Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens längd och vårdtidens längd relaterat till bakgrundsvariablerna ålder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och våren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades därefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-två test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som är högutbildade och omföderskor ammar längre än de lågutbildade och förstföderskor. Den totala amningstiden påverkas av moderns ålder och utbildning. Av de 250 informanterna som deltog i studien uppger endast 53 procent att de är nöjda med amningen. Det framkommer också att förstföderskor och ju äldre kvinnan är desto längre stannar hon på BB. Utbildningsnivån har däremot ingen inverkan på hur länge kvinnorna är kvar på BB. Det mest anmärkningsvärda är att det inte finns något samband mellan vårdtidens längd och amningstidens längd då flera äldre och färskare studier från Sverige, USA och Australien har påpekat att ett sådant samband existerar.

Syftet med denna studie var att beskriva amningstidens längd (enbart och totalt) samt undersöka om det fanns ett samband mellan amningstidens längd och olika bakgrundsvariabler såsom ålder, civilstånd, utbildning, paritet och stöd. Ur ett redan insamlat material från 2000-2001 valdes frågor som berörde ovan nämnda bakgrundsvariabler ut. Antalet kvinnor som ingick i studien var 250. Studien gjordes som en retrospektiv, korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Vid sammanräkning av resultatet av tiden för enbart amning, fann vi att barnen ammats i medeltal 16 veckor. När det gäller den totala amningstidens längd var medeltalet som barnets ammats 29 veckor. Anmärkningsvärt var att de kvinnor som uppgivit att de inte erhållit något stöd från BVC, faktiskt ammade längre än de kvinnor som uppgivit att de erhållit stöd. Anmärkningsvärt var också att endast 43 kvinnor hade fått stöd vid alla instanser samt att 11 kvinnor inte fått stöd vid någon av instanserna. Majoriteten av kvinnorna uppgav att det viktigaste stödet var det stöd de fick från make/sambo.

The purpose of this study is, by doing a learning study in three second grade classes, investigate how outdoor mathematics effects student learning and how to analyze teaching. I chose to focus on the topic measurement, and through a pretest with the students, the critical aspect was identified as estimation of decimeter. In carrying out my learning study, I use a book by Mun Ling Lo (2012). I use for instance, her model of how a learning study is carried out. The results show that all three classes developed knowledge about the topic length. From the pretests the results show that the students correct answers are as low from 15%. But after the outdoor lesson, the results were from 62% and upwards. / Syftet med studien är att genom utförande av en learning study i tre klasser i årskurs 2, undersöka hur utomhusmatematik påverkar elevernas lärande samt hur man kan arbeta med analys av undervisningen. Jag valde att fokusera på ämnesområdet mätning, och genom ett förtest med eleverna identifierades den kritiska aspekten uppskattning av decimeter. Vid utförandet av min learning study utgår jag från en bok av Mun Ling Lo (2012). Jag använder mig bland annat av hennes modell av hur en learning study genomförs. Resultaten visar att alla tre klasser utvecklade kunskaper inom ämnesområdet längd. Från förtesterna kunde man se att eleverna låg lågt i antal rätta svar, från 15%. Men efter utomhuslektionen låg resultaten på från 62% och uppåt.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur väl eleverna når de nationella målen för årskurs 3 i matematik rörande längd och mätning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur stor förståelse eleverna i årskurs 3 och 4 har av längdbegreppet.</p><p>45 elever ur årskurs 3 och 4 deltog i undersökningen som består av enkäter och intervjuer. Två olika modeller har använts för analys av elevernas svar. Den ena är Lowerys modell som innefattar tre faser. Denna modell är inriktad mot vad eleverna kan inom mätning. Den andre är Battistas modell som är uppdelad i tre nivåer och fokuserar på elevers förståelse av längdbegreppet.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att eleverna i årskurs 4 når de uppnåendemål för årskurs 3 som rör jämförelse, uppskattning och mätning av längder. Eleverna i årskurs 3 klarar också av jämförelse och mätning men har svårare för uppskattning av längder.</p><p>Av resultatet framgår även att både eleverna i årskurs 3 och 4 har en del kvar för attuppnå full förståelse för längdbegreppet.</p>

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrågan var: vilka problemlösningsprocesser använder sig barn utav när de inte når de redskap de eftersträvar? De teoretiska utgångspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes på tre förskolor där totalt 33 barn i åldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjälp av observationer i form av löpande protokoll. Resultatet visade att barnen använt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nå det redskap de eftersträvar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl eleverna når de nationella målen för årskurs 3 i matematik rörande längd och mätning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur stor förståelse eleverna i årskurs 3 och 4 har av längdbegreppet. 45 elever ur årskurs 3 och 4 deltog i undersökningen som består av enkäter och intervjuer. Två olika modeller har använts för analys av elevernas svar. Den ena är Lowerys modell som innefattar tre faser. Denna modell är inriktad mot vad eleverna kan inom mätning. Den andre är Battistas modell som är uppdelad i tre nivåer och fokuserar på elevers förståelse av längdbegreppet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna i årskurs 4 når de uppnåendemål för årskurs 3 som rör jämförelse, uppskattning och mätning av längder. Eleverna i årskurs 3 klarar också av jämförelse och mätning men har svårare för uppskattning av längder. Av resultatet framgår även att både eleverna i årskurs 3 och 4 har en del kvar för attuppnå full förståelse för längdbegreppet.

