Syftet med detta examensarbete är att studera och bidra med nya insikter om vad som är meningsfull kunskap för eleverna på en gymnasiesärskolas individuella program. Anledningen till att jag vill undersöka detta är att jag i mitt arbete inom denna skolform nästan dagligen möter ett dilemma i frågan om vad som är det viktigaste för den enskilda eleven att lära sig för att ha de bästa förutsättningarna i sitt framtida vuxenliv. Styrdokumenten för gymnasiesärskolans individuella program lämnar ett stort utrymme till individuella anpassningar, både beträffande stöd och kunskapsutveckling, och därmed blir också tolkningsutrymmet stort. Därför vill jag undersöka vilka uppfattningar lärare och elever, bland andra, har kring vad som är meningsfulla kunskaper för eleverna att få med från utbildningen ut i vuxenlivet. För att finna svar på detta har jag utgått från ett fenomenologiskt inspirerat metodval med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet av intervjuerna har jag tagit hjälp av teorier om KASAM och pliktetik respektive konsekvensetik för att belysa och perspektivera empirin. Huvuddragen i resultatet handlar om att meningsfulla kunskaper för eleverna på den undersökta gymnasiesärskolan utgår från elevernas framtidsbehov kopplat till vuxenliv och framtida sysselsättning. Följaktligen är det viktigt att få en bild av hur respektive elevs framtida liv kan se ut beträffande sysselsättning och vuxenliv. Eftersom det flesta eleverna, efter gymnasiet, går vidare till daglig verksamhet framstår det också som viktigt att eleverna i skolan arbetar med kunskaper relaterade till denna sysselsättning. Därmed framträder också en tydlig bild av att samarbetet mellan skolan och daglig verksamhet skulle behöva stärkas, bland annat i syfte att skapa samsyn kring vilka kunskaper som kan vara relevanta för den enskilda eleven utifrån framtida potentiella sysselsättningar. / The purpose of this thesis is to study and contribute with new insights about what is meaningful knowledge for the students who study the individual program on a special needs upper secondary school. The reason I want to investigate this is that I, in my work within this school form, almost daily meet a dilemma in the question about what´s the most important for the specific student to learn to get the best possibilities in their future adult life. The control documents regarding the special needs upper secondary school gives great opportunities to individual adjustments, concerning both support and learning and thereby the interpretation space is large. Therefore, I want to investigate the opinions of teachers and students, amongst others, about what is meaningful knowledge for the students to bring along into the adult life. To find answers to my questions I have used a phenomenologically inspired method including qualitative, semi-structured interviews. In the analysis of the results of the interviews I have applied theories about SOC together with duty ethics and impact ethics to help me illuminate and get perspectives on the empirical. The main results of the study indicate that meaningful knowledge for the students of the concerned special needs upper secondary school depend on the student’s future needs regarding adult life and future pursuits. Consequently, it is important to have an understanding on what the adult life and future pursuits of the specific student may consist of. Since the main part of the students, after leaving secondary school, continues in daily activities it also appears important to work with abilities linked to this kind of employment. Therefore, there is also a clear picture of the fact that the cooperation between school and daily activities would need to be strengthened, for instance to create consensus about what knowledges are relevant to the individual student regarding potential future pursuits.

