Global ETD Search

191	Den gröna korridoren : Biologisk mångfald i stadsrummet Härnborg, Rebecka January 2021 (has links) Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning. Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen. Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar? Hållbar utveckling biologisk mångfald fjäril växter växtbädd blommor lyktstolpe grön korridor stadsplanering miljö stadsmiljö pollinering insekter mångfald fjärilar i staden staden design framtid arter att bygga för framtiden more-than-human design belysningsstolpe infrastruktur odling ekosystem inkludering grönområden industridesign miljövänligt odla Design Design
192	Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer : En studie baserad på självbiografier / Women´s experience of living with breast cancer : A study based on autobiographies Green, Jolina, Marthinsson, Frida January 2020 (has links) Bakgrund: Tidigare forskning visar att insjukna i bröstcancer påverkar hela individens livsvärld, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det behövs fler studier som visar hur dessa individer upplever sin situation. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats har använts. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Analysprocessen resulterade i nio underkategorier och tre huvudkategorier; En utveckling av copingstrategier, En oviss framtid och En känsla av trygghet. Resultatet visade att en bröstcancerdiagnos påverkade kvinnans liv drastiskt och att cancerbeskedet var chockartat. Behandlingen och dess biverkningar upplevdes som påfrestande både kroppsligt och mentalt. Genom olika strategier klarade kvinnorna att hantera sin vardag. Behovet av att prata med någon och dela med sig till andra var centralt hos kvinnorna och minskade känslan av ensamhet. Resultatet visade också att ovissheten inför framtiden var känsloladdad och därför hade stödet från närstående och vården en betydande roll under deras sjukdomstid.Slutsats: Kvinnornas upplevelse av att leva med bröstcancer påverkar livsvärlden negativt, både kroppsligt och mentalt. Sjuksköterskan har en central roll under hela sjukdomsperioden, där engagemang, lyhördhet och bemötande är betydelsefullt. Omvårdnadsarbetet bör därför utgå från ett helhetsperspektiv för att skapa en professionell vårdrelation som stärker kvinnans livskvalitet, hälsa och trygghet. Vidare forskning behövs för att få en djupare förståelse och kompetens bland annat kring hur bröstcancerbehandlade kvinnors sexualitet påverkas samt hur man kan stärka olika former av stöd för de mest sårbara kvinnorna. / Background: Previous research shows that breast cancer affects the individual’s entire world, which places high demands on the nurse´s health care efforts. More studies are needed that show how these individuals perceive their situation.Objective: To highlight women’s experience of living with breast cancer.Method: A qualitative study based on five autobiographies with inductive approach has been used. The material was analyzed using a manifest content analysis.Results: The analysis process resulted in nine subcategories and three main categories; A development of coping strategies, An uncertain future and A sense of security. The results showed that a breast cancer diagnosis drastically affected the woman’s life and that the cancer notification was distressing. The treatment and its side effects were perceived as stressful both physically and mentally. Through various strategies, the women managed to maintain their everyday lives. The need to talk to someone and share with others was central to the women and reduced the feeling of loneliness. The results also showed that uncertainty for the future was emotionally charged and therefore the support of relatives and health professionals played a significant role during their illness.Conclusion: The women’s experience of living with breast cancer negatively affects her world, both physically and mentally. The nurse plays a central role throughout the illness period, where commitment, responsiveness and attentiveness are important. Nursing work should therefore be based on a comprehensive perspective in order to create a professional care relationship that strengthens a woman’s quality of life, health and safety. Further research is needed to gain a deeper understanding and competence about how breast cancer-treated women’s sexuality is affected and how to strengthen different forms of support for the most vulnerable women. a development of coping strategies a sense of security an uncertain future breast cancer care relationship comprehensive view experience health life world loneliness meaning and context nurse women bröstcancer en känsla av trygghet en oviss framtid en utveckling av copingstrategier ensamhet helhetssyn hälsa kvinnor livsvärld mening och sammanhang sjuksköterska upplevelse vårdrelation Nursing Omvårdnad
