är ett fenomen som drabbar hela Sverige och däribland Dalarna, där speciellt unga kvinnor verkar välja att flytta från Dalarna för att söka utbildning och karriär på andra platser. Detta har lett till att Dalarna bland annat lider av ett kvinnounderskott. Jag fick därför upp intresset för att undersöka vad som påverkar deras beslut om utbildning, framtidsplaner och eventuell flytt från Dalarna och om respondenterna upplever att deras beslut är påverkade av omvärlden. Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 – 21 år med hemort i Dalarna där vi diskuterade kring temana bostad, arbete och studier samt framtid. Min resultatdel mynnade ut i tre olika teman som gavs rubrikerna Ett individualiserat samhälle, En globaliserad värld och Att stanna kvar. I dessa tre teman har jag redovisat resultatet från intervjuerna och kopplat samman dessa med teorier kring genuskontrakt, socialisation, könsroller, individualisering samt globalisering. Genom min studie fann jag att globaliseringen kan ha en betydande roll i hur respondenterna påverkas att flytta från sin hemort till andra länder eller städer. Globaliseringen har medfört att alla möjligheter idag är närmare och tydligare och att det inte är ett lika stort steg att flytta iväg längre, då världen blivit mindre. Vidare såg jag att socialiseringen och individualiseringsprocessen påverkar respondenterna att flytta från sina hemorter för att söka bättre utbildning och bättre arbeten för självuppfyllande anledningar, men även att det finns könsnormer kring unga kvinnor och att de bör flytta till andra städer eller länder. Jag resonerade även kring den starka koppling mina respondenter verkar ha till Dalarna och att det viktigaste i deras val att stanna eller återvända verkar vara familj, vänner och tryggheten de upplever att Dalarna ger dem. / Today education and work seems to be a bigger part of our society. Earlier studies show that it´s becoming more and more common for adolescents to conduct to further studies at universities. Adolescents also seems to be more stressed about their life situation and it´s becoming more common for young people to move from their hometown to study or work. This phenomenon is affecting Sweden, including county of Dalarna. Especially young women in Dalarna tends to move to other parts of Sweden in order to study or make a career. Because of this Dalarna is currently suffering a deficit of women in the county. Due to this I got interested to further investigate this phenomenon through interviews with five young women in age 19 – 21 years old who were born and raised in Dalarna. To analyse my material, I used theories about socialization, individualization, globalization and gender. As a result of my study I found that globalization had a major part in how the women were affected to move from their hometown to other parts of Sweden or to other countries. Due to the globalization of the world the young women caught attention to opportunities far away from home, and it isn´t a very big step to move to other places. Also, the socialization and individualization affects young women to move for education or work to fulfil themselves, but also that we have standards about what a girl in their age should do with their lives. But despite this all my respondents seems to have a strong connection to Dalarna and that they could consider returning to Dalarna because they have their family and friends there, and they also seem to feel safe in Dalarna.

Hållbar utveckling har länge varit integrerat i den svenska läroplanen och det framgår där att samtliga ämnen ska dela på detta ansvar. Trots att begreppet betonas i styrdokument finns det en risk att det bortprioriteras eller glöms bort eftersom inget ämne har något huvudansvar och det inte finns någon form av kontroll att det tas upp i skolorna. Vissa geografer menar därför att geografiämnet bör ta just detta ansvar för hållbar utveckling då det skulle ge geografiundervisningen en röd tråd samtidigt som hållbar utveckling skulle få en tydlig inramning. I tillägg menas det att såväl hållbar utveckling som geografiämnet behöver få ett tydligare framtidsperspektiv för att förbereda dagens ungdomar för morgondagen. Syftet med denna studie är därmed att diskutera vilken roll geografi har i förhållande till hållbar utveckling, samt på vilket sätt utbildning för hållbar utveckling kan bedrivas inom ämnet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med geografilärare samt med både elever som läser geografi på gymnasiet och elever som inte gör det. Resultatet visar att synen på geografiämnets roll i förhållande till hållbar utveckling bland lärarna och eleverna skiljer sig åt. Lärarna förknippar geografi med hållbar utveckling i större grad än eleverna. Eleverna som läser geografi på gymnasiet förknippar geografi mer med hållbar utveckling än de elever som inte läser geografi, vilka förknippar hållbar utveckling främst med naturvetenskapliga ämnen. Varken elever som läser geografi eller de som inte gör det anser att de diskuterar framtidsperspektiv i sin undervisning och för att elever ska ta till sig budskapet av hållbar utveckling behöver begreppet solidaritet få en större roll i utbildningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tablåplanerare ser på den svenska tv-tablån, dess utformning och dess framtid samt hur kanalerna förhåller sig till jämställdhet vid tablåplanering. För att göra detta möjligt har vi utfört fem kvalitativa intervjuer med tablåplanerare från stora kanaler i Sverige. Valet av kvalitativ intervju grundar sig i att få djupare förståelse och inblick i informanternas kunskaper om tablåplanering samt dess innehåll och mening. Metoden som användes vid analys av transkriberad text från intervjuerna var tematiserad analysmetod. Genom att sortera texterna efter teman kunde vi finna mönster från informanternas svar som sedan kunde jämföras mot varandra. Denna uppsats har resulterat i en insyn i hur tablåplanerarna arbetar; de följer tittarsiffror, granskar nya program, konkurrensbevakar och följer publikens efterfrågan. Denna studie visar även på att det finns bristande genusmedvetenhet hos de undersökta svenska tv-kanalerna. Framtiden för tv-tablån är oviss med tablåplanerarna menar att tv-tablån kommer överleva, dock måste en omställning ske på grund av att tittarmönstret förändras

