Avhandlingen undersöker hur 21 unga människor inom ramen för längre intervjuer berättar om och reflekterar över sina liv. Ungdomarna har intervjuats som 15-, 17-, 22- och 25-åringar. Intervjuerna analyseras som livsberättelser, ett teoretiskt och metodolo-giskt perspektiv som fokuserar deras sätt att tolka och skapa mening i sina egna liv. Studien har ambitioner i två riktningar: Dels är det en samtidsstudie som undersöker hur villkoren för att bli vuxen ser ut och hur ungdomar förhåller sig till vuxenblivande. Dels är det en metodstudie i meningen att den lägger stor vikt vid hur livsberättelser konstrueras situationellt och kulturellt. De starka kopplingar som finns mellan ungdomars sätt att uppfatta sig själva och de livsberättelser de konstruerar håller samman dessa båda perspektiv. Arbetet koncentreras till tre huvudfråge-ställningar: hur erfarenhet och förväntan samspelar i ungdomarnas berättelser, hur deras berättelser anknyter till dominerande kulturella narrativer samt hur betydelser av att bli vuxen konstrueras och förändras över tid i deras livsberättelser. Vuxenblivande handlar i hög grad om en strävan efter identitet, självständighet och en plats i samhället. Studien visar hur detta kan förstås som en process där erfarenheter av det förflutna på olika sätt tvinnas samman med förväntningar inför framtiden. Den understryker också hur komplex och mångfacetterad övergången från ung till vuxen är och att innebörden i att vara vuxen varken är självklar eller definitiv. De livsberättelser ungdomarna konstruerar växer i hög grad fram i förhandling med starka narrativa life-scripts. Sådana scripts strukturerar deras berättelser och utgör en grund för de utvärderingar de gör av sina liv. Studien pekar också mot att ungdomars livsberättelser ingår i en dubbel hermeneutisk process där en Stor Berättelse om det individualiserade samhället tolkas och reproduceras. / This thesis investigates how a group of 21 young people narrate and reflect on their lives within the framework of long interviews. The participants were interviewed at the ages of 15, 17, 22 and 25 years. The interviews are analysed as life-stories, a theoretical and methodological perspective which illuminates the interviewees ways of interpreting and constructing meaning in their lives. The study has two aims: firstly it is a contemporary study with the goal of investi-gating what the conditions for entering adulthood are, and how young people relate to becoming an adult. Secondly it is a study of method which places great importance on how life-stories are constructed situationally and culturally. These two perspectives are linked by the strong connections that exist between the young people’s way of understanding themselves and the life-stories they construct. The work is concentrated to three main questions: how experience and expectation interplay in the participants stories, how their stories relate to dominant cultural narratives, and how meanings of becoming an adult are constructed and change over time in their life-stories. The process of becoming an adult mainly involves the search for identity, autonomy and place in society. The study demonstrates how this can be understood as a process where experiences from the past interplay with expectations for the future. It highlights the complexity and diversity of the transition from youth to adulthood, and the fact that meanings of adulthood are neither self-evident nor definite. Life-stories as told by the participants arise to a large degree in negotiation with narrative life-scripts. These scripts structure the stories and provide a basis for evaluation of their own lives. The study also points out that young people´s life stories are part of a double hermeneutic process where a “Grand Narrative” about the individualised society is interpreted and reproduced.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrån gymnasieelevernas egna åsikter och upplevelser. Min frågeställning ser alltså ut enligt nedan:Vad utmärker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna är arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun på sin framtid inom arbetsmarknaden? Uppsatsen bygger främst på enkäter som två gymnasieklasser svarat på och detta stärks upp av tidigare forskning som jag har ansett som användbar för att kunna svara på min frågeställning. Nedan följer resultatet av min undersökning: I Örebro kommun är det cirka 2 200 ungdomar i åldrarna 18-29 år som är arbetslösa och siffran ser ungefär likadan ut varje år. De ungdomar som drabbas är de som kommer från en familj där en eller båda föräldrarna är eller har varit arbetslösa, om en eller båda föräldrarna är från ett annat land eller om familjen någon gång fått hjälp i form av socialbidrag. Föräldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid. Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika på sin framtid, en stor del av dem är oroliga, dels på grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men även för svårigheten att hitta ett jobb, svårigheten att skaffa sig erfarenheterna som krävs för att få ett jobb. Många ungdomar upplever även att gymnasieskolan inte har hjälpt till att förbereda dem inför arbetslivet.

