Studiens ämnesområde är ungdomars uppfattningar av sin nutid och framtid mot bakgrund av Coronapandemin under våren 2020. Syftet är att undersöka på vilket sätt ungdomars uppfattningar om sin livssituation och samhällets utveckling påverkas av pandemin. Studiens teoretiska ramverk utgår från Giddens (1996, 2003) samt Becks (1998) teorier om risk- samhället. Materialet utgörs av 58 gymnasieungdomars texter som publicerats på Nordiska Museets digitala minnessida. Ungdomarna är bosatta antingen i Stockholm eller mindre orter i Norrland. Studiens resultat visar att ungdomars uppfattningar påverkats av pågående pandemi i stor utsträckning. En begränsad vardag med inställda aktiviteter är återkommande, något som ungdomarna uppfattar som antingen begränsande eller befriande. Ungdomarnas uppfattningar präglas därtill mycket utav medias rapportering. Media ses både som en viktig källa till information och som ett bränsle för rädsla. Vad gäller framtiden rör sig ungdomarna på en skala mellan optimism och pessimism. Giddens fyra förhållningssätt till risksamhället framträder hos ungdomarna: pragmatiskt accepterande, bibehållen optimism, cynisk pessimism och radikalt engagemang. En positiv tilltro till framtiden framträder hos de ungdomar som också har en tilltro till samhällets nuvarande system eller enskilda individers möjlighet att påverka dem. En negativ tilltro till framtiden förekommer i större utsträckning hos de som också hyser en liten tilltro samhällets institutioner och politiker. Studiens resultat antas få betydelse i samhällskunskapsundervisningen då nuvarande situ- ation skapar frågor hos ungdomar om olika samhällssystem samt institutioners roll. Det är att betrakta som högst aktuella frågor i ett ämne vars undervisning syftar till att fostra engagerade och delaktiga samhällsmedborgare.

Bostadsbristen för studenter, särskilt i större städer, har under en längre tid varit ett frekvent diskuterat ämne i Sverige. Stockholm har ett brett och starkt utbud av högre utbildning och regionen expanderar kontinuerligt. Regionen har idag cirka 80,000 studenter som slåss om färre än 13 000 studentbostäder. Detta medför en risk att studenter väljer bort Stockholm som studentstad. Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för studentbostadsmarknaden att utvecklas. Med ett kvalitativt tillvägagångsätt via intervjuer med fastighetsutvecklare och lärosäten identifierades fem problemområden som ligger till grund för detta examensarbete. De fem problemområdena är; Utformning av studentbostäder, uthyrning och hyreslagstiftning, ett utvecklat campus, högskolans roll, samt subventioner och bidrag. Examensarbetet avslutas med en presentation av en modell med två alternativ för nyproduktion av studentbostäder uppdelade efter studentbostäder som utvecklas på campus respektive utanför campus. Studentbostäder som ska byggas på campus föreslås i första hand att utformas som kollektivboende med lärosätet som ägare och att uthyrning ska ske till förstaårselever vid lärosätet. Studentbostäder som ska byggas utanför campus föreslås istället att utformas som studentettor eller tvåor vilka fastighetsbolag och stiftelser utvecklar, äger och hyr ut via ett kösystem. Slutsatsen för denna studie pekar på att det är viktigt att en meny av olika former av boende förs till studentbostadsmarknaden då studenter har olika preferenser samtidigt som lärosäten och fastighetsägare har olika intresse att bevaka gällande studenters boende. / The shortage for student housing, especially in larger cities, has during a longer time period been a frequently discussed topic in Sweden. Stockholm has a wide and strong offer of higher education and the region is continuously expanding. The Stockholm region has about 80 000 students but less than 13 000 student apartments. This results in a risk that students deselect Stockholm as a city to study in. This study aims to investigate the possibilities for the student housing market to develop. With a qualitative method through interviews with various actors on the market five problem areas were identified. The five problem areas that lay ground for this thesis are; design of student housing, rental and lease law, a developed campus, the university’s role, and subsidies and grants. The thesis concludes with a presentation of a model with two options for the construction of new student housing, broken down by student housing developed on campus and off campus. Student housing that will be built on campus are proposed primarily to take the form of collective accommodation with the university as owner and the leasing should be made to freshmen at the university. Student housing that will be built off campus are instead suggested to be developed as one or two room apartments that real estate companies develop, own, and lease through a queuing system. The conclusion of this study indicate that it is important that a menu of various forms of accommodation are brought to the student housing market as students have different preferences combined with the universities’ and property owners’ different interests regarding students’ accommodation