Lotsar måste anlitas av fartyg för att assistera vid hamnanlöp eller riskfyllda passager. Sjöfartsverket som arbetsgivare åt lotsarna ser problematik med rekrytering av nya lotsar som i kombination med pensionsavgångar skapar en brist av behöriga lotsar. Antagningskraven till den lotstjänst som finns idag är bland annat att sjöbefälet ska sjökaptensbehörighet. En smalare bas tillgängliga svenska sjöbefäl idag gör att Sjöfartsverket måste undersöka alternativa utbildningsmöjligheter till framtidens lotsar, för att säkerställa en tillräcklig bemanning på samtliga lotsstationer. Undersökningens syfte var att undersöka hur  framtida lotsutbildning och lotsrekrytering kan se ut för att möta framtidens behov av lotsar. Från semistrukturerade intervjuer med Sjöfartsverket, lotsar, sjökaptener och rederirepresentanten Svensk sjöfart framkom att flera alternativ är i konstruktionsfas men i stort bara preliminära. Bland alternativen finns en lotsutbildning på högskolenivå som påbyggnadsutbildning efter sjökaptensexamen. Centrala frågor i rekryteringsprocessen berör erfarenhet och utbildningens uppbyggnad. Sjöfartsverket anser att en förändring måste genomföras, men är osäkra på vilken lösning som är framtidssäker. / Pilots must be hired by vessels to assist in harbour manoeuvre or perilous passages. The Swedish Maritime Administration as an employer to the pilots sees problems with recruitment for pilot training, which in combination with pension departures creates a shortage of authorized pilots. The admission requirements for the pilot training available today include the Seaman to hold a master’s certificate. Fewer number of Swedish maritime officers available today forces the authority to examine alternative solutions to today's pilot training to ensure an adequate manning of all pilot stations. Conducting semi structured interviews carried out with the Swedish Maritime Administration, pilots, sea captains, Swedish Shipowners’ Association revealed that several options are in the design phase but largely only preliminary. Where among the alternative about a pilot training at tertiary level as postgraduate course after graduating the Nautical Science program. Key issues concern experience and the structure of education. The Maritime Administration only knows for sure that something has to be done but are unsure of which solution is future-proof.

This study examines college students, studying their final year of their bachelors’ in social work at Gävle Collage, Sweden, and their aspirations for their future after graduating. The students are immigrants to Sweden and they come from less fortunate family backgrounds. As the results demonstrate, the family background of the students and their collage experiences, shape their aspirations. To demonstrate this, the study draws to the anthropological research of Arjun Appadurai (2004). He argues that the individuals’ capacity to aspire is a navigational capacity, which is determined by the individuals access to various resources. My results show that despite the students’ difficult backgrounds, they have developed the resources to confidently orient their future. A further analysis suggests that the students’ aspirations, despite their less fortunate backgrounds, are reasonable in today’s Swedish society. / Studien uppmärksammar högskolestudenter, som läser sista året på ett socialvetenskapligt kandidatprogram på Gävle högskola, och deras förhoppningar för framtiden. Studenterna har utländsk bakgrund och kommer från resurssvagare uppväxtförhållanden. Studieresultaten visar att studenternas förhoppningar för framtiden både formas efter studenternas uppväxtförhållanden och deras erfarenheter från utbildningen. För att illustrera detta, jämförs studenternas förhoppningar för framtiden med antropologisk forskning av Arjun Appadurais (2004). Appadurai menar att individers förhoppningar om framtiden formas efter hennes tillgänglighet till olika resurser. Mina resultat visar att studenterna, trots sina resurssvagare bakgrunder, har under utbildningen tillgodogjort sig nya resurser om hur de ska möta sin framtid.  Avslutningsvis föreslår studien att studenternas förhoppningar för framtiden, trots deras svagare förutsättningar, är sannolika i dagens Sverige.

