Forskning kring tillväxten av leasing har idag resulterat i att leasing omfattas av en femtedel av den totala externa finansieringen företag väljer att anskaffa tillgångar på. Ett företags finansieringsmöjligheter sätter prägel på huruvida företag överlever på marknaden idag. Då leasing är ett av de mest attraktiva finansieringsalternativen var det högaktuellt att undersöka vad leasing var samt hur redovisningen skiljer sig åt av leasing mellan företag och länder. Den stora frågan som företag måste ta hänsyn till är om de ska lånefinansiera eller leasa sina tillgångar. Rent teoretiskt är dessa förfaringssätt likartade vad gäller kostnader och betalningsansvar. I praktiken återfinns dock vissa skillnader, vilka användare av redovisningen påverkas av. Skillnaderna består i att redovisningskraven ser annorlunda ut när det handlar om leasing. I IAS 17 baseras främsta kritiken på att leasing kan hanteras och avtalas genom två olika former, som operationella- och finansiella. Eftersom operationella inte tas upp i balansräkningen till skillnad från de finansiella avtalen, valde vi att forska vidare kring vilka effekter detta medför samtidigt hur ett nytt förslag till ny leasingstandard kommer att påverka leasingen redovisningsmässigt.Syftet med uppsatsen var att försöka få oss en djupare förståelse kring hur redovisningen av leasing går till i praktiken samtidigt se vilka konsekvenser det nya förslaget får på redovisningen. Kommer problematiken med sättet att redovisa leasing på att lösas eller kommer det uppstå nya problem? För att inte få en alltför generell bild på vad leasing är valde vi att undersöka problemet utifrån ett redovisningsmässigt perspektiv.Tillvägagångssättet i arbetet har varit en kvalitativ forskningsansats där intervjuer genomfördes med revisorer och redovisningsspecialister samtidigt som elektroniska artiklar användes för att skapa den teoretiska referensramen för att sedan använda tidskrifter, intervjuer och elektroniska dokument för den empiriska delen av studien.Ändringarna i IAS 17s regelverk kommer att kommer att leda till att komplexiteten inom redovisningen ökar. Samtidigt kommer efterlevnadskostnaderna att nå nya höjder då en ny standard innebär ny kunskap därmed enbart insatta personer kommer att ha den kunskapen till en början. Allteftersom kommer nya rutiner att uppstå och därmed en anpassning till en ny standard.Resultatet som erhölls i detta arbete är av värde för externa intressenter då de får ett mer begripligt material som underlättar beslutsfattande med hjälp av finansiella rapporter. Det har framgått att en ny standard kommer att öka komplexiteten inom redovisning av leasing men samtidigt som missbruket av leasingavtalen kommer till en viss del att upphöras. Dock är det viktigt att ha i åtanke att en ny standard inte enbart innebär positiva effekter utan även negativa effekter och dessa i form av att nya problem kommer att uppstå.

Project (D. Min.)--Trinity Evangelical Divinity School, 1991. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 180-182).

No description available.

