Denna studie är en litteraturstudie med syftet att belysa vilka möjligheter och hinder som digitala verktyg innebär för elevers skrivutveckling. Studien utgår från frågeställningen: ”Vilka möjligheter och hinder skapar digitala verktyg för elevers skrivutveckling?”  Studien är baserad på tio artiklar där både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Artiklarna har valts ut genom både manuell sökning och databassökning och urvalet har genomförts efter vissa bestämda kriterier, därmed behandlar denna studie endast undervisningen i årskurs F-6. Artiklarna har bearbetats, analyserats och sammanställts med syfte att besvara frågeställningen. Resultatet visade att användningen av digitala verktyg både skapar möjligheter och hinder i skrivunder­visningen. Digitala verktyg bidrar bland annat till utveckling av texters innehåll, form och längd. Digitala verktyg gynnade även elevernas fokus, motivation och skrivprocess. Hinder som visade sig var att lärare kände en oro kring att använda digitala verktyg i undervisningen, att lärare upplevde det problematiskt att hitta tid till att planera lektioner där dessa verktyg användes samt att vissa elever blev mer otåliga än engagerade vid användning av digitala verktyg. Slutligen visade resultatet att digitala verktyg inte skapar större möjlighet för elever att utveckla sin lexikala mångfald, lexikala densitet och grammatik.

That an auditor brings good quality to the work he is performing is of great importance, not only for the company in question but also for its stakeholders. The information that the company disclose gets more credibility because of the auditor quality assurance. That the auditor tenure would affect the quality has been researched with different results, dependent on the legislation in the current country or region. In this paper we study how audit quality is affected of the audit tenure in Sweden. Based on research made in Belgium we have formulated hypothesis with factors that can affect the audit quality. Variables have been developed to measure the factor audit quality using GCW (going concern warning), audit fees, Big 4, the sale in the company and audit tenure. The focus in our paper is, weather the company has gotten a GCW or not, to see the relationship between audit tenure and auditor quality. We have investigated this by studying 19 506 bankrupted companies and 1 117 financially distressed companies. Our study has only been provided by primary data. Through analyses a relationship has been no defined between the tenure and the quality, with a number of explanatory variables. Our study explains that the auditor tenure in bankrupt companies, which tells us that there is no correlation between auditor tenure and audit quality. For the financially distressed companies there is no support for a result. / Att en revisor bringar god kvalitet till arbetet denne utför har en stor betydelse, inte bara för företaget i fråga utan även för dess intressenter. Informationen som företaget lämnar ut får på så vis större trovärdighet tack vare revisorns kvalitetssäkring. Att längden på revisionsuppdraget skulle påverka kvaliteten har det forskats om med olika resultat, utifrån vilket land den utförts i och vilken lagstadgande som råder i respektive land eller region. Vi har i uppsatsen valt att studera hur revisionskvaliteten påverkas av längden på revisonsuppdraget i Sverige. Utifrån forskning som utförts i Belgien har hypoteser utformats med faktorer som kan påverka revisonskvaliteten. Variabler har sedan tagits fram för att mäta faktorn kvaliteten på revisionen med hjälp av GCV, arvode, Big 4, omsättningen i företaget, antal anställda samt revisionsuppdragets längd. Vårt fokus i arbetet är att, utifrån om företagen fått en GCV eller inte, se sambandet mellan revisionskvaliteten och längden på revisionsuppdraget. Detta har vi undersökt genom att studera 19 506 konkursdrabbade företag och 1 117 finansiellt nödställda företag. Undersökningen har endast bestått av insamling av primärdata. Genom analysering har inget samband kunnat fastställas mellan längden på revisonsuppdraget och revisionskvaliteten med ett antal förklarande variabler. Undersökningen visar att längden på revisionsuppdraget i konkursdrabbade bolag inte har något samband med revisionskvaliteten. För de finansiellt nödställda företagen saknas stöd för resultatet.