<p>The purpose of this paper is to find out how visually impaired people get information on Internet. Visually impaired people has got the right to be able to use the Internet like everyone else. We are also going to revise which aids visually impaired people use today, and how they work in practise. What problems can you run into when you use these aids? We are also going to revise how the webpages design affect the use of the Internet for the visually impaired people. The sites of today tends to contain more and more graphics without alternative texts. The aids a visually impaired person use have problems to interpret the graphics, which leads to that many sites are inaccessible for this group of people . We have interviewed nine visually impaired and blind people to get insight in how they use the Internet and which aids are the most common and how they work in practise. We have come to the conclusion that a lot of visually impaired people today are very dependent of the Internet. These people use sites that they from their own experience knows works. The persons we have talked to told us that they feel that many sites are not adjusted to visually impaired people. At the same time we discovered that the technology to interpret graphics on the Internet actually exists. But this technology is not available since the eye clinics does not realise the importance of updating the aids more often. </p> / <p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de synskadade kan ta till sig information på Internet. Även de synskadade ska ha rätt till att kunna använda sig av Internet som alla andra. Vi ska också undersöka vilka webbhjälpmedel som finns till hands för de synskadade idag och hur dessa webbhjälpmedel fungerar i praktiken. Vilka problem som man kan stöta på när man använder sig av dessa webbhjälpmedel? Vi ska även undersöka hur mycket webbplatsernas utformning påverkar de synskadades Internetanvändning. Dagens webbplatser tenderar att använda mer och mer grafik utan alternativa texter. De hjälpmedel som en synskadad person använder har svårt att tolka detta, vilket leder till att många webbplatser är otillgängliga för denna grupp av människor. Vi har intervjuat nio synskadade och helt blinda personer för att få en inblick i hur de använder sig av Internet, vilka hjälpmedel som är vanliga och hur dessa hjälpmedel fungerar i praktiken. Vi kom fram till att synskadade idag är relativt beroende av Internet och att de använder sig av webbplatser på Internet som de känner till sedan tidigare. De personer som vi har talat med upplever att det är väldigt många webbplatser som inte är anpassade för synskadade personer. Samtidigt upptäckte vi att tekniken faktiskt finns som kan tolka grafiken på Internet, men att denna teknik inte är tillgänglig mycket beroende på att syncentralerna som delar ut dessa hjälpmedel inte inser vikten av att uppdatera dessa hjälpmedel oftare. </p>

<p>Fenomenet skadlig kod är ett problem som blir allt större i vårt moderna samhälle. Detta beror på att användandet av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem ökar hela tiden, samtidigt som skaparna av den skadliga koden i allt högre utsträckning kan slå</p><p>mynt av den. Det är de ekonomiska drivkrafterna som för utvecklingen av den skadliga koden framåt och utsätter användare av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem för säkerhetsrisker.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den skadliga kodens värld kan tänkas se ut ur ett antal olika synvinklar år 2013, dvs. fem år framåt i tiden efter att denna uppsats färdigställts. De viktigaste synvinklarna är de tänkbara skillnader som finns mellan dagens och framtidens skadliga kod samt de tänkbara trender och nyheter som förväntas dyka upp.</p><p>Dessa prognoser grundar sig på intervjuer av fyra i Sverige boende experter samt på litteratur.</p><p>De viktigaste slutsatserna som dras i denna uppsats är:</p><p>- Skadlig kod kommer att utgöra ett mycket större hot i framtiden än idag</p><p>- Skadlig kod kommer att bli mycket mer förekommande</p><p>- Kostnaden av dess skadeverkningar kommer att öka</p><p>- Ekonomisk vinning blir en ännu starkare drivkraft för skapandet av skadlig kod</p><p>- Skadlig kod kommer drabba andra enheter än datorer i högre utsträckning än idag</p><p>- Trojaner och Rootkits utgör framtidens största hot</p><p>- Den skadliga koden kommer att fortsätta att ligga steget före antivirustillverkarna</p>