Questions of growth and development have been discussed in the municipality of Skellefteå for several years. With the establishment of the Northvolt factory for lithium-ion batteries and Sara cultural center, the municipality as well as local media are forecasting increasing growth. This thesis examines fears and expectations for the future among the inhabitants in Skellefteå. The importance of growth to the research participants is studied in relation to Sara cultural center and Northvolt and how these are articulated as “something more” or nodal points according to Lacalu-Mouffe's discourse theory. The research participants’ ideas of the future are furthermore related to the matter of place and identity. The matter of growth and development in Skellefteå is also to be understood in relation to the discourse in which Norrland, as a discursively constructed unit, is depicted as peripheral, rural and underdeveloped. The thesis examines how the expansive Skellefteå can be understood in relation to this discourse. Several participants articulated that they primarily hope for development within commerce, trade and industry, that Northvolt can act as a “self playing piano” for more establishments which can generate further growth. Several participants furthermore speak of a structural socio-cultural change within the labor market, hoping for a more diverse population. Growth within commerce, trade and industry is also mentioned in relation to Sara cultural center. The cultural centre will, apart from museums and library, also inhabit a hotel, spa and conference facilities. The cultural center thus has a double aim, to be a place for culture but also to make Skellefteå a more attractive place and generate growth. However this is also criticized. Some participants articulated that they worry that the municipality will have too strong a focus on growth. Another apprehension is that the cultural center won’t have local anchoring, not reflecting the local grass root culture. While this might be a fear, it can also be perceived as an expectation, since several informants hope for a cultural center that represents local culture. As nodal points, Northvolt and Sara are thus articulated as something of great importance for the municipality, rather than just a factory and a cultural center. They are articulated as a sign of change, which is at the same time articulated as positive and negative.

Uppsatsen gör en kvalitativ närläsning av utvalda passager i science fiction-verken Dune - Frank Herbert (1965), The Left Hand of Darkness - Ursula K. Le Guin (1969) och Dawn - Octavia E. Butler (1987). Materialet analyseras utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Dess samband med posthumanistisk teori aktualiseras också i dess gemensamma ifrågasättande av människan och dess självbild. Syftet är att undersöka hur verken både återspeglar och aktualiserar ekokritiska perspektiv i gestaltning av människan och miljö. Vidare diskuteras resultatet i förhållande till gymnasieskolans värdegrundsinnehåll kopplat till klimatförändringar och hållbar utveckling för att presentera hur science fiction kan behandla dessa frågor i undervisningen. Slutsatserna visar att verken återspeglar ekokritiska perspektiv i deras gestaltning av människan i en alternativ framtid där relationen gentemot naturen ges en stor betydelse, till exempel som bärande av en kultur och i gestaltning av människors försök till kontroll gentemot dess omgivning. De alternativa perspektiven bär vikt i förhållande till den posthumanistiska kritiken av människan genom att ifrågasätta och gestalta människan i en biologisk och kulturell förändring. Verken visar hur science fiction-genren ger nya perspektiv på människans framtida varande. Samtliga insikter går att koppla till samtida diskussioner gällandes klimatförändringar och dess konsekvenser på människan och blir därav högst aktuella att behandla på gymnasieskolan.

