Ransomware är en sorts skadlig kod som krypterar vissa delar av ett datorsystem med så pass hög säkerhet att endast krypteringsnyckeln kan ge tillgång till filerna igen. Den ges mot betalning av en lösensumma. Antalet infekterade system har ökat kraftigt de senaste åren och det har utvecklats till en stor svart marknad som omsätter miljoner varje år. I detta arbete analyseras fyra sorters ransomware: Cryptowall, TeslaCrypt, CTB-Locker och Locky. Det dessa ransomware har gemensamt är att de krypterar filnamnen och innehållet i filerna med en okäckbar kod. Genom att infektera ett virtuellt system undersöks möjliga åtgärder för att återskapa filer efter att en infektion har skett. Analysen visar att filen vssadmin.exe spelar en betydande roll för de fyra sorters ransomwaren. Med hjälp av denna fil raderar ransomwaren alla tidigare skapade återställningspunkter, kallad Volume Snapshot Services, och därmed försvinner möjligheten att återställa filer till ett tidigare läge. Experimenten visar att genom att förhindra ransomwarens åtkomst till denna fil möjliggörs återställandet av mappar till ett tidigare läge, och därmed även återställandet av filerna, efter en ransomwareinfektion.

Den tekniska utvecklingen i samhället går fortare och fortare framåt. Idag är det inte ovanligt att mobiltelefonerna används för att göra bankärenden, hantera e-post och vara aktiv på sociala medier. Tekniker och lösningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och användarvänliga, men är detta på bekostnad av informationssäkerheten? Frågeställningar som har besvarat handlar om vilka sårbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja för att ta sig in i en telefon, hur det upptäcks och vilka proaktiva åtgärder som kan implementeras. Dessutom har det undersökts hur personer använder sina smarta telefoner och hur pass insatta personer är inom telefonernas säkerhet. På vilka sätt en mobiltelefon kan innebära en säkerhetsrisk i samhället har undersökts genom att en fallstudie utförts. Studien är kvantitativ då bland annat en enkät har skickats ut på ett socialt medie för att undersöka allmänhetens medvetenhet och kunskap gällande mobiltelefoners informationssäkerhet. I studien har hela 210 respondenter deltagit, av dessa är det exempelvis endast 17 % som tycker det är självklart att använda antivirusprogram på mobiltelefonen. Dessutom är det enbart 27 % som prioriterar säkerheten före pris, utseende och popularitet, när de ska ladda ner en app. Genom att räkna ut korrelationer mellan respondenternas svar så kunde flertalet samband fastställas, exempelvis påvisas det att personer som anser sig ha bra koll på informationssäkerhet inte använder anti-virus på sin smarttelefon. Allmänhetens insikt och beteende gällande informationssäkerhet är i många avseenden direkt avgörande när det kommer till tekniska lösningars säkerhet. Om en anslutning har säkerhetsbrister är det extra viktigt att enheter används på ett korrekt och skyddande sätt, så att inte informationsläckage uppstår. Resultatet av studien kan användas som underlag för vidare forskning inom arbetet med mobiltelefoners informationssäkerhet. Fallstudien har gjorts på uppdrag av två utvecklingsingenjörer, vilka har utvecklat Portiér, ett portlås som ska låsas upp med hjälp av användarens mobiltelefon. Informationssäkerheten i portlåset har undersökts på det sättet att riskidentifiering och konsekvensbedömning har sammansats till en riskanalys. Genom fallstudien kunde frågan kring huruvida smarttelefonen utgör en säkerhetsrisk i samhället eller inte besvaras. / The technical development of society goes faster and faster. Today it is not rare that we use mobile phones to make banking transactions, manage email and be active on social media. Technologies and solutions that are developed should be cost-effective and user-friendly, but is it at the expense of information security? It ́s important to consider how unauthorized persons can penetrate a mobile phone, how it ́s detected and what proactive measures can be implemented. Moreover, in this study it has been investigated how people use their smart phones and how familiar people are in the phones' security. In what ways a cell phone can cause a security issue in modern society has also been raised in a case study. This study performed a quantitative analysis where a questionnaire was sent via social media to examine public awareness regarding mobile phones information. In the study, 210 respondents participated, of these, for example, only 17% responded that it ́s obvious to use antivirus program on their mobile phone. Moreover, only 27% that prioritize safety before price, appearance and popularity, when considering downloading an app. By calculating correlations between respondents' answers, several pertience established. Among other things, demonstrated correlation between people who, although they claimed to have good eye of information security, they did not use anti-virus on your smart phone. Public awareness and behavior regarding information security is in many respects crucial when it comes to technical solutions, security. If a connection involves security flaws, it ́s especially important that the devices are used correctly and in protective manner, to avoid information leakage. The results of the study can be used as a basis for further research and work in the field of mobile phone information security. The case study has been conducted in collaboration with two development engineers, who have developed a modern door lock which can be unlocked using a mobile phone. The information security in the door lock has been investigated and analyzied in the way that risk identification and impact assessment has the same batch to a risk analysis. The question to be answered through the case study is the one regarding whether the smartphone constitute a security risk in the society or not.