Vår rapport bygger på ungdomar bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område och deras tankar kring framtiden, deras bostadsområde och andra faktorer som spelar in. Vår förförståelse kring det valda ämnet grundar sig på vår egen uppväxt samt erfarenheter då vi själva är bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse samt belysa några ungdomars uppfattningar och tankar om sin framtid samt hur olika faktorer har en påverkan på deras framtidsmöjligheter. Denna studie har utförts med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer. Deltagarna i denna studie är ungdomar i åldern 18–27 år. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever att deras bostadsområde är segregerat och avskilt från samhället. De uppger även att det råder kriminalitet och oroligheter i området. Men trots problematiken trivs de i sitt bostadsområde. Stämpling av samhället, etnicitet och religion är faktorer som ungdomarna uppger kan komma att vara ett hinder för deras framtid. / Our report is based on young people living in a socioeconomically exposed area and their thoughts about the future, their residential area and other factors that matters. Our pre-understanding of the chosen subject is based on our own upbringing and experiences as we live in a socio-economically vulnerable area. The purpose of the study has been to gain a better understanding and to highlight some young people's perceptions and thoughts about their future and how different factors influence their future opportunities. This study has been conducted with a qualitative method, through semi-structured interviews and group interviews. The participants in this study are young people aged 18-27 years. The study's results show that the young people find that their residential area is segregated and separated from the rest of the society. They also state that their residential area facing problems with criminality and riots. But despite the problems they see their residential area as their home and they feel secure there. Society labeling, ethnicity and religion are factors that the youths feel may be an obstacle to their future.

Att satsa på något man tycker om att göra är för många inte så konstigt, att ha ett mål att eftersträva. Men att lägga större delen av sin fritid och all tänkbar tid till att förverkliga denna tanke är mindre vanligt förekommande. I vardagen finns det många måsten och sysslor som vi som personer behöver uträtta varje dag för att få vår tillvara att gå runt, att jobba eller studera för att kunna betala räkningar, att transportera oss, att spendera tid med andra för att uppehålla vår sociala status och kontakt med omvärlden, att laga mat och äta för att orka träna, jobba, studera med flera. Min uppsats handlar om att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram fem elitsatsande individer och deras väg med dessa omgivande faktorer som påverkar dem på vägen mot sitt mål. Mitt fokus ligger på kvinnlig elitsatsning och att skildra den personliga utvecklingen ur ett historiskt perspektiv. Här har jag tagit mer hänsyn till öppenhet och förståelse med ett fenomenologiskt perspektiv för att kunna öppna upp för tolkningar med skildringar från mina informanters berättelser. Denna uppsats har därför en strukturerad uppdelning med olika ingångspunkter. Det finns en del av uppsatsen med fokus på individ, en del uppväxt, en del familjens syn, samt en del på gruppen som lag. Hur alla dessa perspektiv på sitt eget sätt varit med och påverkat individen till att skapa sin identitet. De fem intervjuerna som uppsatsen grundas på utgår från en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utom en genomfördes i Karlstad och mina informanter hade en god spridning från hemorter runt om i landet. Resultaten från informanterna tyder på gemensamma nämnare mellan olika områden och dess effekter de har på kvinnligt elitsatsande. Mycket tydliga resultat framkom angående familjens påverkan på individen och gruppers inverkan med positiva utvecklingar. Hur den mentala påfrestningen kan förebyggas och vad en grupptillhörighet kan betyda för en individ. / To invest in something you care about, to aim for a goal, may not seem very strange to many. But to spend most of your time to actualize this goal is not as common. In a daily routine there are plenty of chores that are necessary like going to work, pay the bills, commute, socialize and so on. This essay will treat these factors and their effect on five individual elite athletes on their journey of reaching their goals through qualitative interviews. The focus will be on female elite athletes and depict the individual development through a historical perspective. I have taken consideration in openness and understanding through a phenomenological perspective to be able to open up for interpretations from my interviewed narratives. The essay will therefore have a structured division with different angles. These parts will be focusing on the individual itself, their childhood, the families point of view, group dynamic in team sports and how all of these different perspectives contribute to the individual. The five interviews that the essay is based upon revolves around a semi structured interview guide. The interviews took place in Karlstad but all of the informants are not originally from Karlstad neither did they grow up with each other. The results from the informants all signify a coherent marker between the different fields and the effects involving feminine elite athletes. Very clear results emerged regarding the family’s effect on the individual and the influence of groups and positive personal developments.  How the mental struggle can be prevented by group affiliation and how that contributes to the individual.