Aim: By studying the evolution of the market for package holidays over time we hope to get an understanding of the trends that have characterized the market. By doing so, we can get an idea of where the market is moving towards the future. This knowledge is essential for market participants to establish appropriate strategies that follow market trends. Method: We have used qualitative interviews with people involved in the charter industry. Result &amp; Conclusions: The market is characterized by an increase in Internet orientation, where the travel directory and the physical travel agents are becoming less important. The understanding of climate impacts of travel has increased. More people of the third-generation buy package travels and countries in North Africa and Asia are growing in popularity. We believe the market in the coming years will be characterized by lower prices and lower quality. Travel directories will be replaced by promotional flyers. Marketing will be aimed at the third generation. It will be difficult for physical retailers to retain customers. Interest in countries such as Vietnam, Malaysia and Egypt will increase. Suggestions for future research: “A study of the physical dealer prospects” and “Studies on the consumers’ willingness to pay for environmentally friendly charter” would be interesting.   Contribution of the thesis: An increased understanding of the trends in the charter industry.   Key words: Trend, charter companies, market, marketing, consumers, destinations, resorts, travel directory, Internet, development, future. / Syfte: Genom att studera utvecklingen på marknaden för charterresor över tid hoppas vi få förståelse för vilka trender som har präglat marknaden för charterresor och vilka tendenser vi kan se att utvecklingen rör sig mot. Denna kunskap är nödvändig för att charterbolagen ska kunna upprätta relevanta strategier som följer marknadens utveckling. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med personer verksamma inom charterbranschen. Resultat och slutsats: Marknaden karaktäriseras av en ökad internetorientering, där resekatalogen och de fysiska resebyråerna blir allt mindre betydelsefulla. Även kunskapen om resandets klimateffekter har ökat. Allt fler personer av den äldre generationen köper charterresor och länder i Nordafrika och Asien växer i popularitet. Vi bedömer att marknaden de kommande åren kommer att kännetecknas av lägre priser och sämre kvalitet. Resekatalogen ersätts av reklamblad. Marknadsföring kommer att riktas till den äldre generationen. Det blir svårt för fysiska återförsäljare att behålla kunder. Intresset för länder som Vietnam, Malaysia och Egypten kommer att öka.   Förslag till fortsatt forskning: En kartläggning av de fysiska återförsäljarnas framtidsutsikter samt studier om betalningsviljan för miljövänliga charterresor vore intressant Uppsatsens bidrag: Ökad förståelse för utvecklingen i charterbranschen.   Nyckelord: Trend, charterbolag, marknad, marknadsföring, konsument, destination, resmål, resekatalog, internet, utveckling, framtid.

The way towards an equal society, where both women and men has the same possibilities both private and in professional life, has been a long and still ongoing process. During my practical studies to become a recreation instructor I have noticed a difference between the children I have met in my workplace. What I saw was that girls and boys had a different approach towards their future, plus that the pedagogues at the school had different roles depending if they were men or women. In this study I have investigated which dreams and visions a group of after-school children has, plus how these distinguish between the genders. I have through group interviews, first three boys and then three girls, investigated how children look at their future focusing on career, spare time and familysituation. The questions have also focused on how children look at the schools pedagogues with gender as a premiss. My result shows that the children's vision on their future tends to look different between the genders. The boy’s focus more on a career in either rescue work or on a career were an academic education is required, with an active life on the side. Where the girls focus on working either as a model or a make-up artist, and building a family on the side. The children's answers also show that they see a difference between the female and male pedagogues, where the men are more playful and fun, whilst the women are more helpful and experienced in craftsmanship and likewise. This means that the female and male pedagogues at the school assume different roles that in the long run probably affect the children and their views on feminine and masculine. The study´s result also grounds in different theories about gender plus earlier research in the subject.

I uppsatsen görs en kartläggande undersökning av den koreanska kristna minoriteten i Stockholm. Undersökningen är byggd på intervjuer av pastorer i de olika församlingarna. Deras svar har sedan jämförts med undersökningar av koreanska kristna församlingar i USA.  Uppsatsens slutsats är att den koreanska kristna minoriteten i Stockholm är ett eget fenomen som i mycket skiljer sig från koreanska kristna församlingar i USA. De huvudsakliga skillnaderna är att församlingarna inte har lika stor roll som språk och kulturförmedlare samt att kvinnor verkar ha större inflytande.

Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera. När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället. Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden. Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom. Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet. Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.

<p>Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera.</p><p>När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället.</p><p>Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden.</p><p>Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom.</p><p>Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet.</p><p>Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.</p>