193	Döden lockar med färgrika drömmar : Kapitalistisk realism i The Road och Another Now / Death calls with colorful dreams : Capitalist realism in The Road and Another Now Eriksson, Peter, Burman, Elliot January 2024 (has links) I denna uppsats undersöker vi hur kapitalistisk realism, så som formulerat av Mark Fisher, uttrycks i två samtida romaner: The Road (2006) av Cormac McCarthy och Another Now (2021) av Gianis Varoufakis. Vi undersöker även romanernas relation till hopp och använder Ernst Blochs idéer i ämnet. I McCarthys skildring av människan, samhället och tiden, bekräftas kapitalistisk realism genom glorifiering av bland annat irrationalitet, brutal individualism och det "eviga nuet". Hoppet i romanen är av religiös natur. I Another Now, å andra sidan, ifrågasätts kapitalistisk realism, och alternativa synsätt och sociala arrangemang föreslås. Hoppet sammanfaller här med Blochs idé om det begripliga hoppet. / In this paper we examine how capitalist realism, as formulated by Mark Fisher, is expressed in two contemporary novels: The Road (2006) by Cormac McCarthy and Another Now (2021) by Yanis Varoufakis. We also examine how the novels relate to hope, and use Ernst Blochs ideas on the subject. In McCarthy's depiction of humanity, society, and time, capitalist realism is validated through, among other things, the glorification of irrationality, brutal individualism, and the "eternal present". Hope in the novel is of a religious character. In Another Now, however, the same ideology is questioned, and alternative views as well as concrete post-capitalist social arrangements are proposed. Here, hope aligns with Bloch's idea of comprehended hope. The Road Cormac McCarthy Another Now Yanis Varouvakis capitalism capitalist realism neoliberalism end of history future hope ideology marxism utopianism utopia dystopia optical democracy Ernst Bloch Fredric Jameson postmodernism post-apocalyptic The Road Another Now Cormac McCarthy Gianis Varoufakis kapitalism kapitalistisk realism nyliberlism historiens slut framtid hopp ideologi marxism utopianism utopi dystopi optisk demokrati Ernst Bloch Fredric Jameson postmodernism postapokalyptisk General Literature Studies Litteraturvetenskap
194	Den emotionellt hållbara filmprocessen : en dokumentärfilm blir till / The emotionally sustainable film process : the birth of a documentary film Löfgren, Emilie January 2022 (has links) Hur skapar och utvecklar jag metoder för en filmprocess som värnar mitt eget och mina medarbetares mentala och känslomässiga välbefinnande när vi gör film om svåra frågor? Hur tar jag hand om mina medverkande? Hur ser min film ut som är sprungen ur en sådan arbetsprocess? Hur har arbetet med terapeuten Cilla Holm, tidigare filmproducent, bidragit till en hållbar filmprocess? Filmbranschen präglas av högt tempo och utmattningssyndrom är inte ovanligt. För fyra år sedan blev jag utmattad och efter att ha sörjt mitt gamla jag och min nya stresskänslighet kom jag fram till att jag inte tänker acceptera att jag inte ska kunna arbeta med det jag älskar, film och skrivande. Jag tänkte att det måste finnas andra sätt att arbeta med film och fortfarande få må bra. En text om skapandet av min dokumentärfilm Om sorg (2022) och metoden som jag kallar för Den emotionellt hållbara filmprocessen. / How do I create healthy working methods that benefit my own and my team members mental and emotional wellbeing while making film about difficult subjects? What does a documentary sprung out of these methods look like? How has the collaboration with Cilla Holm, film therapist and former film producer, contributed to make the process emotionally sustainable? The film industry is fast paced and burnout is not uncommon. Four years ago it happened to me and I had a total identity crisis. After grieving my old self, my ability to multi-task and my newfound stress intolerance, I came to the conclusion that I will not accept that I have to leave the film industry. I wanted to keep working, I just had to find another way to do it. A text about the creation of my documentary About Grief (2022) and the method that I call The emotionally sustainable film process. film burnout method documentary grief sustainability emotions kindness vulnerability leadership art artistic research the emotionally sustainable film process documentation dokumentärfilm konstnärlig forskning filmprocess sorg sårbarhet sårbarhet som ledarskapsstrategi snällhet konst hållbarhet den emotionellt hållbara filmprocessen Emilie Löfgren regissör director filmregissör film director film team team therapy terapi filmterapeut film therapist film producer filmproducent finansiering arbetsmiljö working environment utmattning utmattningssyndrom framtid framtidsmetod film burnout method documentary grief sustainability emotions kindness vulnerability leadership art artistic research the emotionally sustainable film process documentation dokumentärfilm konstnärlig forskning filmprocess sorg sårbarhet sårbarhet som ledarskapsstrategi snällhet konst hållbarhet den emotionellt hållbara filmprocessen Emilie Löfgren regissör director filmregissör film director film team team therapy terapi filmterapeut film therapist film producer filmproducent finansiering arbetsmiljö working environment utmattning utmattningssyndrom framtid framtidsmetod Arts Konst