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka basketspelares kroppssammansättning i förhållande till prestation. Frågeställningen som besvaras är: Finns det något samband mellan kroppssammansättning och prestation i form av guardspelarens statistik för: assist, block, effektivitet, poäng, returer, steal och turnover i Sveriges U20 landslag? Metod: I studien undersöktes antropometri på svenska U20 landslagsspelare från år 2005 till 2017. Den antropometriska datan erhölls av Svenska basketbollförbundet och den statistiska insamlingen är från FIBAs officiella hemsida. Studien har en kvantitativ ansats i form av att spelares prestationsmått korrelerades med de antropometriska mätningarna. Separat utöver detta grupperades datan upp i median för att påvisa skillnader inom antropometrins högsta och lägsta värde. Linjär regression utfördes för att finna eventuella korrelationer mellan antropometri och prestation. Studiens T-test användes för att analysera grupperingarna enligt median. Resultat: I herrarnas korrelationsresultat påvisades att större längd och räckhöjd hade en signifikant koppling till fler utförda blockar medan större räckvidd resulterade i fler returer. Herrarnas grupperingsresultat konstaterade att spelarna med kortare längd genomförde flest assist och de med större räckvidd hade bättre resultat i effektivitet, poäng och returer. I damernas korrelationsresultat fanns signifikanta resultat på att mindre vikt leder till fler assist. Större räckhöjd och räckvidd indikerade fler blockar och returer, även högre längd påvisade fler returer. Damernas grupperingsresultat konstaterade att de med högst längd och räckhöjd utförde flest blockar och returer. Slutsats: Studien har kunnat påvisa att basketspelares antropometri oavsett kön har en korrelation till antalet returer, assist och blockar vid spel. Större spelare tar fler returer och gör mer blockar medan mindre spelare oftast gör fler assist. Viktigt att beakta är att längd inte är den enda framgångsfaktorn vid spel, då andra faktorer som existerar kan spela stor roll i ett spels utveckling. Resultatet som fåtts fram kan vägleda en tränares taktik och beslut i matchspelet. / <p>Ämneslärarprogramet, Specialidrott</p>

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem. Lyssnarnas kommentarer visar emellertid på att flera talare lyssnar efter och värderar flyt högt och även att taltempot har en betydelse för upplevelsen av uttalet. Flyt definieras inte men ställt ofta i kontrast till ett hackigt uttal. Övriga faktorer som nämns i lyssnarnas kommentarer handlar ofta om segmentella och grammatiska faktorer och även om bland annat röststyrka och -kvalitet och om den berättartekniska förmågan.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar barns förmåga att inte bara utföra utan faktiskt förstå vad mätning av längd innebär. Syftet är att redogöra för vilka aspekter som enligt tidigare forskning visat sig väsentliga för att möjliggöra denna typ av förståelse. Detta har gjorts med hjälp av data i form av artiklar och avhandlingar som systematiskt samlats in och analyserats. Det som i den utvalda litteraturen lyfts som mest väsentligt är de kognitiva egenskaperna transitivitet och iteration, att dessa egenskaper utvecklas är en förutsättning för att barn ska förstå mätning av längd. Barn behöver ha förståelse för att samma enhet krävs för att mätning ska kunna utföras och vid jämförelser kan ett tredje objekt användas. Studien belyser dessutom hur undervisning kan utformas så gynnsamt som möjligt i förhållande till barns förståelse av mätning. Detta görs förslagsvis med hjälp av kommunikation och uppgifter kopplade till elevers vardag, men även genom att ta reda på vilken nivå eleverna befinner sig på.

Duplexultraljud av arteria carotis communis (CCA) och arteria carotis interna (ICA) utförs med ultraljud kombinerat med doppler för att bedöma kärlväggar samt flöden och hastigheter. Lumendiametern i CCA (CLD) är en markör för sjukdomar som ateroskleros, hjärtinfarkt och stroke. Syftet med studien var att undersöka om kroppsposition vid duplexultraljud av CCA och ICA påverkar lumendiameter (LD) och flödeshastighet i artärerna samt om det fanns någon korrelation till ålder och längd. I resultatet inkluderades 32 deltagare, vilka undersöktes bilateralt sittande i 45o och liggandes plant. För analys av data användes paired sample T-test. En signifikant skillnad i CLD påvisades mellan liggande och sittande på både höger (P=0,001) och vänster sida (P=0,011). Ingen signifikant skillnad påvisades i LD i ICA eller i flödeshastighet. En positiv korrelation identifierades mellan ålder och skillnad i vänster CLD (r=0,385; p=0,029). Två signifikanta korrelationer till längd identifierades, en med LD i vänster ICA (r=-0,431; p=0,014) och en med flödeshastighet i höger CCA (r=0,371; p=0,037). Skillnader i artärernas uppbyggnad och struktur kan vara anledningen till att skillnad sågs mellan liggande och sittande i CCA men inte i ICA. Då resultatet visar en signifikant minskning av CLD vid sittande bör detta kunna påverka riskbedömning, diagnostisering och behandling.

