No description available.

<p>By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn’t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced. </p><p>Self compacting concrete has been used in Sweden for over 10 years, still it only stands for </p><p>5 % of the cast in placed concrete in the country. This report deals with, why self compacting concrete isn’t used more often when casting in place within civil engineering.</p><p>The result is that self compacting concrete with “anläggningscement” (Swedish low heat Portland cement) is a sensitive product because many factors needs to be correct to reach a good result. A reason fore this sensitivity is that the recipe of the concrete has a low tolerance for variations in the different components. Small variations can lead to changes in the consistency which means that the concrete is destroyed and this will result in delay of the delivery to the site. When casting self compacting concrete it’s dependent that the flow of fresh concrete comes continuously, otherwise the concrete can start to cure. </p><p>The problem that self compacting concrete is a sensitive product needs to be resolved to ensure that this concrete can help casting in place to be industrialized within civil engineering.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lärare som har genomfört sin lärarutbildning i Sverige och nu är verksamma på Åland. Inom Norden skall en treårig lärarutbildning vara likvärdig, vilket innebär att en lärarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lärare på Åland. På Åland finns i dagsläget ingen lärarutbildning och personer som avser utbilda sig till lärare tvingas göra det på annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland.</p><p>Syftet med denna undersökning är att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslärare på Åland. Dessa klasslärare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan på Åland. Lärarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs. Denna undersökning avser även att beskriva lärarnas tankar kring på vilket sätt lärarutbildningen tillgodosett deras behov i sina yrkesroller.</p><p>En intervjuundersökning har använts som metod för denna undersökning. I intervjuerna deltog fyra lärare verksamma i skolår 1-6 som genomfört sin lärarutbildning efter 2001. Deras arbetserfarenhet varierar mellan några månader till fyra terminer.</p><p>Resultaten av denna undersökning visar att upplevelserna av den första tiden i yrket varierar från lärare till lärare. Gemensamt kan det dock sägas att elevkontakt, föräldrakontakt, konflikthantering, grupprocesser samt avgränsningen mellan arbete och fritid har upplevts som dilemman under den första tiden i läraryrket. De behov lärarna beskriver att de har är kunskaper kring utanförskap och sociala problem samt en bra kommunikation med kolleger. Detta är behov som de anser lärarutbildningen inte tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. De delar som lyftas fram som viktiga i lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, pedagogiken samt ämneskunskaper/ämnesdidaktik. Under den första tiden i yrket är det viktigt att lärarna har ett bra stöd då de annars upplever denna tidsperiod som arbetsam, tung och kan känna sig vilsna. Ingen av undersökningens lärare har haft något uttalat stöd under den första tiden i yrket.</p><p>En övergripande slutsats är att den första tiden i yrket är varierande och erfarenheterna är personliga, det går dock att se både likheter och skillnader mellan de olika lärarnas upplevelser. Slutligen kan det sägas att det finns både positiva delar och brister i introduktionen av nya lärare i deras yrkesliv på Åland.</p>

Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer baserade på modellerna SWOT-analys och Perfect Event tar vi reda på hur arrangörerna bakom New Media Meeting jobbat fram ett hållbart event. / The Perfect Event

Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lärare som har genomfört sin lärarutbildning i Sverige och nu är verksamma på Åland. Inom Norden skall en treårig lärarutbildning vara likvärdig, vilket innebär att en lärarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lärare på Åland. På Åland finns i dagsläget ingen lärarutbildning och personer som avser utbilda sig till lärare tvingas göra det på annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland. Syftet med denna undersökning är att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslärare på Åland. Dessa klasslärare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan på Åland. Lärarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs. Denna undersökning avser även att beskriva lärarnas tankar kring på vilket sätt lärarutbildningen tillgodosett deras behov i sina yrkesroller. En intervjuundersökning har använts som metod för denna undersökning. I intervjuerna deltog fyra lärare verksamma i skolår 1-6 som genomfört sin lärarutbildning efter 2001. Deras arbetserfarenhet varierar mellan några månader till fyra terminer. Resultaten av denna undersökning visar att upplevelserna av den första tiden i yrket varierar från lärare till lärare. Gemensamt kan det dock sägas att elevkontakt, föräldrakontakt, konflikthantering, grupprocesser samt avgränsningen mellan arbete och fritid har upplevts som dilemman under den första tiden i läraryrket. De behov lärarna beskriver att de har är kunskaper kring utanförskap och sociala problem samt en bra kommunikation med kolleger. Detta är behov som de anser lärarutbildningen inte tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. De delar som lyftas fram som viktiga i lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, pedagogiken samt ämneskunskaper/ämnesdidaktik. Under den första tiden i yrket är det viktigt att lärarna har ett bra stöd då de annars upplever denna tidsperiod som arbetsam, tung och kan känna sig vilsna. Ingen av undersökningens lärare har haft något uttalat stöd under den första tiden i yrket. En övergripande slutsats är att den första tiden i yrket är varierande och erfarenheterna är personliga, det går dock att se både likheter och skillnader mellan de olika lärarnas upplevelser. Slutligen kan det sägas att det finns både positiva delar och brister i introduktionen av nya lärare i deras yrkesliv på Åland.

