Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Hannover, University, Diss., 2005.

Ny nationell höjdmodell är ett projekt som utförts av Lantmäteriet på begäran av regeringen sedan år 2009 och beräknas vara färdigt år 2016. Datainsamling sker med hjälp av flygburen laserskanning. Syftet med studien är att kontrollera noggrannheten av laserdata som ska användas för framställning av ny nationell höjdmodell i Sverige. Noggrannhetskontrollen utfördes på området Årsunda – Ockelbo (syd – nord) och Storvik – Forsbacka (väst – öst). Kvalitetskontroll av laserdata/Digital höjdmodell (DHM) har varit en viktig fråga i flygburen laserskanning genom åren. Vid noggrannhetskontroll val-des att utgå ifrån ett mätningsutförande med profiler enligt Teknisk specifikation SIS-TS 21145:2007 ”Byggmätning – Statistisk provning av digital terrängmodell”. Markslagstyper som undersökts är as-faltyta, barrskog, gräsyta, kalhygge, lövskog, mosse och ängsmark. Mjukvaran TerraScan användes för noggrannhetskontroll av laserdata. Lantmäteriet har som krav att RMS ej får överstiga 0,2 m på öppna, plana och väldefinierade ytor. Detta krav uppfylls för alla markslagtyper. Noggrannheten i laserdata påverkas bl.a. kuperingsgrad och vegetation. Ytterligare studier är önskvärda för jämförelse mellan olika grader av kupering i samma markslagstyp. / The new national elevation model is a project undertaken by the National Land Survey at the request of the government since 2009 and is expected to be completed in 2016. Data collection is performed by means of airborne laser scanning. The purpose of this study is to verify the accuracy of laser data to be used for the production of new national height model in Sweden. Accuracy assessment was con-ducted in the area Årsunda – Ockelbo (south-north) and Storvik – Forsbacka (west-east). Quality as-surance of laser data/Digital elevation model (DEM) has been an important issue in airborne laser scanning through the years. The accuracy assessment was conducted using measurement of profiles according to Technical Specification SIS-TS 21145:2007 “Engineering survey for construction works – Statistical test of digital terrain model”. The terrain types investigated is asphalt, coniferous forest, grass surface, clear cut forest, deciduous forest, bog and grassland. TerraScan software was used for accuracy assessment of laser data and measurements of reference points. National Land Survey has announced that RMS should not exceed 0.2 m in open, flat and well-defined surfaces. This demand is met for all land types. The accuracy of laser data is influenced by the variation of the elevations and the density of the vegetation. Further studies are needed for comparison of different degrees of terrain roughness in similar terrain types.

Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2005

Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2004. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2003. Computerdatei im Fernzugriff.

No description available.

<p>Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad dess</p><p>syfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen på</p><p>bankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.</p><p>Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellan</p><p>kommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olika</p><p>former för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och en</p><p>kombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning av</p><p>kommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.</p><p>Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.</p><p>Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen. Resultatet visar att det centrala och lokala inom SEB använder sig av likvärdiga kanaler i sin spridning, dock har kanalerna olika syften. Intranät används lokalt som endast som en kanal för information, men fyller en funktion som kommunikationskanal centralt. Möten är dock en kanal som är likvärdig inom hela SEB, dock borde SEB undersöka vilken funktion mötena fyller och hur möten uppfattas bland anställda. På detta sätt kan internkommunikationen lokalt</p><p>effektiviseras. Informationsspriding via e-post sker kontinuerligt loklat. Oftast blir det svårt att skilja viktigare meddelanden från mindre viktiga. Den lokala</p><p>kommunikationen är inte centralt styrd. Varje lokalkontor ansvarar själva för vilka</p><p>medel som anses sig vara effektivast att använda för respektive lokalkontor, med</p><p>befintliga kanaler och kommunikationsvägar, när det talas om internkommunikation.</p><p>När kommunikationspolicyn studerades fanns det inget som tydde på något samband</p><p>mellan internkommunikation och företagskultur. Företagskulturen som beskrivs i ”One SEB” (det vill säga SEB: s gemensamma värderingar) håller för tillfället på att vidareutvecklas, de gemensamma värderingarna skall hjälpa till att bygga upp enigheten och samhörigheten i organisationen. Anställdas syn på kommunikation varierar, från en transmissionssyn på kommunikation till formen för dialog. SEB borde se över sin</p><p>kommunikationspolicy och därmed få en bättre uppfattning hur anställda ser på</p><p>kommunikation. Även kommunikationspolicyn borde fokusera på dialog, samt väva in</p><p>dem gemensamma värderingarna (One SEB).</p>