Studiens syfte är att undersöka bildlärares erfarenheter av att börja arbeta på en ny skola. Vilka utmaningar de kan uppleva och om den tidigare bildlärarens arbetssätt påverkar deras möte med de elever de tar över. Studiens empiri består av tre enskilda semistrukturerade intervjuer med bildlärare som arbetar på högstadiet. Intervjuerna fokuserade på bildlärarnas upplevelser då de började arbeta på en ny skola med fokus på arbetssätt, mötet med eleverna, eventuella utmaningar och hur de arbetade med dem. Studiens resultat visade att det viktigaste för lärarna var att bygga en relation med de elever som haft en tidigare lärare eller som kommer in som nya. Det ger dem en förståelse för varandra vilket kan vara olika utmanande beroende på den tidigare bildlärarens arbetssätt och hur mycket det skiljde sig från informanternas. Det framkom att det spelade viss roll om skolan låg på landet eller i staden vad beträffade elevers attityd kring både bildämnet och skolan. Det visades även att skolans attityd mot bildämnet kunde förändra lärarnas upplevelse av sin första tid som den nya bildläraren.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare resonerar om arbetet med mottagandet av en ny skolklass. Ämnet är relevant att undersöka närmare eftersom lärare har viss professionell frihet att själva utforma sin undervisning, vilket kan medföra såväl likheter som skillnader i val av arbetssätt och förhållningssätt. Studien ämnar besvara följande tre frågeställningar: Hur ser det förberedande arbetet ut inför mottagandet av en ny skolklass? Vad fokuseras den första tiden med en ny skolklass? Vad kännetecknar lärarnas ledarskap den första tiden med en ny skolklass? Relationell pedagogik utgör studiens teoretiska utgångspunkt och är ett perspektiv på utbildning som håller på att ta form såväl i Sverige som internationellt. Teorin intar ett relationellt synsätt på utbildning där människan ses som en relationell varelse och utbildning, undervisning och lärande ses som relationsprocesser. I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer med grundskollärare från två medelstora kommuner i Sverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt.   Studiens resultat påvisar att samtliga lärare genomför förberedande arbete inför mottagandet av en ny skolklass. Det förberedande arbetet kan delas in i kategorierna överlämningssamtal, förbereda material och det logistiska samt att presentera sig för skolklassen och genomföra en enklare uppgift. Den första tiden med en ny skolklass ägnar lärarna åt att etablera regler, rutiner och klassrumsstrukturer, arbeta med värdegrund och bemöta elevernas förväntningar samt att skapa relationer. Gällande lärarnas syn på sitt ledarskap anses det viktigt att vara tydlig och konsekvent samt sträng men snäll. Flera lärare lyfter fram svårigheten att hitta en balans mellan att vara personlig och privat. Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att lärarna både i det förberedande arbetet och den första tiden med skolklassen både värdesätter och strävar mot att främja goda relationer. Lärarna tar sitt ansvar i och för relationer, vilket kan härledas till god relationskompetens. Ytterligare en slutsats är att lärarna intar både en auktoritär ledarstil och en demokratisk ledarstil den första tiden med en ny skolklass. Den auktoritära ledarstilen synliggörs genom att läraren tenderar att vara den person som fastställer rutiner, klassrumsstrukturer och önskvärda normer. Den demokratiska ledarstilen synliggörs dels genom att eleverna tillåts vara delaktiga i skapandet av klassrumsregler, dels genom att lärarna intar ett förhållningssätt som tar hänsyn till elevernas sociala liv och situation. Lärarnas syn på det egna ledarskapet kännetecknas av en kombination mellan ett traditionellt synsätt och ett liberal-progressivistiskt synsätt.

No description available.

No description available.

The purpose of the study is to investigate online leadership training as an enabling and limiting factor for new manager´s learning. On becoming a manager, one must not only develop new knowledge and abilities, but also simultaneously work on identity in relation to the transformation of a new professional role. Education is a way to learn leadership and gain comprehension for the profession as manager. Traditionally formal training for leadership development has been performed IRL. Previous research has already confirmed what is in firsthand needed in leadership training to enable lasting learning and a successful transfer of training to work, with regard to the interplay between the individual, setup and organization. Overall, most of the research has been on physical educations. We know that e-learning works well as long as it is about facts and principles, hard knowledge. However, when it comes to soft skills, previous studies shows that physical meetings are more effective than e-learning. Reasons mentioned for this is, among other things, the lack of methodological variation, interactive exercises and personal feedback. New easily accessible technology and a greater habit of distance work, as well as the addressed need from previous research, makes it relevant to gain a deeper knowledge in the question.  Through a hermeneutic approach with interviews, eight new-managers experiences are studied, where the theoretical framework focuses on theories about learning and identity construction in becoming a manager. In the study, learning is understood regarding Illeris division of learning as the individual's process of appropriation and interaction with the learning environment. The results suggests that what the informants experience as enabling for learning in the process of appropriation and interaction are similar factors to what previous research have found to be essential for physical educations: applicability to the everyday life, division of the education, methodological variation between theory, training and reflection and also practical training through, among other things, role-playing. Exercises, role-playing and exchange of experiences are perceived as facilitating with e-learning because of the efficiency with time, focus on the task, and also because the natural distance makes the individual feel more comfortable with training. Limiting factors that emerge with e-learning are the lack of informal meetings between the course participants as well as the lack of personal interaction and feedback from the course leader. To the informants, the importance of education in the profession of management is, above all, to change perspective on the role as a leader: from being the expert and doer, to creating the right circumstances to get things done through others.      Key words: leadership development, e-learning, new manager, education, learning, training