The purpose of this paper is to find out how visually impaired people get information on Internet. Visually impaired people has got the right to be able to use the Internet like everyone else. We are also going to revise which aids visually impaired people use today, and how they work in practise. What problems can you run into when you use these aids? We are also going to revise how the webpages design affect the use of the Internet for the visually impaired people. The sites of today tends to contain more and more graphics without alternative texts. The aids a visually impaired person use have problems to interpret the graphics, which leads to that many sites are inaccessible for this group of people . We have interviewed nine visually impaired and blind people to get insight in how they use the Internet and which aids are the most common and how they work in practise. We have come to the conclusion that a lot of visually impaired people today are very dependent of the Internet. These people use sites that they from their own experience knows works. The persons we have talked to told us that they feel that many sites are not adjusted to visually impaired people. At the same time we discovered that the technology to interpret graphics on the Internet actually exists. But this technology is not available since the eye clinics does not realise the importance of updating the aids more often. / Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de synskadade kan ta till sig information på Internet. Även de synskadade ska ha rätt till att kunna använda sig av Internet som alla andra. Vi ska också undersöka vilka webbhjälpmedel som finns till hands för de synskadade idag och hur dessa webbhjälpmedel fungerar i praktiken. Vilka problem som man kan stöta på när man använder sig av dessa webbhjälpmedel? Vi ska även undersöka hur mycket webbplatsernas utformning påverkar de synskadades Internetanvändning. Dagens webbplatser tenderar att använda mer och mer grafik utan alternativa texter. De hjälpmedel som en synskadad person använder har svårt att tolka detta, vilket leder till att många webbplatser är otillgängliga för denna grupp av människor. Vi har intervjuat nio synskadade och helt blinda personer för att få en inblick i hur de använder sig av Internet, vilka hjälpmedel som är vanliga och hur dessa hjälpmedel fungerar i praktiken. Vi kom fram till att synskadade idag är relativt beroende av Internet och att de använder sig av webbplatser på Internet som de känner till sedan tidigare. De personer som vi har talat med upplever att det är väldigt många webbplatser som inte är anpassade för synskadade personer. Samtidigt upptäckte vi att tekniken faktiskt finns som kan tolka grafiken på Internet, men att denna teknik inte är tillgänglig mycket beroende på att syncentralerna som delar ut dessa hjälpmedel inte inser vikten av att uppdatera dessa hjälpmedel oftare.

Fenomenet skadlig kod är ett problem som blir allt större i vårt moderna samhälle. Detta beror på att användandet av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem ökar hela tiden, samtidigt som skaparna av den skadliga koden i allt högre utsträckning kan slå mynt av den. Det är de ekonomiska drivkrafterna som för utvecklingen av den skadliga koden framåt och utsätter användare av datorer och andra enheter som använder sig av operativsystem för säkerhetsrisker. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den skadliga kodens värld kan tänkas se ut ur ett antal olika synvinklar år 2013, dvs. fem år framåt i tiden efter att denna uppsats färdigställts. De viktigaste synvinklarna är de tänkbara skillnader som finns mellan dagens och framtidens skadliga kod samt de tänkbara trender och nyheter som förväntas dyka upp. Dessa prognoser grundar sig på intervjuer av fyra i Sverige boende experter samt på litteratur. De viktigaste slutsatserna som dras i denna uppsats är: - Skadlig kod kommer att utgöra ett mycket större hot i framtiden än idag - Skadlig kod kommer att bli mycket mer förekommande - Kostnaden av dess skadeverkningar kommer att öka - Ekonomisk vinning blir en ännu starkare drivkraft för skapandet av skadlig kod - Skadlig kod kommer drabba andra enheter än datorer i högre utsträckning än idag - Trojaner och Rootkits utgör framtidens största hot - Den skadliga koden kommer att fortsätta att ligga steget före antivirustillverkarna

With the rapid expansion of e-sports, the e-sports federation in Sweden seeks legitimacy and support in their efforts to gain recognition as a real sport. With this background, a bill has been proposed to the National Sports Association of Sweden to include the movement as a member of the organization. Thus, granting the official legitimacy and support that the e-sports movement seeks as a sport. The purpose if this study was to examine how sports clubs perceive e-sports to see if they think it has a place within the context of a traditional sports club. The method used to retrieve this data was semi-structured interviews with key decision makers within the sports clubs randomly chosen within a specific county. The purpose was examined by breaking it down into three key questions, which were then used as headlines in the result. The results of the study are that there is a willingness among most of the sports clubs to begin the work of integrating e-sports within the club, but there were requirements. One of them was drift from the starters so that the board of direction can keep doing what they do, thus they want the e-sports section to operate on its own. Another requirement was that those who wish to start the e-sports sections know the economic parameters, preferably. The less enthusiastic leaders who did not wish to integrate e-sports still wished to learn more about e-sports as they saw that it will keep expanding, these leaders were however somewhat doubtful of how an e-sports club could be integrated into a sports club and what benefits there might be for both parties in this cooperation.