In the past few decades, the ways in which we look at heritage, and what the idea of heritage entails, has evolved and changed dramatically. We are constantly working on coming to grips with its complex nature and its multi-facetted ramifications. The aim of this thesis is to explore future strategies for museums in their continued work with collecting, preserving, and managing our cultural heritage in order to become more sustainable institutions. Furthermore, the thesis investigates historically what has led to the current crisis of accumulation and a profusion of heritage, with the intention of substantiating and providing background to the alternatives presented for the future of museum collections. In addition to a literature review of past research on the subject, an analysis of collection management plans and conducted interviews from four museum institutions in Sweden was carried out. The participating institutions were the National Historical Museums, Stockholm City Museum and Medieval Museum, the National Museums of World Culture and Museum Gustavianum. The results find that a rapid expansion of the concept of heritage to incorporate a large range of new forms of material and immaterial memory, alongside an exponential growth in the number of objects and places that are identified, collected and exhibited as cultural heritage, has contributed to a crisis of accumulation. Globalization as well as a large production growth of material things have also been assisting factors. The five strategies put forward to help museums become more sustainable institutions are: identify what your museum needs to focus on, now and in the future; if your museum does not have a collections management plan it is vital to write one; implement deaccessioning as an active collections management tool; with culture in the forefront, strive for sustainable development regarding both collections management and other museum activities; and collaborate and cooperate more with various interested parties to benefit collections development. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

SammanfattningSyftet var att undersöka modersmålets betydelse för elever i grundskola och hur de uppfattar sitt språk som skolämne utifrån önskan om att delta i modersmålsundervisningen. Frågeställningarna fokuserade på fördelar, nackdelar och svårigheter som eleverna upplever i samband med undervisningen, samt deras tankar om modersmålets framtid och det svenska samhällets syn på detta. En kvalitativ metod tillämpades och jag genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex högstadieelever angående deras upplevelser av och tankar kring modersmålsundervisningen. Jag spelade in intervjuerna och transkriberade dem för att analysera resultat och dra slutsatser. Resultaten visar att modersmålet har en stor betydelse hos elever och att de är starkt och djupt kopplade till sitt modersmål. Eleverna berättade om att modersmålet är den viktigaste tillgången som garanterar att de fortfarande tillhör deras familjer. De sade också att stämningen på modersmålslektioner är harmonisk. Men de nämnde flera svårigheter som påverkar modersmålsundervisningen negativt som till exempel korta lektioner som sker utanför skoltid. De var inte nöjda med de förutsättningarna och de föreslog några förbättringar som kan sammanfattas: mer lektioner, undervisning under skoltid och behöriga lärare. Nyckelord: Modersmål, modersmålsundervisning, elever, upplevelse, fördelar, svårigheter, framtid, intervjuer.

During the third year of the innovation engineering program at Halmstad University the students have a project towards product development and innovation. This project spans over the course of the whole year and the goal is to use and implement everything that they have learned in to one project. This project is made in collaboration with a company called The Loop Factory AB and they are located in Varberg, Sweden.   The project started with a process that The Loop Factory AB have worked on for a couple of years called the Nowa packaging. Nowa packaging is a newly developed packaging technique which have an energy efficient production of compression molded packages made of cellulose fibers. The project group joined a workshop held by for master students in innovation and organisation at Halmstad University and The Loop Factory AB to understand what the process were capable of. This combined with brainstorming kickstarted the project and different ideas of what kind of product to develop popped up. After an evaluation of different branches and segments the group decided to make an ice cream package that could compete with the plastic packages that are on the market today. Research and discussions with people on the market and experts led to the making of a prototype. The purpose of this prototype is to show companies in the ice cream business that the process works for their products. Before the project started either The Loop Factory AB nor the project group knew what the process was capable of doing and there were moments of doubt about how the lid would fit. In addition, if the pressing of the quiet deep package would work. After an evaluation of different solutions and designs with the help of 3D printing, CAD-drawings and discussion a prototype was made. This was a real challenge, but the outcome was even better than expected. The Loop Factory AB have now something that they can continue working on and try to bring to the market. During the third year of the innovation engineering program at Halmstad University the students have a project towards product development and innovation. This project spans over the course of the whole year and the goal is to use and implement everything that they have learned in to one project. This project is made in collaboration with a company called The Loop Factory AB and they are located in Varberg, Sweden.   The project started with a process that The Loop Factory AB have worked on for a couple of years called the Nowa packaging. Nowa packaging is a newly developed packaging technique which have an energy efficient production of compression molded packages made of cellulose fibers. The project group joined a workshop held by for master students in innovation and organisation at Halmstad University and The Loop Factory AB to understand what the process were capable of. This combined with brainstorming kickstarted the project and different ideas of what kind of product to develop popped up. After an evaluation of different branches and segments the group decided to make an ice cream package that could compete with the plastic packages that are on the market today. Research and discussions with people on the market and experts led to the making of a prototype. The purpose of this prototype is to show companies in the ice cream business that the process works for their products. Before the project started either The Loop Factory AB nor the project group knew what the process was capable of doing and there were moments of doubt about how the lid would fit. In addition, if the pressing of the quiet deep package would work. After an evaluation of different solutions and designs with the help of 3D printing, CAD-drawings and discussion a prototype was made. This was a real challenge, but the outcome was even better than expected. The Loop Factory AB have now something that they can continue working on and try to bring to the market.