195	Sverige 2112 : Ett narrativ om hur arkitekturen kan utvecklas om världen går igenom stora förändringar på grund av klimatförändringarna. En linjär och vertikal stad. / Sweden 2112 : A narrative of how architecture could be developed if the world is going through major changes due to the climate changes. The wall city. Eliasson, David January 2012 (has links) Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett. Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt. Tåget, bilen och flyget har alla förändrat världen och staden, och i framtiden kommer vi kanske förflytta oss med nya typer av till exempel supersnabbtåg. De kommer ge avstånd en allt mindre betydelse. Om vi använder oss av de förutsättningar en sådan ny infrastruktur ger, och bygger både horisontellt och vertikalt uppstår en ny typologi för staden. Stannar man vid detta inser man snart att det är en hissnande tanke, och det är just det som detta examensarbete undersöker. Ett narrativt projekt som spekulerar i frågan om det här händer, kan då också det här hända? / If the world as a result of the climate changes will be much warmer, the conditions for how we plan cities, infrastructure and agriculture will be completely turned upside down. Parts of the world which today account for the world's food production will at just a few degrees of temperature change become unusable for cultivation. These changes may result in conflicts, and massive refugee flows. Changes of the climate zones will completely redraw the map of the world. In Scandinavia, is it likely that we will need to build societies and cities for millions of new immigrants. At the same moment Scandinavian countries are in the midst of the most fertile farmland in the world. And also, in one hundred years we must, notwithstanding this, double our food production globally. Our society gets more and more mobile and the infrastructure is developing more and more. The train, the car and the airplane as concepts have all changed the world and the cities when they where introduced. The future, might move us towards new types of super-fast speed trains that will give an even smaller importance to distances. And if we use the textures of these new infrastructures, it might lead us to build both horizontally and vertically. Then it appears a new type of typology of cities. If you stay at this thought, you realize that it is completely staggering, and that is exactly what the thesis project investigates. It is a narrative project that speculates on the question; "If this happens, might then also this happen?" Stockholm 2112 Sweden Europe International Nordic climate change future urban narrative vertical linear urban dystopia utopia speed train agricultural climate change changes refugees increased population Mediterranean climate high density globalization increased population population growth story transportation infrastructure structure Stockholm 2112 Sverige Mälardalen Europa Världen Norden klimatförändringar framtid stadsbyggnad narrativ vertikal stad linjär dystopi utopi snabbtåg jordbruk klimatzon klimat klimatflyktingar ökad befolkning medelhavsklimat högt densitet globalisering ökad befolkning befolkningstillväxt svindlande berättelse kommunikationer infrastruktur struktur Architecture Arkitektur
196	Högtempererat borrhålslager för fjärrvärme / High Temperature Borehole Thermal Energy Storage for District Heating Hallqvist, Karl January 2014 (has links) The district heating load is seasonally dependent, with a low load during periods of high ambient temperature. Thermal energy storage (TES) has the potential to shift heating loads from winter to summer, thus reducing cost and environmental impact of District Heat production. In this study, a concept of high temperature borehole thermal energy storage (HT-BTES) together with a pellet heating plant for temperature boost, is presented and evaluated by its technical limitations, its ability to supply heat, its function within the district heating system, as well as its environmental impact and economic viability in