Les lymphocytes T cytotoxiques (CTLs) présents au niveau des tumeurs reconnaissent des antigènes présentés par les cellules cancéreuses, mais ne parviennent pas à induire le rejet de ces tumeurs chez les patients cancéreux. Cette observation a amené les immunologistes à étudier les différents mécanismes d'immunosuppression induits par les tumeurs qui permettent aux cellules cancéreuses d'échapper à la reconnaissance et à la destruction immunitaires. L'un des mécanismes contribuant à la résistance des tumeurs aux réponses immunitaires est le recrutement de lymphocytes T CD4+ régulateurs (Tregs). Les Tregs s'accumulent au niveau des sites tumoraux et jouent un rôle important dans la suppression des réponses immunitaires dirigées contre les cellules tumorales. Dans ce travail de thèse, nous rapportons que des épitopes tumoraux dérivés des protéines NY-ESO-1 et TRAG-3 stimulent à la fois des lymphocytes T CD4+ auxiliaires (Th) et des Tregs chez des patients porteurs de mélanome. Grâce à une analyse clonotypique, nous démontrons que, contrairement aux cellules CD4+ Th, les TCR des Tregs dirigés contre NY-ESO-1 et TRAG-3 sont retrouvés à la fois dans le répertoire des Tregs naturels (CD4+CD25high) et dans celui des cellules T CD4+ classiques/Th (CD4+CD25-), au niveau des PBMCs des patients. Cette observation suggère que le recrutement des Tregs spécifiques d'antigènes tumoraux se fait en partie par la conversion des cellules T CD4+ classiques suite à leur stimulation chronique par des antigènes de tumeurs. / Cytotoxic T lymphocytes (CTLs) present in tumors recognize tumor antigens presented by cancer cells but fail to induce tumor rejection in patients. This observation has led immunologists to study the different mechanisms of tumor-induced immunosuppression that allow cancer cells to escape from recognition and destruction by the immune system. One of the mechanisms contributing to tumor resistance to immune responses is the recruitment of CD4+ regulatory T cells (Tregs). Tregs accumulate at tumor sites and play an important role in suppressing immune responses against tumor cells. In this thesis, we report that tumor epitopes derived from the proteins NY-ESO-1 and TRAG-3 stimulate both CD4+ T helper cells (Th) and Tregs in patients with metastatic melanoma. Through clonotypic analysis, we show that, within PBMCs of melanoma patients, tumor antigen-specific Tregs, but not Th cells, share a common TCR usage with naturally-occuring Tregs (CD4+CD25high) and Th cells (CD4+CD25-), suggesting that their recruitment occurs through the peripheral conversion of CD4+CD25- T cells upon chronic antigen exposure. The second part of this thesis consists of the study of inhibitory receptors expressed by CTLs directed against tumor antigens which, upon engagement by their ligands presented on the surface of tumor cells, activate negative regulatory pathways. Here, we report that tumor-induced CTLs directed against a peptide derived from NY-ESO-1 in melanoma patients upregulate the expression of the inhibitory receptors PD-1, Tim-3 and BTLA. Additionaly, the co-expression of PD-1 with Tim-3 and/or BTLA defines populations of dysfunctional tumor antigen-specific CTLs.