Den digitala utvecklingen i samhället påverkar synen på hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Syftet med studien är att utforska grundskollärares uppfattningar om hur tekniken påverkar undervisningen i ett framtida klassrum. Studien utgår från en fenomenografisk teori om kunskapsutveckling som sen analyseras med en fenomenografisk analysmetod. Det insamlade materialet bygger på insamlade journaler från grundskollärare. I resultatet framgår det att lärarna saknar en tydlig bild av hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Lärarna framställer en framtid där kontroll och teknisk kunskapsutveckling är viktigare än pedagogiska metoder. Deras undervisningsmetoder visar på ett instrumentellt sätt att undervisa. Slutsatsen är att lärarna fokuserar för mycket på de synliga problemen som den digitala utvecklingen för med sig istället för att se och lösa de bakomliggande problemen.

Denna rapport är ett kandidatexamensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan och ärämnat att fungera som en handbok för autonoma fordon, detta genom att arbetet är indelati tre huvudområden; det autonoma fordonets uppbyggnad, det autonoma fordonetshistoria samt det autonoma fordonets roll i det framtida samhället. Syftet med arbetet äratt ge en övergripande helhetsbild av dessa tre områden. Arbetet har avgränsats till attendast fokusera på personbilsindustrin, och tillvägagångssättet har varitinformationsinsamling från vetenskapliga källor. Ett autonomt fordon använder sig av ett flertal olika sensorer och system för att kunnaläsa av sin omgivning och därefter fatta beslut som resulterar i konkreta handlingar. Deviktigaste systemen innefattar lidar, radar, kameror, ultraljudssensorer, GPS, IMU samtkodare. Den största delen av utvecklingen av autonoma fordon har skett under de senastehundra åren. Startskottet kan anses vara Francis Houdinas något primitiva bil “LinriccanWonder” år 1925. Idag, cirka hundra år senare, har flera stora fordonstillverkare valt attlägga ett visst fokus på att utveckla dessa betydligt mer avancerade fordon. Fördelarnamed dessa fordon är många, och en integration av dessa på vägarna kan bland annat ledatill ett bättre trafikflöde, säkrare vägar, och en ökad grad av självständighet inom ett flertalgrupper i samhället. Dock finns det ett flertal utmaningar att ta itu med innan dessa fordonkan bli en möjlighet, vilka innefattar frågor kring bland annat cybersäkerhet, integritetoch ansvar. Frågan kring ansvar är möjligtvis den största flaskhalsen i utvecklingen ochhandlar om vem som bär ansvaret om ett autonomt fordon skulle infinna sig i en olycka,vilket om det läggs på fordonstillverkaren möjligtvis kan stjälpa utvecklingen av dessafordon.

The study aims to shed light on the phenomenon of employeeship at a SwedishStaffing Agencise . This has been done on the basis of two questions. How canemployeeship look like in a service? What is the role given employeeship indeveloping contexts? In order to answer the purpose and issues have a quantitativeapproach been used. Based on the theoretical frame of reference has the form ofsurveys created. These questionnaires distributed to 125 consultants at a SwedishStaffing Agencise, including 71 of them responded. The material has beenanalyzed and compared with the theoretical frames of reference. The results showthat there is a high sense of trust and responsibility to the organization Bolaget.Employees believe that the ability to influence their work is not the same as takingthe decisions which the job requires. The employees believes the manager stillmust have a central role. Friendship is an important part of both positive andnegative criticism. There is a constant worry for the future. The conclusions Idraw from my material is that there is a mutual respect, where trust is a powerfulmotivator. There are large areas to develop their teamwork at the company, wheremanagers relinquishes responsibility.