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad dess syfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen på bankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation. Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellan kommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olika former för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och en kombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning av kommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur. Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts. Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen. Resultatet visar att det centrala och lokala inom SEB använder sig av likvärdiga kanaler i sin spridning, dock har kanalerna olika syften. Intranät används lokalt som endast som en kanal för information, men fyller en funktion som kommunikationskanal centralt. Möten är dock en kanal som är likvärdig inom hela SEB, dock borde SEB undersöka vilken funktion mötena fyller och hur möten uppfattas bland anställda. På detta sätt kan internkommunikationen lokalt effektiviseras. Informationsspriding via e-post sker kontinuerligt loklat. Oftast blir det svårt att skilja viktigare meddelanden från mindre viktiga. Den lokala kommunikationen är inte centralt styrd. Varje lokalkontor ansvarar själva för vilka medel som anses sig vara effektivast att använda för respektive lokalkontor, med befintliga kanaler och kommunikationsvägar, när det talas om internkommunikation. När kommunikationspolicyn studerades fanns det inget som tydde på något samband mellan internkommunikation och företagskultur. Företagskulturen som beskrivs i ”One SEB” (det vill säga SEB: s gemensamma värderingar) håller för tillfället på att vidareutvecklas, de gemensamma värderingarna skall hjälpa till att bygga upp enigheten och samhörigheten i organisationen. Anställdas syn på kommunikation varierar, från en transmissionssyn på kommunikation till formen för dialog. SEB borde se över sin kommunikationspolicy och därmed få en bättre uppfattning hur anställda ser på kommunikation. Även kommunikationspolicyn borde fokusera på dialog, samt väva in dem gemensamma värderingarna (One SEB).

Frafall i videregående opplæring er et stort samfunnsproblem. En tredjedel fra hvert årskull slutter årlig i videregående opplæring. I denne sammenheng iverksatte regjeringen vinteren 2011 det statlige prosjektet Ny Giv: Tiltak for bedre gjennomføring i videregående opplæring. Denne studien fulgte Overgangsprosjektet, som er ett av tre delprosjekter. Overgangsprosjektet har til hensikt å hindre frafall i videregående opplæring ved å styrke elevenes grunnleggende ferdigheter, og motivasjon for skolen. De 10 prosent svakest presterende elevene i 10.trinn etter første termin tilbys intensiv opplæring gjennom siste termin i grunnskolen. Intensiv opplæringen i denne casen besto av fire timers spesialundervisning i uken med regning, lesing og skriving i fokus. Elevene følges videre opp de to første årene av videregående opplæring. Det ble utformet følgende problemstilling: Har Ny GIV prosjektet effekt på Ny GIV gruppens opplevelse av og motivasjon for skolen i 10.trinn?  Problemstillingen ble besvart gjennom metodetriangulering. Observasjon ble brukt for å se på gjennomføringen av prosjektet i den aktuelle skolen. Elevene i Ny Giv gruppen ble intervjuet for å fange opp elevenes meninger og oppfatning av skolen og deltagelsen i prosjektet. Transkriberingen ga følgende tre kategorier: Opplevelse av undervisningen, tanker om seg selv og sosial støtte. Tredje metode var en survey – undersøkelse, der alle elevene i 10.trinn svarte på spørreundersøkelsen ved to anledninger. Dette for å undersøke om prosjektet hadde hatt effekt på elevenes motivasjon, malorientering, selvvurdering og opplevd sosial støtte.  Resultatene fra studien indikerer at prosjektet har hatt noe effekt på elevenes opplevelse og motivasjon for skolen. Intervjuene viste at elevene opplevde Ny Giv undervisningen som et positivt tiltak, og at de opplever den sosiale støtten i gruppen som meget bra. Survey – undersøkelsen viste at elevene hadde lavere grad av amotivasjon og høyere grad av indre motivasjon etter deltagelse i prosjektet. Prosjektet har hatt positiv effekt på elevenes opplevelse og motivasjon for skolen.

The purpose with this essay is to investigate Swedish political parties who have had or has a restrictive immigration policy containing opinions, that can be classified as xenophobic, and their history and development as a party. The focus in this essay is centred on the politicization that the parties Ny demokrati and Sverigedemokraterna have gone through and the mobilization they have reached. The material that will be handled in this matter are mainly the parties’ political programs that have been published in various forms, but these will be supplemented with secondary sources in the form of previous research, reviews by journalists and other literature. The result have shown that the development from 1970 – 1980´s to today considering these type of organizations is that they have changed in their appearance, in the matter of how they convey their message, and the actual appearance of the party members more than the message itself. The strongest evidence in this matter is Sverigedemokraterna which since the election 2010 has gained entrance in the Swedish parliament as a xenophobic party.