Gothenburg, Sweden, a city with access to high quantities of waste heat. The concept has proven potentially environmentally friendly and potentially profitable if its design is balanced to achieve a good enough supply temperature from the HT-BTES. The size of the heat storage, the distance between boreholes and low borehole thermal resistance are key parameters to achieve high temperature. Profitability increases if a location with lower temperature demand, as well as risk of future shortage of supply, can be met. Feasibility also increases if existing pellet heating plant and district heating connection can be used and if lower rate of return on investment can be accepted. Access to HT-BTES in the district heating network enables greater flexibility and availability of production of District Heating, thereby facilitating readjustments to different strategies and policies. However, concerns for the durability of feasible borehole heat exchangers (BHE) exist in high temperature application. / Värmebehovet är starkt säsongsberoende, med låg last under perioder av högre omgivningstemperatur och hög last under perioder av lägre omgivningstemperaturer. I Göteborg finns en stor mängd spillvärme tillgängligt för fjärrvärmeproduktion sommartid när behovet av värme är lågt. Tillgång till säsongsvärmelager möjliggör att fjärrvärmeproduktion flyttas från vinterhalvår till sommarhalvår, vilket kan ge såväl lönsamhet som miljönytta. Borrhålsvärmelager är ett förhållandevis billigt sätt att lagra värme, och innebär att berggrunden värms upp under sommaren genom att varmt vatten flödar i borrhål, för att under vinterhalvåret användas genom att låta kallt vatten flöda i borrhålen och värmas upp. I traditionella borrhålsvärmelager används ofta värmepump för att höja värmelagrets urladdade temperatur, men på grund av höga temperaturkrav för fjärrvärme kan kostnaden för värmepump bli hög. I denna rapport föreslås ett system för att klara av att nå höga temperaturer till en lägre kostnad. Systemet består av ett borrhålsvärmelager anpassat för högre temperaturer (HT-BTES) samt pelletspannor för att spetsa lagrets utgående fluid för att nå hög temperatur. Syftet med rapporten är att undersöka potentialen för detta HT-BTES-system med avseende på dess tekniska begränsningar, förmåga till fjärrvärmeleverans, konsekvenser för fjärrvärmesystemet, samt lönsamhet och miljöpåverkan. För att garantera att inlagringen av värme inte är så stor att priset för inlagrad värme ökar väsentligt, utgår inlagringen från hur mycket värme som kyls bort i fjärrvärmenätet sommartid. I verkligheten finns betydligt mer värme tillgänglig till låg kostnad. När HT-BTES-systemet producerar fjärrvärme, ersätts fjärrvärmeproduktion från andra produktionsenheter, förutsatt att HT-BTES-systemets rörliga kostnader är lägre. I Göteborg ersätts främst naturgas från kraftvärme, men också en del flis. Kostnadsbesparingen beror på differensen för total fjärrvärmeproduktionskostnad med och utan HT-BTES-systemet. Undersökningen visar att besparingen är större om HT-BTES-systemet placeras i ett område där det är möjligt att mata ut fjärrvärme med lägre temperatur. Om urladdning från HT-BTES kan ske med hög temperatur ökar också besparingen. Detta sker om lagrets volym ökar, om avståndet mellan borrhål minskar eller om värmeöverföringen mellan det flödande vattnet i borrhålen och berggrunden ökar. Dessa egenskaper för lagret leder också till minskade koldioxidutsläpp. Storleken på besparingen beror dock i hög grad på hur bränslepriser utvecklas i framtiden. Strategiska fördelar med HT-BTES-systemet inkluderar; minskad miljöpåverkan, robust system med lång teknisk livslängd (för delar av HT-BTES-systemet), samt att inlagring av värme kan ske från många olika produktionsenheter. Dessutom kan positiva bieffekter identifieras. Undersökningen visar att HT-BTES-systemet har god potential att ge lönsamhet och minskad miljöpåverkan, och att anläggning och drift av lagret kan ske utan omfattande lokal miljöpåverkan. Det har också visats att de geologiska förutsättningarna för HT-BTES är goda på många platser i Göteborg, även om lokala förhållanden kan skilja sig åt. För att nå lönsamhet för HT-BTES-systemet krävs en avvägning på utformning av lagret för att nå hög urladdad temperatur utan att investeringskostnaden blir för stor. Undersökningen visar att om anslutning av HT-BTES-systemet kan ske mot befintlig anslutningspunkt eller till befintlig värmepanna kan investeringskostnaden minska och därmed lönsamheten öka. Placering av HT-BTES-systemet i områden med risk för överföringsbegränsningar kan också minska behovet av att förstärka fjärrvärmenätet, och således bidra till att minska de kostnader som förstärkning av nätet innebär. Betydelsefulla parametrar