För att besluta vilken vägtyp som ska byggas är det viktigt att Trafikverket har bra underlag. Ett viktigt sådant underlag är så kallade hastighetsflödessamband. Sambanden visar hur trafikflödet påverkar hastigheten på vägen och kan användas för att skapa en bild över vilka trafiksituationer som kan förväntas. För så kallade glesa 2+1-vägar, där endast 15-35 % av vägens totala längd är tillgänglig för omkörning, är problemet att det saknas empiriska observationer för hur flödet påverkar hastigheten vid höga flöden. För att förbättra trafiksäkerheten byggde dåvarande Vägverket ut 2+1-vägar på ett flertal platser i landet. På platser där trafiken är låg har glesa 2+1-vägar byggts istället för konventionella 2+1-vägar, där andel omkörbar längd är större. I och med att trafiken på glesa 2+1-vägar ofta är låg skapas inte trängsel i lika stor utsträckning. Om det i framtiden skulle bli ökningar av trafikvolymerna på dessa vägar innebär det att Trafikverket i dagsläget saknar information för att svara på vilken hastighet ett visst flöde leder till på de glesa 2+1-vägarna. Därför ligger det i intresse att undersöka hastighetsflödessambandets form fram till kapacitetstaket för dessa vägar. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur hastigheten på glesa 2+1-vägar påverkas av olika flödesnivåer på vägen. På Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) finns ett simuleringsverktyg som är anpassat för simulera trafiksituationer på olika typer av landsvägsutformningar. Detta verktyg, RuTSim, har använts för att simulera fram data på hastigheten vid olika trafikflöden. Simuleringarna har genomförts för en typ av landvägsutformning, nämligen en rak mötesfri landsväg med hastighetsgräns 100 km/h. Detta har genomförts både för typiska glesa 2+1-vägar baserade på verkliga vägar, och fiktiva experimentvägar. För experimentvägarna har tre parametrar valts att förändras mellan scenarierna; andel tunga fordon (10 och 15 %), antal omkörningsfält (ett, två och tre) och andel omkörbar längd (20 och 30 %). Totalt har tolv olika scenarier undersökts. Simuleringsresultaten visar att det råder små skillnader mellan de olika alternativa vägutformningar och trafiksammansättningar som har undersökts. Det alternativ som har genererat minst medelfördröjning av undersökta är scenariot med tre omkörningsfält, 30 % andel omkörbar längd och 10 % tunga fordon. Dessutom har det visat sig att andel tunga fordon är den faktor som påverkar medelreshastigheten och medelfördröjningen mest. De hastighetsflödessamband som Trafikverket använder sig av ligger generellt sett högre än de samband som framtagits via trafiksimulering. Vidare arbete behövs därför för att bekräfta denna skillnad. Dessutom behöver effekten av fler alternativa utformningar och andra hastighetspåverkande faktorer undersökas.

Studiens syfte är att redogöra för påverkan på elevernas inlärning i relation till undervisningsmetoden; laborativt arbete samt arbete i läromedel. Det lärandeobjekt som behandlades på två skilda sätt är längd. I undersökningen deltog fjorton fjärdeklassare som delades in i två grupper; en som arbetade laborativt och en som arbetade i läromedlet. För att möjliggöra en jämförelse mellan de två olika arbetssätten genomfördes en learning study genom en experimentell forskningsdesign. Resultatet påvisade att det laborativa arbetet inte gav en betydelsefull påverkan på inlärningen eftersom resultatet var oförändrat mellan för – och efter-testet. Arbetet i läromedlet påvisade, å andra sidan, en svag försämring på resultatet. Därav fastslogs det att ingen av arbetssätten genererade någon utveckling hos eleverna. Därefter så undersöktes bevarandet av kunskapen där det kunde fastställas att de båda grupperna tycks bevarat sina kunskaper samt att de som arbetat i läromedlet tycks utvecklats ytterligare.

No description available.

Med utgångspunkt från kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning är ett betydelsefullt område. Det är vår uppfattning att bristande förståelse inom detta område hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. Vår undersökning handlar om storheten längd och dess enheter. Vår målgrupp är elever i skolår 2 och 4. Vi har använt oss av enkätstudie med 8 frågor som behandlar förkunskaper, samt observation med längdrelaterade aktiviteter med 10 elever. Vidare har vi observerat två lektioner som behandlar längd på en friskola där eleverna är vana vid laborativt arbete. Resultatet visar att eleverna i vår undersökning hade brister i förståelse kring längd och längdenheterna. De hade även svårigheter med att samarbeta och var inte vana vid praktiska aktiviteter. Vi fann att begreppsspiralen är ett hjälpmedel, där man kan ta reda på var eleven ligger kunskapsmässigt.