This thesis is about the new Swedish political party, Borgerlig Framtid (Bourgeois Future) in comparison with the other bourgeois parties in Swedish politics. It uses the (theoretical aspect), organization theoretical perspective on why new political parties is being formed. This perspective means that new political parties emerged when the existing once fail to align themselves with voters preferences. Two questions is being answered “What similarities and differences exist between the Bourgeois Future and the four bourgeois parliamentary parties?” and “Are there based on the organization theoretical perspective space for Bourgeois Future in Swedish politics?” The answers to these questions are that between Bourgeois Future and (some of) the other bourgeois parties there are many similarities but also some big differences and that there might be room for Bourgeois Future in Swedish politics but that depends on whether if the differences that exist appear as important or not to the voters.

What has happened affects our lives as well as our actions; the past is inseparably connected to the present and to the future. Although this relation exists, it is not that simple to bring it up when teaching history. However, if that is never done, the subject might be considered irrelevant. This study aims therefore to research in what way history teachers create a relation between past, present and future in their teaching, and how they look upon this issue. To make these dimensions in time visible in an empiricist analysis, the theory starts from the concept of historical consciousness. Historical consciousness is a mental process within each person, where reflections of the past create an understanding of the contemporary, thus creating conceptions of the future. The empirics have been gathered through semi structural interviews with three teachers at upper secondary school, that all are interested in – as well as working with – historical consciousness. The tools of analysis are Klas-Göran Karlsson’s historical mental operation “historiska tankeoperation” and the critical narrative of Jörn Rüsen’s typology of historical narrations.   The result suggests four different strategies of teaching that can be utilized to create a relation between the three dimensions of time. (1) Future scenarios may be discussed from historical courses of events and lines of development. (2) History may be used to draw conclusions and to learn from. (3) Historical consciousness may be made visible through reflections of how our individual experiences affect our lives today, and how they affect our future actions. (4) Alternative interpretations and narratives about the past may be used to affect, or to change, the students’ conception of something today or/and in the future. / Det förflutna påverkar våra liv och våra handlingar, dåtiden står i en oupplöslig förbindelse med nutiden och framtid. Trots att denna relation existerar så är det inte så enkelt att belysa den i historieundervisning och om detta inte görs så riskerar historieämnet att uppfattas som irrelevant. Denna studie undersöker därmed hur historielärare ser på och skapar en relation mellan dåtid, nutid och framtid i historieundervisningen. För att få syn på dessa tidsdimensioner i en empirisk analys så utgår teorin ifrån begreppet historiemedvetande. Historiemedvetande är en mental process hos varje människa där reflektioner av det förflutna ger en förståelse för den egna samtiden och där igenom skapar uppfattningar om framtiden. Empirin har samlats utifrån semistrukturella intervjuer med tre gymnasielärare som är intresserade av och arbetar med historiemedvetande. Analysverktygen består av Klas-Göran Karlssons historiska tankeoperation och den kritiska berättelsen ifrån Jörn Rüsens berättelsetypologi.    Resultatet visar på fyra undervisningsstrategier som kan användas för att skapa en relation mellan de tre tidsdimensionerna. (1) Framtida scenarion kan diskuteras utifrån historiska skeende och utvecklingslinjer. (2) Historien kan användas för att dra slutsatser och lärdom av. (3) Historiemedvetande kan synliggöras genom reflektioner av hur våra individuella erfarenheter påverkar våra liv idag och våra framtida handlingar. (4) Alternativa tolkningar och berättelser om det förflutna kan användas för att påverka eller förändra elevernas uppfattning om någonting idag och/eller i framtiden.