<p>Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.</p><p>Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag.</p><p>Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.</p>

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator. Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag. Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka manliga elittennisspelares antropometri under de senaste 30 åren. De fyra frågeställningarna var: Vad är den genomsnittliga åldern för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har åldern förändrats över de senaste 30 åren? Vad är den genomsnittliga vikten för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har vikten förändrats över de senaste 30 åren? Vad är den genomsnittliga kroppslängden för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har kroppslängden förändrats över de senaste 30 åren? Vad är det genomsnittliga BMI-värdet för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har BMI-värdet förändrats över de senaste 30 åren? Metod I studien undersöktes antropometriska data för de hundra bäst rankade tennisspelare var tredje år mellan åren 1986–2016. Till undersökningen samlades data in från Association of Tennis Professionals (ATP) öppna tillgång till information (www.atpworldtour.com), då ett urvalskriterium var att endast bearbeta data från den absoluta världseliten inom manlig tennis. Studien hade en kvantitativ ansats i form av en linjär regressionsanalys där rådata analyserades i programmet SPSS. Resultat Resultaten visade att åldern ökat från 23,6 till 28,1 år, vikten från 76,4 till 80,4kg, kroppslängden från 183,4 till 186,8cm och BMI från 22,7 till 23,0 mellan åren 1986 och 2016. Resultaten visade en statistiskt signifikant förändring inom samtliga undersökta områden, förutom BMI som inte visade någon statistisk signifikant förändring över studiens undersökta år. Slutsats Resultatet för studien tyder på att vägen till den yttersta världseliten inom tennis blivit tuffare då medelåldern bland de hundra bäst rankade manliga tennisspelare markant ökat under de senaste 30 åren. Resultatet beträffande vikt tyder på att tennisspelare tycks ha nått en optimal vikt som ligger omkring 80kg. Tennisspelares genomsnittliga kroppslängd har ökat signifikant under de senaste 30 åren. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Om man ser på de bästa nu kända algoritmerna för att avgöra satisfierbarhet hos logiska formler så är de allra flesta baserade på den så kallade DPLL-metoden utökad med klausulinlärning. De två viktigaste gränssättande faktorerna för sådana algoritmer är hur mycket tid och minne de använder, och att förstå sig på detta är därför en fråga som har stor praktisk betydelse. Inom området beviskomplexitet svarar tids- och minnesåtgång mot längd och minne hos resolutionsbevis för formler i konjunktiv normalform (CNF-formler). En lång rad arbeten har studerat dessa mått och även jämfört dem med bredden av bevis, ett annat mått som visat sig höra nära samman med både längd och minne. Mer formellt är längden hos ett bevis antalet rader, dvs. klausuler, bredden är storleken av den största klausulen, och minnet är maximala antalet klausuler som man behöver komma ihåg samtidigt om man under bevisets gång bara får dra nya slutsatser från klausuler som finns sparade. För längd och bredd har man lyckats visa en rad starka resultat men förståelsen av måttet minne har lämnat mycket i övrigt att önska. Till exempel så är det känt att minnet som behövs för att bevisa en formel är minst lika stort som den nödvändiga bredden, men det har varit en öppen fråga om minne och bredd kan separeras eller om de två måtten mäter "samma sak" i den meningen att de alltid är asymptotiskt lika stora för en formel. Det har också varit okänt om det faktum att det finns ett kort bevis för en formel medför att formeln också kan bevisas i litet minne (motsvarande påstående är sant för längd jämfört med bredd) eller om det tvärtom kan vara så att längd och minne är "helt orelaterade" på så sätt att även korta bevis kan kräva maximal mängd minne. I denna avhandling presenterar vi först ett förenklat bevis av trade-off-resultatet för längd jämfört med minne i (Hertel och Pitassi 2007) och visar hur samma idéer kan användas för att visa ett par andra exponentiella avvägningar i relationerna mellan olika beviskomplexitetsmått för resolution. Sedan visar vi att det finns formler som kan bevisas i linjär längd och konstant bredd men som kräver en mängd minne som växer logaritmiskt i formelstorleken, vilket vi senare förbättrar till kvadratroten av formelstorleken. Dessa resultat separerar således minne och bredd. Genom att använda andra men besläktade idéer besvarar vi därefter