En stor del av svenska kvinnor över 60 år lever i ensamhushåll. Känsla av ensamhet har en negativ påverkan på äldres psykiska och fysiska hälsa och därför är det här en grupp som behöver uppmärksammas inom socialpedagogiken. Denna studie handlar om äldre änkors relationsskapande efter makens bortgång. Syftet med studien var att undersöka och analysera hur änkor i tredje åldern skapade nya/intima relationer på äldre dar. Frågeställningarna var vilken roll gamla och nya relationer och gemenskaper hade spelat i änkornas liv efter en långvarig tvåsamhet, hur änkorna såg på en ny parrelation och vilka förväntningar de i så fall hade, samt vilka möjligheter och hinder till en ny parrelation vi kunde identifiera i deras berättelser. Tre änkor, 70+ år, ålderspensionerade och utan biståndsbedömda insatser deltog i studien. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer; tre enskilda, samt en fokusgruppintervju där samma tre respondenter deltog. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna: tredje åldern, delaktighet, sociala band och livsloppsperspektiv. Ensamhet visade sig vara den största motivatorn för nya relationer, och änkorna föredrog nya vänskapsrelationer med andra solitära kvinnor framför pargemenskaper. Gemensamt för änkorna i studien var att de alla var positiva till en ny parrelation och hade önskemål och förväntningar på vad en sådan skulle innehålla. De ville leva under äktenskapsliknande former som sambo, och förväntningarna var att relationen skulle innehålla sexuell attraktion/aktivitet, kärlek, gemenskap och de vardagliga samtalen. ()()()() () () () () () () () () Det visade sig att respondenterna själva stod för både de största möjligheterna och hindren i skapandet av nya intima relationer. Respondenternas positiva inställning till att vilja leva i en ny parrelation var den största möjligheten. Även barnen (från äktenskapet med maken) samt omgivningens attityder uppgavs utgöra möjligheter eller hinder.

Kiruna har alltid varit förknippad med gruvbrytningen som sker under jorden i gruvan. Den malmkropp som järnmalmen bryts ifrån har en lutning in under Kirunas nuvarande stadskärna. Detta innebär således att allt som finns ovanför gruvan måste flyttas vilket leder till omfattande konsekvenser för bland annat skolor, bostäder, arbetsplatser, vård och omsorg samt invånarna för att man ska kunna fortsätta bryta järnmalmen i Kiruna. Därför pågår det just nu en omfattande stadsomvandling i Kiruna där stora byggnader rivs eller flyttas samtidigt som invånarna tvingas flytta från sina bostäder. Ca 2400 kirunabor besvarade år 2011 och 2016 en enkät med anledning av stadsomvandlingen. I slutet av denna enkät fanns det möjlighet för personerna att skriva vad de anser är viktigt gällande Kiruna kommun och stadsomvandlingen. Syftet med denna uppsats är således att fördjupa analysen om kirunabors upplevelser av den pågående stadsomvandlingen och hur de ser på sitt Kiruna genom en analys av dessa ”öppna svar” från enkäten som genomfördes 2016. Följande frågeställningar har formats utifrån syftet hur ser kirunaborna på det gamla Kiruna, hur upplever kirunaborna den förändring som stadsomvandlingen innebär samt hur beskriver kirunaborna Kiruna ur ett framtidsperspektiv? För att uppfylla syftet har de ”öppna svaren” kodats för att sedan tolkas och analyserats på ett systematiskt sätt med hjälp av teorier om självets reflexiva projekt, tillit, risk och ontologisk trygghet. Uppsatsen presenterar analysen via tre kategorier det gamla Kiruna, i en tid av förändring och nya Kiruna. Uppsatsen visar att stadsomvandlingen innebär både utmaningar och möjligheter för kirunaborna. När det gamla Kiruna försvinner upplever kirunaborna en sorg i de byggnader som rivs eller flyttas. Invånarna hoppas att den varma och mysiga känslan som finns i staden ska föras vidare till nya Kiruna. Den förändring som stadsomvandlingen innebär väcker många frågor hos kirunaborna. Analysen belyser en brist på att kunna vara delaktig gällande stadsomvandlingsprocessen och att det finns brister i tillgänglig information för invånarna. Vidare visar det att kirunaborna har åsikter kring placeringen av den nya stadskärnan som hamnar i det nuvarande industriområdet medan det gamla Kiruna centrum ligger med utsikt över fjällen. Faktorer som generation, landsbygd, turism, rennäring och klasskillnader belyses i analys och diskussion. Nya Kiruna ser man som en attraktiv stad med en blandning av