Det råder koncensus bland klimatforskare världen över att en omställning från fossila bränslen till mer klimatneutrala alternativ måste ske i energiproduktionen om det ska gå att hejda den globala uppvärmningen. Ett alternativ för att lyckas med detta är att producera energin från förnybara energikällor som vind och solkraft. Detta är också något som utnyttjas i allt högre grad runt om i världen, men problem uppstår dock när en stor del av en regions andel av energiproduktionen kommer från dessa källor. Det skapas en prisvolatilitet på marknaden, med priser som varierar lika mycket som vindstyrkan eller solinstrålningen. Ibland sjunker priserna så lågt att det är svårt att nå en lönsamhet för kraftverken. För att komma till bukt med denna obalans på energimarknaden kommer det att behöva byggas ett energilagringssystem som lagrar energin de förnybara källorna producerar. Ett alternativ för att lagra energi är att utvinna vätgas genom elektrolys när priserna på elmarknaden är låga för att sälja detta till olika aktörer. Tanken är att prisdalar ska jämnas ut om en överproduktion av el motverkas av en ökande elförbrukning genom vätgasframställning. På samma sätt jämnas pristopparna ut genom att upphöra med denna framställning när elproduktionen minskar. De aktörer som kan tänkas använda den producerade vätgasen kan vara allt från förbrukare inom industrin, vätgasbilar i transportsektorn, stationära bränsleceller för reservkraftverk, omvandling av koldioxid till biogas med hjälp av vätgas och konvertering av oljeeldade värmepannor. Vätgas är en skrymmande gas vid normalt tryck och temperatur, varför lagring måste ske i högt tryck eller i vätskefas. Detta göra att lagring och transport är två av de kostsammaste aspekterna i vätgashanteringen. Elpriset är också en stor kostnadsdrivare när vätgas framställs genom elektrolys. Dock kan en del av kostnaden för inköp av elenergi till en sådan här elektrolysanläggning undvikas om den placeras inom ett så kallat icke konscessionspliktigt nät, där ingen överföringsavgift behöver betalas. Exempel på sådana områden är vindkraftsparken på berget Uljabuouda utanför Arjeplog och fjärrvärmeverket på Hedensbyn i Skellefteå. Det huvudsakliga syftet med denna rapport har varit att undersöka om det är ekonomiskt försvarbart att lagra energi i form av vätgas genom elektrolysframställning. För att undersöka detta valdes att placera två tänkta elektrolysörer på Uljabuouda och Hedensbyn tillsammans med en jämförelseanläggning i Arjeplogs samhälle. Dessutom valdes två olika storlekar på elektrolysörerna, en som producerar 150 Nm3 vätgas i timmen, kallad C150, och en annan som producerar 300 Nm3, kallad C300. Förutom det huvudsakliga syftet har rapporten undersökt vilket snittpris på el det varit under de senaste fyra åren. Det presenteras också några beräkningar för olika marknadsaktörers möjligheter att använda vätgas. Undersökningens resultat Lönsamheten för elektrolysören styrs i första hand av om all vätgas som produceras kan säljas, givet att anläggningen placeras inom icke koncessionspliktigt nät. Placeras den utanför sagda område är lönsamheten betydligt sämre. Placering av elektrolysören på Hedensbyn ger lite bättre ekonomiskt resultat och kortare återbetalningstid i jämförelse med en placering på Uljabuouda. Det här beror till största del på de stordriftsfördelar som antas erhållas i anslutning till ett bemannat fjärrvärmeverk. Återbetalningstiden i år för en elektrolysör som producerar 150 Nm3/h, med en drifttid på 4000 h/år och ett försäljningspris för vätgasen på 90 kr/kg är följandeUljabuouda: 11,3 år Arjeplog: 14,4 år Hedensbyn: 10,8 år Återbetalningstiden i år för en elektrolysör som producerar 300 Nm3/h, med en drifttid på 4000 h/år och ett försäljningspris för vätgasen på 90 kr/kg är följandeUljabuouda: 7,92 år Arjeplog: 9,25 år Hedensbyn: 7,75 år Det är osäkert om det går få tillstånd att bygga en elektrolysör på Uljabuouda. Detta gör att det kanske inte ens är lönt att överväga byggnation av en elektrolysör på detta ställe. De senaste fyra åren har snittpriset på el har varit 274 kr/MWh. Vid ett så lågt elpris kan vindkraftverk få problem med lönsamhet för sin elproduktion. Marknadsundersökningen visar att marknaden för vätgas i Västerbotten och Norrbotten inte är speciellt stor i nuläget. Den kan dock komma att växa. Biltestverksamheten i Arjeplog kan inom en snar framtid förbruka en väsentlig del av det som en elektrolysör i storlek C150 producerar. Fjärrvärmeverket på Hedensbyn är också en möjlig förbrukare av vätgas i sina uppstartsbrännare. / There is a consensus amongst climate scientists around the world