frågan om hur minne och längd förhåller sig till varandra genom att separera dem på starkast möjliga sätt. Mer precist visar vi att det finns CNF-formler av storlek O(n) som har resolutionbevis i längd O(n) och bredd O(1) men som kräver minne minst Omega(n/log n). Det gemensamma temat för dessa resultat är att vi studerar formler som beskriver stenläggningsspel, eller pebblingspel, på riktade acykliska grafer. Vi bevisar undre gränser för det minne som behövs för den så kallade pebblingformeln över en graf uttryckt i det svart-vita pebblingpriset för grafen i fråga. Slutligen observerar vi att vår optimala separation av minne och längd i själva verket är ett specialfall av en mer generell sats. Låt F vara en CNF-formel och f:{0,1}^d-&gt;{0,1} en boolesk funktion. Ersätt varje variabel x i F med f(x_1, ..., x_d) och skriv om denna nya formel på naturligt sätt som en CNF-formel F[f]. Då gäller, givet att F och f har rätt egenskaper, att F[f] kan bevisas i resolution i väsentligen samma längd och bredd som F, men att den minimala mängd minne som behövs för F[f] är åtminstone lika stor som det minimala antalet variabler som måste förekomma samtidigt i ett bevis för F. / Most state-of-the-art satisfiability algorithms today are variants of the DPLL procedure augmented with clause learning. The two main bottlenecks for such algorithms are the amounts of time and memory used. Thus, understanding time and memory requirements for clause learning algorithms, and how these requirements are related to one another, is a question of considerable practical importance. In the field of proof complexity, these resources correspond to the length and space of resolution proofs for formulas in conjunctive normal form (CNF). There has been a long line of research investigating these proof complexity measures and relating them to the width of proofs, another measure which has turned out to be intimately connected with both length and space. Formally, the length of a resolution proof is the number of lines, i.e., clauses, the width of a proof is the maximal size of any clause in it, and the space is the maximal number of clauses kept in memory simultaneously if the proof is only allowed to infer new clauses from clauses currently in memory. While strong results have been established for length and width, our understanding of space has been quite poor. For instance, the space required to prove a formula is known to be at least as large as the needed width, but it has remained open whether space can be separated from width or whether the two measures coincide asymptotically. It has also been unknown whether the fact that a formula is provable in short length implies that it is also provable in small space (which is the case for length versus width), or whether on the contrary these measures are "completely unrelated" in the sense that short proofs can be maximally complex with respect to space. In this thesis, as an easy first observation we present a simplified proof of the recent length-space trade-off result for resolution in (Hertel and Pitassi 2007) and show how our ideas can be used to prove a couple of other exponential trade-offs in resolution. Next, we prove that there are families of CNF formulas that can be proven in linear length and constant width but require space growing logarithmically in the formula size, later improving this exponentially to the square root of the size. These results thus separate space and width. Using a related but different approach, we then resolve the question about the relation between space and length by proving an optimal separation between them. More precisely, we show that there are families of CNF formulas of size O(n) that have resolution proofs of length O(n) and width O(1) but for which any proof requires space Omega(n/log n). All of these results are achieved by studying so-called pebbling formulas defined in terms of pebble games over directed acyclic graphs (DAGs) and proving lower bounds on the space requirements for such formulas in terms of the black-white pebbling price of the underlying DAGs. Finally, we observe that our optimal separation of space and length is in fact a special case of a more general phenomenon. Namely, for any CNF formula F and any Boolean function f:{0,1}^d-&gt;{0,1}, replace every variable x in F by f(x_1, ..., x_d) and rewrite this new formula in CNF in the natural way, denoting the resulting formula F[f]. Then if F and f have the right properties, F[f] can be proven in resolution in essentially the same length and width as F but the minimal space needed for F[f] is lower-bounded by the number of variables that have to be mentioned simultaneously in any proof for F. / QC 20100831