för att nå lönsamhet för HT-BTES-system inkluderar dessutom kostnaden för inlagrad värme liksom vilket vinstkrav som kan accepteras. Tillgång till HT-BTES möjliggör ökad nyttjandegrad och flexibilitet för fjärrvärmeproduktionsenheter, och därmed ökad anpassningsmöjlighet till förändrade förutsättningar på värmemarknaden. Dock återstår att visa att komponenter som klarar de höga temperaturkraven kan tillverkas till acceptabel kostnad. HT-BTES BTES TES High Temperature Borehole Duct Thermal Energy Storage District Heating Seasonal Storage Storage Pellet Heat Plant Energy Power Flow Martes Environmental impact Finance Investment Cost Technology Drilling Saving Gothenburg Heat Transfer Bedrock Review Feasibility Study Load Peak load Base load District Heating Production Network Grid Pipe Borehole Heat exchanger Collector New Future Generation Low temperature Bottle neck System Successive calculation Matlab Computor programming Science HT-BTES BTES TES Borrhålslager Säsongslager Fjärrvärme Martes Värmelager Pellets Panna Energi Effekt Flöde Miljöpåverkan Ekonomi Investeringskostnad Teknik Borrning Besparing Göteborg Värmeöverföring Berggrund Review Förstudie Borrhål Last Spetslast Baslast Fjärrvärmeproduktion Hög temperatur Produktion Nät Rör Kollektor Borrhålsvärmeväxlare Ny Framtid Generation Låg temperatur Flaskhals System Successive kalkylering Matlab Data programmering Vetenskap
197	AI-paradoxen / The AI Paradox Ytterström, Jonas January 2022 (has links) Derek Parfit är kanske en av vår tids mest kända moralfilosofer. Parfit inleder sin första bok Reasons and Persons med att ställa frågan: vad har vi mest skäl att göra? Hans fråga berör vad som egentligen har betydelse, en fråga som han fortsätter att beröra i sin andra bok On What Matters. Filosofen Toby Ord argumenterar i sin bok The Precipice för att den utmaning som definierar vår tid, och bör ha en central prioritering, är utmaningen att skydda mänskligheten emot så kallade existentiella risker. En existentiell risk är en typ av risk som hotar att förstöra, eller förhindra, mänsklighetens långsiktiga potential. Ord menar att vi idag befinner oss vid en kritisk tidpunkt i mänsklighetens historia som kan vara helt avgörande för om det ens kommer existera en framtid för mänskligheten. Men om vi bör skydda mänskligheten emot existentiella risker, så kan en lämplig följdfråga vara i vilken ordning vi bör prioritera olika existentiella risker. Den svenske filosofen Nick Bostrom har liksom Ord länge förespråkat att existentiella risker bör tas på allvar. Han menar att preventiva åtgärder bör vidtas. I sin bok Superintelligens argumenterar Bostrom, både omfattande och väl, för att den existentiella risk som kan te sig som mest brådskande, och kanske allvarligast, är artificiell intelligens. Bostrom menar att vi har goda skäl att tro att utveckling av artificiell intelligens kan eskalera till den grad att mänsklighetens öde kan hamna bortom vår egen kontroll. Det han syftar på är att människan just nu är den dominerande agenten på jorden och därför innehar en stor kontroll, men att så inte alltid behöver vara fallet. Bostroms tes kunde te sig som okonventionell då den presenterades, men kan även te sig så idag vid en första anblick. Han har dock fått explicit medhåll av personer som Bill Gates, Stephen Hawking, Elon Musk, Yuval Noah Harari och Max Tegmark, som antingen håller med eller resonerar i liknande banor. Även jag själv finner Bostroms antaganden välgrundade. Slutsatsen som många drar är därför att vi bör betrakta artificiell intelligens som en existentiell risk som ska prioriteras högt. Jag kommer dock i denna text att argumentera för tesen att vi inte bör betrakta artificiell intelligens som en existentiell risk. Tesen följer från en invändning som jag kommer att kalla för AI-paradoxen. Det tycks enligt invändningen som att artificiell intelligens inte kan leda till en existentiell katastrof givet vissa premisser som flera i debatten om artificiell intelligens tycks acceptera. Texten i uppsatsen är strukturerad på följande sätt. I avsnitt 2 kommer jag att återge det övergripande argumentet som cirkulerar i debatten om artificiell intelligens som ett hot. I avsnittet kommer jag också förklara några viktiga termer och begrepp. I avsnitt 3 börjar jag med att titta på den första premissen i argumentet, samt resonera om dess rimlighet. I avsnitt 4 går jag sedan vidare till den andra premissen i argumentet och gör samma sak med den. Väl i avsnitt 5 så väljer jag att presentera min egen idé som jag kallar för AI-paradoxen, vilket är en invändning mot argumentet. I avsnitt 6 diskuterar jag sedan AI-paradoxens implikationer. Avslutningsvis, i avsnitt 7, så ger jag en övergripande sammanfattning och en slutsats, samt några