gamla och nya byggnader. Det ses som en möjlighet att utveckla det som tidigare varit mindre bra och inte funnits på orten. / Kiruna has always been associated with the mining that takes place underground. The ore body from which the iron ore is mined has a slope under Kiruna's current city centre. This means that everything above the mine must be relocated, which will have major consequences for example schools, houses, workplaces, care and the inhabitants in order to continue to break the iron ore in Kiruna. Therefore, there is currently an extensive urban transformation in Kiruna where large buildings are demolished or relocated at the same time as residents are forced to relocate from their homes. Approximately 2400 inhabitants of Kiruna answered a survey in 2011 and 2016 as a result of the urban transformation. At the end of this survey, there was an opportunity to write what they considered to be important regarding Kiruna municipality and the urban transformation. The purpose of this essay is to deepen the analysis of the inhabitants of Kiruna experiences of the ongoing urban transformation and how they view their Kiruna through an analysis of these "open answers" from the survey conducted in 2016. The following questions have been formed based on the purpose how the Kiruna residents see the old Kiruna, how the Kiruna residents experience the change that the urban transformation entails and how the Kiruna residents describes Kiruna in the future. These "open answers" have been coded and then interpreted and analysed in a systematic way using theories about the self's reflective projects, trust, risk and ontological security. The essay presents the analysis through three categories: the old Kiruna, in a time of change and the new Kiruna. The thesis shows that the urban transformation presents both challenges and opportunities for the inhabitants of Kiruna. When the old Kiruna disappears, the Kiruna residents experience grief in the buildings being demolished or relocated. It is hoped that the warm and cosy feeling that exists in the city will be passed on to the new Kiruna. The change that the urban transformation entails raises many questions among the Kiruna residents. The analysis highlights a lack of being able to participate in the urban transformation process and that there are shortcomings in available information. Furthermore, it shows that the Kiruna residents have opinions on the location of the new city centre which falls into the current industrial area while the old Kiruna centre is by the mountains. Factors such as generation, rural, tourism, reindeer husbandry and class differences are highlighted in analysis and discussion. New Kiruna is seen as an attractive city with a mix of old and new buildings. It is seen as an opportunity to develop what was previously less good and did not exist in the city.

Studien avser att bidra med kunskap kring vad förskollärare anser om tillämpningen avdigitala verktyg i förskolan. Frågorna som ställs handlar om hur förskollärare ser på attarbetet med digitala verktyg får en större plats än tidigare i enlighet med förskolansläroplan och hur man arbetar för att målen i läroplanen kring digitala verktyg kanuppnås? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats isin utformning av en webbenkät med främst öppna frågeställningar. Studien utgår ifrånett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats i sin utformning av enwebbenkät med främst öppna frågeställningar. Enkäten skickades ut till 15 förskollärarevarav 13 har besvarat den. Analysen utav den insamlade empirin bygger på en tematiskanalys utifrån digitalisering i förskolan, ett digitalt samhälle och förskollärarens digitalakunskap. Studiens resultat visar att förskollärarens roll och undervisningen i förskolanständigt är under utveckling när det kommer till arbetet med digitala verktyg och digitalkompetens i förskolan. Resultatet visar också på ett ökat intresse för användande avdigitala verktyg men också på tydliga skillnader i åsikter gällande utbildningsinsats ochtid till förfogande beroende på förskollärarens intresse för användning av digitalaverktyg. Det innebär att stödet kollegor emellan och medforskande tillsammans medbarnen är viktiga delar i hur förskollärare arbetar för att bidra till att läroplansmålenuppnås. Studien ger en ökad förståelse för hur viktigt samspelet är mellan de somarbetar i förskolan utifrån krav på digital kompetens.