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så är information ”mycket värdefull, ibland till och med livsviktig” (1). Informationssäkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krävs det att utifrån de förutsättningar som finns att anpassade skydds- och säkerhetsåtgärder införs för att informationen ska få ett välavvägt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhållande till dess värde för en organisation eller individ (1). I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvärderats i syfte att utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv se om den är tillämpbar som en säkerhetsåtgärd för andra svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken. Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkätundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar väl in i det övriga informationssäkerhetsarbetet. Denna studie visar att svenska myndigheter har brister i sitt informationssäkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bättre. I den här studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lämplig och flexibel grund som kan bidra med detta då den är anpassningsbar utifrån miljö och förutsättningar och en billig säkerhetsåtgärd som går fort att genomföra och klarar sig med små resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssäkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg går igenom och granskar en applikation. Den består av två delar, en teoretisk granskning genomförs inledningsvis för att därefter genomföra om det bedöms nödvändigt en teknisk granskning.

Detta är sammanställning av en lista med åtgärder till helt vanliga datoranvändare för hur dessa ska skydda sig mot skadlig kod. Fokus ligger på misstag av den mänskliga faktorn och mitigering utifrån dessa.  Arbetet innehåller en litteraturstudie och ett experiment. Experimentet är uppdelat så att flera åtgärder mot skadlig kod kunde testas. Litteraturstudien redogör för fakta om de olika typerna av skadlig kod. Med hjälp av experimentet kunde ett flertal åtgärder mot skadlig kod användas i listan som sammanställdes. Experimentet visar framförallt hur viktigt det är med enkla uppdateringar av antivirusprogram och operativsystem.

<p>Fenomenet skadlig kod är ett problem som blir allt större i vårt moderna samhälle. Detta beror på att användandet av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem ökar hela tiden, samtidigt som skaparna av den skadliga koden i allt högre utsträckning kan slå</p><p>mynt av den. Det är de ekonomiska drivkrafterna som för utvecklingen av den skadliga koden framåt och utsätter användare av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem för säkerhetsrisker.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den skadliga kodens värld kan tänkas se ut ur ett antal olika synvinklar år 2013, dvs. fem år framåt i tiden efter att denna uppsats färdigställts. De viktigaste synvinklarna är de tänkbara skillnader som finns mellan dagens och framtidens skadliga kod samt de tänkbara trender och nyheter som förväntas dyka upp.</p><p>Dessa prognoser grundar sig på intervjuer av fyra i Sverige boende experter samt på litteratur.</p><p>De viktigaste slutsatserna som dras i denna uppsats är:</p><p>- Skadlig kod kommer att utgöra ett mycket större hot i framtiden än idag</p><p>- Skadlig kod kommer att bli mycket mer förekommande</p><p>- Kostnaden av dess skadeverkningar kommer att öka</p><p>- Ekonomisk vinning blir en ännu starkare drivkraft för skapandet av skadlig kod</p><p>- Skadlig kod kommer drabba andra enheter än datorer i högre utsträckning än idag</p><p>- Trojaner och Rootkits utgör framtidens största hot</p><p>- Den skadliga koden kommer att fortsätta att ligga steget före antivirustillverkarna</p>

Fenomenet skadlig kod är ett problem som blir allt större i vårt moderna samhälle. Detta beror på att användandet av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem ökar hela tiden, samtidigt som skaparna av den skadliga koden i allt högre utsträckning kan slå mynt av den. Det är de ekonomiska drivkrafterna som för utvecklingen av den skadliga koden framåt och utsätter användare av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem för säkerhetsrisker. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den skadliga kodens värld kan tänkas se ut ur ett antal olika synvinklar år 2013, dvs. fem år framåt i tiden efter att denna uppsats färdigställts. De viktigaste synvinklarna är de tänkbara skillnader som finns mellan dagens och framtidens skadliga kod samt de tänkbara trender och nyheter som förväntas dyka upp. Dessa prognoser grundar sig på intervjuer av fyra i Sverige boende experter samt på litteratur. De viktigaste slutsatserna som dras i denna uppsats är: - Skadlig kod kommer att utgöra ett mycket större hot i framtiden än idag - Skadlig kod kommer att bli mycket mer förekommande - Kostnaden av dess skadeverkningar kommer att öka - Ekonomisk vinning blir en ännu starkare drivkraft för skapandet av skadlig kod - Skadlig kod kommer drabba andra enheter än datorer i högre utsträckning än idag - Trojaner och Rootkits utgör framtidens största hot - Den skadliga koden kommer att fortsätta att ligga steget före antivirustillverkarna