sista reflektioner. / Derek Parfit is perhaps one of the most famous moral philosophers of our time. Parfit begins his first book Reasons and Persons by asking the question: what do we have most reason to do? His question touches upon what really matters, a question he continues to touch upon in his second book On What Matters. The philosopher Toby Ord argues in his book The Precipice that the challenge that defines our time, and should have a central priority, is the challenge of safeguarding humanity from so-called existential risks. An existential risk is a type of risk that threatens to destroy, or prevent, humanity’s longterm potential. Ord means that today we are at a critical time in the history of humanity that can be absolutely decisive for whether there will even exist a future for humanity. But if we are to safeguard humanity from existential risks, then an appropriate question may be in what order we should prioritize different existential risks. The Swedish philosopher Nick Bostrom, like Ord, has long advocated that existential risks should be taken seriously. He believes that preventive measures should be taken. In his book Superintelligence Bostrom argues, both extensively and well, that the existential risk that may seem most urgent, and perhaps most severe, is artificial intelligence. Bostrom believes that we have good reason to believe that the development of artificial intelligence can escalate to the point that the fate of humanity can end up beyond our own control. What he is referring to is that humans are currently the dominant agent on earth and therefore has great control, but that this does not always have to be the case. Bostrom's thesis may have seemed unconventional when it was presented, but it can also seem so today at first glance. However, he has been explicitly supported by people like Bill Gates, Stephen Hawking, Elon Musk, Yuval Noah Harari and Max Tegmark, who either agree or reason similarly. I myself also find Bostrom's assumptions well-founded. The conclusion that many draw is therefore that we should regard artificial intelligence as an existential risk that should be given a high priority. However, in this text I will argue for the thesis that we should not regard artificial intelligence as an existential risk. The thesis follows from an objection of my own, which I call the AI paradox. According to the objection, it seems that artificial intelligence cannot lead to an existential catastrophe given certain premises that many in the debate about artificial intelligence as a threat seem to accept. The text in the essay is structured as follows. In section 2 I will present the main argument circulating in the debate about artificial intelligence as a threat. In the section I will also explain some important terms and concepts. In section 3 I begin by looking at the first premise in the argument, and also reason about its plausibility. In section 4 I proceed to the second premise in the argument and examine it similarly. Once in section 5 I choose to present my own idea, which I call the AI paradox, which is an objection to the argument. In section 6 I discuss the implications of the AI paradox. Finally, in section 7, I give an overall summary and a conclusion, as well as some last reflections. the AI paradox artificial intelligence existential risks paperclip apocalypse existential catastrophe global catastrophe natural risks anthropogenic risks superintelligence nuclear war pandemics biological weapons climate threat nanotechnology intelligence explosion space colonization the great filter the fermi paradox strong AI weak AI control problem general artificial intelligence AGI decision theory the AI argument doomsday argument extraterrestrial life extraterrestrial civilization bracewell-von neumann probe safeguard humanity the future of humanity cosmic catastrophe AI paradox AI-paradoxen artificiell intelligens existentiella risker gemapokalyps existentiella katastrofer globala katastrofer naturliga risker antropogena risker superintelligens kärnvapenkrig pandemier biologiska vapen klimathotet nanoteknologi intelligensexplosion rymdkolonisering fermiparadoxen det stora filtret den stora tystnaden stark AI svag AI kontrollproblemet generell artificiell intelligens AGI beslutsteori the AI argument domedagsargumentet utomjordiskt liv utomjordisk civilisation bracewell-von neumann sond skydda mänskligheten mänsklighetens framtid kosmiska katastrofer AI paradox Philosophy Filosofi