that a shift from fossil fuels to more climate-neutral alternatives must take place in the energy production in order to cope with global warming. One way to succeed with this is to produce energy from renewable sources such as wind and solar power. This is also something that is increasingly being utilized around the world, but problems arise when a large part of a region's share of energy production comes from these sources. There can be price volatility in the market, with prices that vary as much as wind or solar radiation. Sometimes prices drop so low that it is difficult to achieve profitability for power plants. In order to overcome this imbalance in the energy market, an energy storage system will need to be built that stores the energy the renewable sources produce. An alternative to storing energy is to extract hydrogen through electrolysis when prices in the electricity market are low to sell this to different players. The idea is that price valleys will be leveled out if an overproduction of electricity is counteracted by increasing electricity consumption through hydrogen production. Similarly, pricing peaks are leveled by ending this production when power generation decreases. The operators who may use the hydrogen produced may range from industrial users, hydrogen vehicles in the transport sector, stationary fuel cells for reserve power plants, conversion of carbon dioxide to biogas by hydrogen and conversion of oil-fired boilers. Hydrogen is a bulky gas at normal pressure and temperature, so storage must take place in high pressure or in liquid phase. This means that storage and transportation are two of the most expensive aspects of hydropower management. Electricity price is also a major cost driver when hydrogen is produced by electrolysis. However, part of the cost of purchasing electricity for such an electrolysis plant can be avoided if it is placed within a so-called non-licensed network, where no transfer fee is required. Examples of such areas are the wind farm on the Uljabuouda mountain outside Arjeplog and the district heating plant at Hedensbyn in Skellefteå. The main purpose of this report has been to investigate whether it is economically justifiable to store energy in the form of hydrogen through electrolysis production. To investigate this, it was decided to place two thought electrolysers on Uljabuouda and Hedensbyn together with a comparison facility in Arjeplog's society. In addition, two different sizes were selected on the electrolysis tubes, one that produces 150 Nm3 hydrogen per hour, called C150, and another that produces 300 Nm3, called the C300. In addition to the main purpose, the report has examined the average price of electricity for the last four years. It also presents some estimates for the potential of various market participants to use hydrogen. Survey results: The profitability of the electrolyzer is primarily governed by the fact that all hydrogen produced can be sold, given that the plant is placed within non-concessionary networks. Placed outside the stated area, profitability is significantly reduced. Placement of the electrolyzer on Hedensbyn gives a little better financial performance and a shorter payback time compared to a location on Uljabuouda. This is largely due to the economies of scale assumed to be obtained in connection with a manned district heating plant. The payback time in figures for an electrolyzer that produces 150 Nm3/h, with a running time of 4000 h/year and a sales price of 90 kr/kg of hydrogen is the followingUljabuouda: 11,3 år Arjeplog: 14,4 år Hedensbyn: 10,8 år The payback time in figures for an electrolyzer producing 300 Nm3 / h, with a running time of 4000 h / year and a sales price of 90 kr / kg of hydrogen is the followingUljabuouda: 7,92 år Arjeplog: 9,25 år Hedensbyn: 7,75 år It is uncertain whether permission is being given to build an electrolyzer on Uljabuouda. This may make the construction of an electrolytic tube there not even worth to consider. In the past four years, the average electricity price has been 274 kr / MWh. This is a low electricity price due to overproduction of electricity. At such a low electricity price, wind turbines can have problems with profitability for their production. The market survey shows that the market for hydrogen in Västerbotten and Norrbotten is not particularly high at present. However, it may grow. The car test business in Arjeplog can in the near future consume an essential part of what an electrolytic tube in size C150 produces. The district heating plant at Hedensbyn is also a potential hydrogen source in its boot burner.