Vår studie syftar till att genom empiriska studier ta reda på sex enskilda lärares uppfattningar om den första tiden som yrkesverksam. Vi vill identifiera de faktorer som under perioden upplevs som de största utmaningarna. Det finns ett samhälleligt intresse i den här frågan eftersom många lärare under sin första tid väljer att lämna yrket. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som arbetat från ett till åtta år. Parallellt med intervjuerna genomförde vi litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och se vad tidigare forskning kommit fram till. Då kom vi i kontakt med begreppet induction. Det står för en period i början av en lärares yrkesverksamhet då denne mentalt och praktiskt går från att vara lärarstudent till professionell lärare. Vi valde fortsättningsvis att använda oss av begreppet induction i studien. Resultatet av studien påvisar att lärare upplever inductionen som påfrestande men att den också är lärorik och utvecklande. Resultaten visar också att merparten av lärarna känt sig oerhört utlämnade och ensamma under inductionen. Det stöd till den nyblivne läraren, som forskning visar är så viktigt, har i så gott som alla fall uteblivit. De områden, inom vilka informanterna upplevde de största svårigheterna var tid, kollegor och ledning/organisation. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier och metoder prövas och där det i första hand gäller att hålla sig flytande. Andra områden där informanterna upplevde svårigheter var konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter. Faktorer som underlättat socialisationen till yrket är, tillgång till mentor, goda relationer med kollegor, elever och föräldrar. Alla informanter vittnar om att kollegor, elev – och föräldrakontakt hjälper dem att härda ut. Studien har vidgat det perspektiv vi hade på inductionen till att innefatta något mer än bara en särskild period i början av en lärares yrkesverksamhet. För oss är nu induction också en fråga om stöd i en professionell utveckling hos den nyblivne läraren. Our survey aims at, by empirical study, finding out the opinions of six individual teachers about their introductory time as teachers. We want to identify the factors that during the period have been the greatest challenges. There is a social interest in this matter, as many teachers choose to leave during the introductory time. We conducted qualitative interviews with six individual teachers with a working history between one to eight years. Collaterally with the interviews we studied literature in the field to find out what research so far had resulted in. Then we got in touch with the concept induction. Induction is used about the introductory time of the teacher, where the teacher mentally and practically develops from being a student to being a professional teacher. From then on we chose to use the concept induction in our survey. The result of our survey shows, that the teachers find the induction trying, but also developing and instructive. The results also show that most of the teachers have felt extremely deserted and lonely during the induction. The support to the inexperienced teacher that research shows is so important, has in most cases failed. The areas within which the informants felt the greatest difficulties were time, colleagues and leadership/organization. The introductory time seems mostly to be a kind of experimental work where various strategies and methods are being tested and where the main objective is to keep things going. Other areas within which the informants felt difficulties were handling of conflicts, disciplinary matters and parental contacts. Factors that have facilitated the professional socialization are mentorship, good relations with colleagues, pupils and parents. All informants bear witness to the fact that colleagues, pupil-and parental contacts help them to endure. The survey has widened our perspective regarding induction. We now see it as something more than only an introductory period of the inexperienced teacher. It is also a matter of support in a teacher’s professional development.