198	A Novel Approach to Youth Crime Prevention: Mindfulness Meditation Classes in South African Townships / A Novel Approach to Youth Crime Prevention : Mindfulness Meditation Classes in South African Townships Kneip, Katharina January 2020 (has links) Children growing up in poor areas with high crime rates are shown to easily get involved in violent actions and criminal gangs. In South Africa, despite considerable efforts to reduce youth delinquency, youth crime rates are still disturbingly high – specifically, in the townships of the Cape Flats. This paper points out an important aspect previously unaddressed by most youth crime prevention: the subconscious roots of youth crime. What if we could develop youth crime prevention programs that manage to impact the subconscious behavioral patterns of youth in high crime areas? This paper proposes a promising and cost-effective approach that has great potential to affect multipe causes of crime: mindfulness meditation. Built upon newest findings in Neuroscience, this paper suggests that mindfulness meditation classes are associated with a reduction in aggressive behavior, a risk factor for youth crime, and an increase in self-efficacy, a protective factor. The impact of mindfulness classes at a high school in Khayelitsha, a poor and violent-stricken township of Cape Town, is analyzed. Self-reported aggression and self-efficacy are measured via a psychometric survey questionnaire created from two well-tested and validated scales. Regression analyses of 384 survey answers provided mixed results. Whilst novice meditators were not associated with higher self-efficacy and lower aggression, long-term meditators performed better in several dimensions of self-efficacy and aggression, yet no significant relationship was found. Further research specifically needs to investigate the moderating effect of age (a proxy for psychological development) on meditation. This study aims to bridge the gap between the outdated paradigms of youth crime prevention and ancient wisdom via ground-breaking new evidence from the field of Neuroscience. This study furthermore hopes to point policy makers toward developing new, integrative and sustainable approaches to youth crime prevention – approaches that give back agency to our youth. / <p>Anders Westholm har inget med betygssättningen att göra annat än i rent formellt hänseende (examinator). Det är han som rapporterar in och skriver under men i sak är det seminarieledaren som har beslutet i sin hand. Statsvetenskapliga institutet har som princip att skilja på handledning och examination vilket innebär att handledaren inte får vara seminarieledare. Seminarieledare och personen som satt betygget var i det här fallet Sven Oskarsson: Sven.Oskarsson@statsvet.uu.se</p> Juvenile delinquency youth aggression crime youth crime prevention cost-effective crime prevention crime rates psychometric survey questionnaire psychological scales aggression scale self-efficacy scale regression analysis quantitative study empowerment youth agency youth development development sustainable approach self-development Psychology Social Psychology abuse trauma risk factors protective factors townships poor area violent area Khayelitsha Guguletu Mitchell's Plain Ghetto Africa South Africa Cape Town Cape Flats school mindfulness meditation mindfulness meditation Kabat-Zinn future resilience subconsciousness subconscious brain emotional brain decision making aggression disruptive behavior self-efficacy self-esteem self-regulation emotional regulation subconsciousness subconscious behavioral patterns Neuroscience Political Science Development Studies Peace and Conflict Uppsala Jugendgewalt Jugendkriminalität Jugendaggression Aggressionsbewältigung Gewalt Verbrechensrate Gewaltrate Jugendgewaltprävention Gewaltprävention Survey-Studie Umfrage psychologische Skalen Aggressionsskala Selbstwirksamkeitsskala Regressionsanalyse Quantitative Studie Handlungsfähigkeit Jugend nachhaltig Entwicklungsarbeit Entwicklung Selbstentwicklung Psychologie Sozialpsychologie Missbrauch Trauma Risikofaktor Schutzfaktor Townships Armenviertel Konfliktgebiet Ghetto Cape Town Cape Flats Khayelitsha Südafrika Afrika Schule Primarschule weiterführende Schule Achtsamkeit Meditation Mindfulness Meditation Kabat-Zinn Zukunft Resilienz Aggression Selbstvertrauen Selbstwirksamkeit Selbstbewusstsein Selstregulierung Emotionsregulierung unbewusste Verhaltensmuster Unterbewusstsein Neurowissenschaft Politikwissenschaft Entwicklungsstudien Friedensforschung Uppsala Ungdomskriminalitet brottslighet förebyggande av brott enkätundersökning psykologiska skalor aggressionsskala egeneffektivitetsskala regression kvantitativ ungdomsutveckling utveckling självutveckling psykologi socialpsykologi övergrepp trauma riskfaktorer skyddsfaktorer townships fattiga område kriminellt område Khayelitsha Afrika Sydafrika Kapstaden skola mindfulness meditation mindfulness meditation Kabat-Zinn framtid motståndskraft aggression störande beteende självförmåga självkänsla självreglering emotionell reglering neurovetenskap statsvetenskap utvecklingsstudier fred och konfliktstudier Uppsala Globalisation Studies Globaliseringsstudier