Genom tiderna har måltiden förändrats och kommer förmodligen fortsätta göra så även framledes. Framtidsstudier är ett sätt att undersöka vad som kan tänkas ske i framtiden och då även hur måltiderna kan förändras. Syftet är att undersöka framtidens måltider med hjälp av en scenariometodik. Måltiden har tidigare studerats utifrån olika perspektiv och det har också funnits olika uppfattningar om måltiden som dels främjande av social gemenskap, dels som en företeelse som blivit betydligt mer individualistisk. Five Aspect Meal Model används som en teoretisk modell i den här studien för att undersöka olika aspekter av framtidens måltid. Scenariometodik är ett verktyg för att designa olika, lika rimliga, framtider. Fokusgrupperna var av tvärvetenskaplig karaktär för att skapa en bredd. Urvalet baserades på studenter med en pågående utbildning vid något av Sveriges lärosäten. Studien resulterade i en ny metod för att undersöka framtidens måltider samt fyra olika scenarion kring dessa. Den tekniska måltiden, den effektiva måltiden, den individuella måltiden samt den traditionella måltiden. Dessa scenarion skiljer sig på olika sätt i hur måltiden är utformad och vad som anses vara viktiga aspekter av måltiden. De fyra scenariona är alla möjliga framtider och det mest troliga är att flera av dem kommer att samexistera i framtiden. Människor kommer att önska olika måltider och kanske till och med röra sig mellan olika scenarion beroende på tillfällen och omständigheter. / Over time, the meal has changed and will probably continue to do so in the future. Studies regarding the future are a way of examining what might happen and also how the meals may change henceforth. The purpose is to investigate the meals of the future using a scenario methodology. The meal has previously been studied from different perspectives and there have also been different views on the meal, on one hand as the promotion of social community and on the other hand as a phenomenon that has become significantly more individualistic. The Five Aspect Meal Model is used as a theoretical model in this study to investigate different aspects of the future meal. Scenario methodology is a tool for designing various, equally reasonable, futures. The focus groups were interdisciplinary in order to create a diversity. The selection was based on students with an ongoing education at a Swedish educational institution. This study resulted in a new method to study the meals of the future and four different scenarios regarding this. The technical meal, the efficient meal, the individual meal and the traditional meal. These scenarios differentiate in various ways regarding how the meal is designed and what is considered important aspects of the meal. The different scenarios are all possible futures and the most likely is that several of them will coexist. People will desire different meals and may even alter between different scenarios depending on occasions and circumstances.

Dagligvaruhandeln har förändrats genom åren, idag är branschen något helt annat än för 80 årsedan och detta är till stor del med hjälp av digitalisering. Det empiriska materialet för dennastudie är hämtat från ICA Maxi Stormarknad Växjö och ICA Gruppen. Branschen hargenomgått många förändringar och är nu på väg in i den potentiellt största i branschenshistoria. Med hjälp av Richard Normanns bok När kartan förändrar affärslandskapet kanICA Maxi Stormarknad Växjös förändringsarbete analyseras i en kvalitativt studie ur ettkonstruktionistiskt synsätt. Vi har genomfört intervjuer med anställda inom ledningen på ICAMaxi Stormarknad Växjö med utgångspunkten förändring som har sitt startskottet i ny teknik,förändrade konsumentbeteenden och hur ICA Maxi Stormarknad Växjö jobbar medaktiviteter. Intervjuerna har genomförts för att kunna beskriva hur en butiks lokala ledninginom Sveriges största dagligvaruhandelskoncern arbetar med förändring. Uppsatsen kommerundersöka tidigare förändringar som har bidragit till dagligvaruhandelns utveckling. Medhjälp av den insamlade teorin ämnar vi med denna uppsats att analysera förändringsarbetesamt blicka in i framtiden och analysera potentiella vägar framåt för ICA Maxi StormarknadVäxjö likväl ge insikter som kan hjälpa branschen i stort. Slutsatsen kommer därmed mynnaut i att presentera hur ICA Maxi Stormarknad Växjö kan förändras om de går i linje med denteoretiska referensramen och empiriska insamlingen. Uppsatsen presenterar därigenom inteett facit med lösningar på problem utan en utomstående syn på förändringar lokalt medkopplingar till ICA centralt och teori. / Grocery stores have changed and developed over the years. Today the industry is completelydifferent than 80 years ago and a big part of this is due to digitalization. The empiricalmaterial for this study has been collected from ICA Maxi Stormarknad Växjö as well as theICA Group. The industry has undergone many changes and are now on their way towardspotentially the largest one in its history. With the help of Richard Normann's book Reframingbusiness, when the map changes the landscape, ICA Maxi Stormarknad Växjö's work withchange can be analyzed in a qualitative study from a constructionist point of view. We haveconducted interviews with employees within the management of ICA Maxi StormarknadVäxjö based on new technology, changed consumer behavior and how ICA MaxiStormarknad Växjö works with different activities. This is to be able to describe how thelocal management in a store which belongs to one of Sweden’s biggest grocery storecompanies works with change. With this thesis we aim to examine how previous changeshave contributed to where the ICA Maxi Stormarknad Växjö is today and together with thecollected theoretical knowledge look into the future and analyze potential ways forward. Thethesis will not present a conclusion to the problems that we have found, but an externalperspective of changes locally and with a connection to ICA centrally and our gatheredtheoretical chapter.