Problem - Android är det ledande operativsystemet på marknaden, samtidigt har tidigare forskning påvisat att skadlig kod och mobila attacker främst har riktats mot Androidenheter. Attacker utförs genom att applikationer som innehar skadlig kod, får den åtkomst på enheten som de begär genom att applikationsbehörigheter godkänns av användaren före installation av en applikation. Ett stort problem är att användarna i dagsläget väljer att ignorera behörigheterna före installation samt inte förstår dess betydelse. Frågeställning och syfte - Studien syftar till att undersöka tre frågeställningar. Den första forskningsfrågan behandlar hypoteser kring hur pass medvetna Androidanvändarna är om riskerna som finns hos tio applikationsbehörigheter vilket ofta förekommer bland skadliga applikationer. Vidare var målet med studien att undersöka om det finns ett samband mellan användarnas medvetenhet och nedladdningsbeteende. Den sista frågeställningen undersöker om användarna läser igenom applikationsbehörigheter före installation av en applikation och vilka bakgrundsorsaker det finns ifall de inte gör det. Metod - Kvantitativa metoder har använts i form av att det empiriska materialet inhämtats med hjälp av en enkätundersökning. I studien deltog 116 respondenter och resultatet togs fram med hjälp av stapeldiagram, korstabeller, Chi2-tester och frekvenstabeller. Resultat och slutsats - Målet har uppfyllts till hög grad, dock hade det varit gynnsamt att ha ett större urval för att möjligen kunna säkerställa samt stärka signifikansen i Chi2-testerna. Resultatet visade att en hög grad av användarna inte är medvetna om riskerna hos de undersökta behörigheterna. Vidare visade fynden att det finns ett visst samband mellan användarnas medvetenhet och nedladdningsbeteende då sex av tio hypoteser bekräftats. Resultatet visade även att 62 procent av användarna aldrig alternativt sällan läser igenom behörigheterna före installation, samt att orsaken till detta är att de inte förstår behörigheternas beskrivning alternativt inte lägger märke till behörigheterna. Slutligen påpekade respondenterna att de inte förstår behörigheternas beskrivning på grund av att de är för korta samt innehåller för många tekniska termer. Originalitet - Studiens resultat nyttjar främst Androidanvändarna för att öka deras kunskap vilket skyddar dem mot de risker som finns. Resultatet ger dock även nytta för vidare utveckling av applikationsbehörigheterna för att mer effektivt fungera som en varningsmetod vid nedladdning. Det som är nytt och värdefullt i studien är att vi baserat på problemen som påvisats hos tidigare forskning, valt att ytterligare fördjupa oss inom ämnet. Studien har undersökt om det finns ett samband mellan användarnas medvetenhet och nedladdningsbeteende, samt vilka bakgrundsorsaker det finns som medfört att användarna inte läser igenom samt inte förstår sig på applikationsbehörigheterna. Originalitet finns även i studien då vi avgränsat oss till att specifikt undersöka medvetenheten kring tio behörigheter som ofta förekommer bland skadliga applikationer, men som även uppkommer hos vanliga applikationer på Google Play. / Problem – Android is the leading operative system on the market, while previous studies have shown that malware and attacks have mostly been targeted at Android units. Attacks are executed when applications that consist malware gets access of the permissions they demand of the unit. This is by the approval of the user before an installation of an application. A problem is that many users ignores or don’t understand the permission they give applications access to. Purpose - The study aims to examine three issues. The first research question contains hypotheses about how aware Android users are of the risks which ten application permissions contain. These permissions often occurs among malicious applications but are also included among safe applications at Google Play. Furthermore, the objective of this study is to investigate whether there is a connection between the user awareness and their downloading behavior. The last issue examines whether users read through the application permissions before installing an application, and what possible reasons that causes them to not read the permissions. Methodology - Quantitative methods have been used by gathering the empirical material through a questionnaire. The study involved 116 respondents and the results were created by using bar graphs, crosstabs, Chi-square tests and frequency tables. Results and Conclusion - The goal has been met to a large extent, however, it would have been beneficial to have a larger selection to possibly be able to ensure and strengthen the significance of the Chi-square tests. The result showed that a high degree of users are not aware of the risks of the investigated permissions. Further findings showed that there is some connection between the user’s awareness and download behavior, since six out of ten hypotheses got confirmed. The results also showed that 62 percent of the users never alternatively rarely read permissions before installation. The reason for this is that they don’t understand the permissions associated description, alternatively don’t notice the permissions at all. Finally, the respondents indicated that they do not understand the description of the permissions because they are too short and have too many technical terms. Originality - The results of the study mainly benefits the Android users since it increases their knowledge which protects them against the risks. The result, however, also benefit the further development of the application permissions, to make them work more effectively as a warning method. What’s new and valuable in the study is that it’s based on the problems that was identified in previous research and we decided to further immerse ourselves in the subject. The study has investigated whether there is a connection between the user awareness and downloading behavior, as well as the background causes which makes the users ignore and don’t understand the permissions. Originality is also found in the study since we limited ourselves to specifically investigate ten permissions that often occur among malicious applications. The study is written in Swedish.