199	Dynamic Speed Adaptation for Curves using Machine Learning / Dynamisk hastighetsanpassning för kurvor med maskininlärning Narmack, Kirilll January 2018 (has links) The vehicles of tomorrow will be more sophisticated, intelligent and safe than the vehicles of today. The future is leaning towards fully autonomous vehicles. This degree project provides a data driven solution for a speed adaptation system that can be used to compute a vehicle speed for curves, suitable for the underlying driving style of the driver, road properties and weather conditions. A speed adaptation system for curves aims to compute a vehicle speed suitable for curves that can be used in Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) or in Autonomous Driving (AD) applications. This degree project was carried out at Volvo Car Corporation. Literature in the field of speed adaptation systems and factors affecting the vehicle speed in curves was reviewed. Naturalistic driving data was both collected by driving and extracted from Volvo's data base and further processed. A novel speed adaptation system for curves was invented, implemented and evaluated. This speed adaptation system is able to compute a vehicle speed suitable for the underlying driving style of the driver, road properties and weather conditions. Two different artificial neural networks and two mathematical models were used to compute the desired vehicle speed in curves. These methods were compared and evaluated. / Morgondagens fordon kommer att vara mer sofistikerade, intelligenta och säkra än dagens fordon. Framtiden lutar mot fullständigt autonoma fordon. Detta examensarbete tillhandahåller en datadriven lösning för ett hastighetsanpassningssystem som kan beräkna ett fordons hastighet i kurvor som är lämpligt för förarens körstil, vägens egenskaper och rådande väder. Ett hastighetsanpassningssystem för kurvor har som mål att beräkna en fordonshastighet för kurvor som kan användas i Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) eller Autonomous Driving (AD) applikationer. Detta examensarbete utfördes på Volvo Car Corporation. Litteratur kring hastighetsanpassningssystem samt faktorer som påverkar ett fordons hastighet i kurvor studerades. Naturalistisk bilkörningsdata samlades genom att köra bil samt extraherades från Volvos databas och bearbetades. Ett nytt hastighetsanpassningssystem uppfanns, implementerades samt utvärderades. Hastighetsanpassningssystemet visade sig vara kapabelt till att beräkna en lämplig fordonshastighet för förarens körstil under rådande väderförhållanden och vägens egenskaper. Två olika artificiella neuronnätverk samt två matematiska modeller användes för att beräkna fordonets hastighet. Dessa metoder jämfördes och utvärderades. Machine Learning Artificial Intelligence MachineLearning Machine-Learning AI ML MLP Neural Networks Multilayer-Perceptron RFB RBF-Network Vehicle Automation AutonomousVehicles Autonomous SelfDriving Self-Driving Self Driving Curve Speed Adaptation Adaption CSA ACC Adaptive Cruise Control Driving Style Driver Behavior Behaviour Sample Samples Distance Derivative Speed Velocity Curvature Road Inclination Lane Width Type Acceleration Longitudinal Lateral Data Training Test Validation Results Discussion Sustainability Ethics Ethical Sustainable Future Today Tomorrow Yesterday Robot Robotics System Systems Class Classes Bin Bins Tree One A Dynamic Using Time Delay Volvo Car Cars Corporation Zenuity School Computer Science Master Degree Project Thesis Paper Object GPS Map Length Research Advanced Машинное Обучение Искусственный Интеллект AI ML MLP RBF Автомобиль Машына Сеть Робот Водитель Заворот Дорога Сам Сама Едет Ехать Учить Учит Учится Автоматизация Адаптация Результат Один Одна Одно Вчера Сегодня Завтра Дерево Карта ГПС Информатика Компьютер Наука Научная Работа Школа Вольво Завод Транспорт Maskininlärning Artificiell Intelligens Inlärning Maskin AI ML MLP RBF Neural Neurala Nätverk Artificiella Automation Själv Självkörande Körande Bil Fordon Robot Robotik Körstil Stil Beteende Adaption Kurva Lutning Väg CSA ACC Farthållare Hastighet Fart Hållare Inclination Körfält Fält Spår Bredd Typ Acceleration Longitudinell Lateral Data Traingin Test Validation Resultat Diskussion Längd Hållbarhet Etik Etiskt Framtid Dåtid Idag Imorgon System Class Klass Classer Klasser Träd En Ett Fler Flera Dynamisk Använda Tid Fördröjning Tids Volvo Car Corporation Object Zenuity Skola Dator Vetenskap Forkning Avancerad Projekt Exjobb Examensarbete Betyg GPS Karta Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)

Search results