A presente tese tem por objetivo investigar a relação entre o Direito Penal e a prevenção criminal, especialmente, no que se refere à possibilidade de construção de uma Política Criminal, fundada em conhecimentos produzidos pela Criminologia, que seja consentânea com os princípios e garantias do Direito Penal. No primeiro capítulo é apresentada a premissa de que a missão única e exclusiva do Direito Penal em um Estado Democrático de Direito deve ser a de proteger bens jurídicos que sejam valiosos para a preservação de uma determinada sociedade. Essa missão atribuída ao Direito Penal deve considerar os relevantes argumentos apresentados durante os debates realizados no âmbito das teorias da pena. Neste sentido, em que pese a existência de relevantes posicionamentos agnósticos e retributivos em relação à sanção e ao próprio Direito Penal, o conceito de prevenção criminal limitada ainda se apresenta como o mais apto a equacionar os desafios inerentes ao ius puniendi, assim como fundamentálo. Mais do que um sistema teórico complexo, no segundo capítulo visa-se demonstrar como este conceito pode ser viabilizado a partir da construção de uma Política Criminal que, não limitada às respostas jurídico-penais, resulte da relação dialética entre os conhecimentos produzidos no âmbito da Criminologia Crítica e da Criminologia Tradicional. Sob esta perspectiva, a ideia apresentada por Winfried Hassemer de substituição de uma prevenção normativa por uma prevenção organizacional pode subsidiar a construção dessa Política Criminal. Para exemplificar esta hipótese teórica, no terceiro capítulo analisam-se medidas implementadas na cidade de Nova Iorque com a finalidade de enfrentar o problema do Motor Vehicle Theft e que tiveram resultados positivos e consentâneos com o conceito de prevenção organizacional em contraposição com as ações de prevenção criminal desenvolvidas no âmbito dos furtos e roubos de veículos na cidade de São Paulo os quais, por sua vez, focaram em simples alterações de normas, exclusivamente, sob o aspecto de uma prevenção normativa. A distinção de resultados confirma a hipótese de que estudos criminológicos, fundados no conceito de prevenção organizacional, podem subsidiar a construção de uma Política Criminal que previna crimes sem desconsiderar os princípios informadores de um Direito Penal Mínimo. / This doctoral thesis aims to investigate the relationship between Criminal Law and crime prevention, especially with regard to the possibility of building a Criminal Policy founded on knowledge produced in the context of Criminology, which is consistent with the principles and guarantees of Criminal Law. The premise that the sole and exclusive mission of the Criminal Law in a Democratic State of Law must be to protect the legal interests which are valuable for the preservation of a given society is presented in the first chapter. This mission, assigned to Criminal Law, should consider the relevant arguments presented during the discussions held with respect to the \"theories of punishment\". Accordingly, despite the existence of relevant agnostic and retributive positions in relation to sanction and Criminal Law itself, the concept of \"limited crime prevention\" is still presented as the most apt to equate the challenges of ius puniendi, as well as ground it. More than a complex theoretical system, in the second chapter, we aim to demonstrate how this concept may be made possible through the construction of a Criminal Policy which, not limited to legal and criminal responses, results from the dialectical relationship between the knowledge produced within Critical Criminology and Traditional Criminology. From this perspective, the idea presented by Winfried Hassemer of replacing a \"normative prevention\" by an \"organizational prevention\" may subsidize the construction of Criminal Policy. To illustrate this theoretical hypothesis, in the third chapter, we analyze measures implemented in the City of New York in order to address the problem of Motor Vehicle Theft and which had positive results, consistent with the concept of \"organizational prevention\", as opposed to the actions developed under the crime prevention of thefts and motor vehicle thefts in the City of São Paulo, which focused on simple changes in rules and only under the aspect of a \"normative prevention\". The distinction of results confirms the hypothesis that criminological studies, based on the concept of \"organizational prevention\", may support the construction of a Criminal Policy that prevents crimes without disregarding the informing principles of Minimum Criminal Law.