IoT devices are being widely deployed within smart homes. Most of these devices are mass-produced at a low cost. As a result, due to the lack of security mechanisms, IoT devices become vulnerable to malware. As more IoT devices are connected to the internet, and given their inability to maintain robust security, these devices are at an increased risk of being infected with malware. Compromised IoT devices enhance the capabilities of cybercriminals and threat actors to perform attacks and distribute malware. To prevent this, proper detection mechanisms are needed. However, traditional malware detection approaches are often not feasible in an IoT environment. This study compiles current detection methods used to detect IoT-malware in smart homes. Existing malware detection solutions will be included to demonstrate the methods, usage, and effectiveness in a specific context. This was achieved by performing a qualitative systematic literature review of articles from two databases with high technological relevance. In total, 12 articles were utilized for the study. The data from these articles were subject to a thematic analysis, yielding two main themes: method and placement. The “method” theme consists of four categories: anomaly detection, signature detection, statistical analysis, and combination of methods. The “placement” theme consists of two categories: device-based and network-based. The study results indicate that both standalone methods and a combination of multiple methods are being employed for the detection of IoT-malware in smart home environments. Based on the results, anomaly-based detection emerges as the most used method for detecting IoT-malware, both on the device and within the network. / IoT-enheter implementeras i allt större utsträckning inom smarta hem. Många av dessa enheter massproduceras till låg kostnad. Som ett resultat blir IoT-enheter, på grund av bristande säkerhetsmekanismer, sårbara för skadlig kod. När fler IoT-enheter ansluts till internet, och med tanke på deras oförmåga att upprätthålla god säkerhet, löper dessa enheter en ökad risk för att infekteras med skadlig kod. Infekterade IoT-enheter ökar förmågan hos cyberkriminella och hotaktörer att utföra attacker och sprida skadlig kod. För att förhindra detta krävs lämpliga detektionsmekanismer. Traditionella metoder för att detektera skadlig kod är ofta inte genomförbara i en IoT-miljö. Denna studie sammanställer aktuella detekteringsmetoder som används för att upptäcka skadlig kod som riktas mot IoT-enheter inom smarta hem. Existerande lösningar för att detektera skadlig kod inom smarta hem kommer att inkluderas för att demonstrera metoderna, användningen och effektiviteten i ett specifikt sammanhang. Detta uppnåddes genom att utföra en kvalitativ systematisk litteraturstudie av artiklar från två databaser med hög teknologisk relevans. Totalt användes 12 artiklar för att utföra studien. Data från dessa artiklar analyserades med tematisk kodning, som resulterade i två huvudteman, metod och placering. Temat ”metod” består av fyra kategorier: anomalibaserad detektion, signaturbaserad detektion, statistisk analys och kombination av metoder. Temat ”placering” består av två kategorier: enhetsbaserad och nätverksbaserad. Resultatet från studien indikerar på att både självständiga metoder och en kombination av flera metoder används för att upptäcka skadlig kod riktat mot IoT-enheter inom smarta hem. Baserat på resultatet framträder anomalibaserad detektion som den vanligaste metoden för att detektera skadlig kod riktat mot IoT-enheter, både på enheten och inom nätverket.