By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn’t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced. Self compacting concrete has been used in Sweden for over 10 years, still it only stands for 5 % of the cast in placed concrete in the country. This report deals with, why self compacting concrete isn’t used more often when casting in place within civil engineering. The result is that self compacting concrete with “anläggningscement” (Swedish low heat Portland cement) is a sensitive product because many factors needs to be correct to reach a good result. A reason fore this sensitivity is that the recipe of the concrete has a low tolerance for variations in the different components. Small variations can lead to changes in the consistency which means that the concrete is destroyed and this will result in delay of the delivery to the site. When casting self compacting concrete it’s dependent that the flow of fresh concrete comes continuously, otherwise the concrete can start to cure. The problem that self compacting concrete is a sensitive product needs to be resolved to ensure that this concrete can help casting in place to be industrialized within civil engineering.

This thesis study the possibility of riser slugging control in oshore oil productionusing a subsea choke valve. A 5-state simplied model of a well-pipelinerisersystem is introduced and tted to a reference model in the ow simulatorOLGA. The models have two inputs, a subsea valve at the wellhead and a topsidevalve at the top of the riser. The eect the valves have on the behavior ofthe simplied model are tted to simulation data from the OLGA-model usingbifurcation diagrams.An input-output controllability analysis of the simplied model show thatanti-slug control using a subsea valve at the wellhead is more dicult than theconventional solution, which is to use the topside choke valve. This is conrmedby simulations on the simplied model using Hinfinity-controllers.Stabilizing control of the OLGA-model using the subsea valve was unsuccessful,despite testing dierent measurement combinations and control structures.A more promising solution for controlling riser slugging using a subsea valve istested in OLGA, where a subsea valve located near the base of the riser can keepthe system stable at riser slugging conditions. This is also seen in an experimenton a small scale ow lab.

Subsea petroleum extraction systems may be large and complex, and many decisions affect the production. Maintaining high production levels is not a trivial task. As decisions are made based on available information and experience, better decisions come with better information. Decision support tools may provide essential information to achieve better production levels.In this master thesis, different methods are proposed as decision support tools. The aim is to increase the production from a part of a subsea production system, consisting of a manifold with seven producing wells and two flowlines, given certain system constraints. The methods are based on well models and numerical optimization, and both static and dynamic optimization is considered. The well models are non-linear, and binary decisions are also present. The problems that arise are complex MINLP problems, and are solved by combining &#146;brute force&#146;, &#146;Branch &amp; Bound&#146;, and a nonlinear solver. The solution of the problems is implemented in MATLAB, and tested on predefined test scenarios, with no, little or extensive dynamics present. The performance is assessed by simulations, and by calculating the resulting average production.It was found that static optimization to decide the well settings, such as valve openings and flowline routing, has a great potential to increase the oil production from the system. The results when applying a dynamic approach to the system were not conclusive, but the methods proposed showed no indications of any major performance increase, relative to applying only static optimization.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de äldre och ny teknik, utifrån de äldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta är en studie där grundad teori använts som metodansats. Då detta var ett outforskat ämne stämde det bra att använda sig av grundad teori för att få fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de äldre och den nya tekniken. Vi vände oss till en kategori människor som var över 65 år. Vi fann tidigt i studien att de äldre talade om ett behovsstyrt teknikanvändande, behov var ständigt återkommande i de äldres berättelser och kom därför att bli vår kärnkategori. Andra kategorier som framträdde i resultatet var intresse, lärande, ekonomi, möjligheter, oro, trygghet, anhöriga och begränsningar. Dessa var inte lika styrande som kärnkategorin och kom därför att bli underkategorier. Samtliga av dessa kategorier presenteras i en första resultatdel, det vill säga vad de olika kategorierna har för innebörd. Sedan bearbetades och förfinades dessa kategorier och detta resulterade i kategorierna både oro och trygghet i ny teknik, prioriteringar och teknikens möjligheter och begränsningar, vilka presenteras i resultatdel 2. Sammanfattningsvis talades det om ett avslappnat förhållningssätt till ny teknik där det konstaterades att det krävdes ett behov av ny teknik för att väcka deras intresse. Respondenterna betonade att den nya teknik de tog till sig i första hand var en teknik som kunde underlätta deras vardag. Detta kom även att bli definitionen av behov, att behovet handlar om just denna enkelhet och om något som underlättar de äldres vardag. Medan definitionen av teknik leddes in på ny teknik i och med att det var framförallt datorer och mobiltelefoner som de äldre kopplade ihop med begreppet teknik.