Thesis (Ph.D.)--Northwestern University, 1997. / Source: Dissertation Abstracts International, Volume: 58-04, Section: A, page: 1146.

Ett till ett (1:1) är ett projekt där man på kommunal nivå valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgång till en egen dator. Syftet med studien är att ge lärare och elevers perspektiv på hur man förhåller sig till den ökande tillgången på datorer. Vad tycker man fungerar väl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man på digitala resurser i förhållande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkäter med öppna frågor och intervjuer som framtagits med hänsyn till tidigare forskning. Samtliga 80 elever och nio av de 39 tillfrågade lärarna besvarade enkäten. Intervjuer med fem lärare genomfördes som ett komplement till enkäten för att få mer djupgående svar. Samma frågor användes vid intervjuerna och enkätstudien. Resultaten påvisar att både lärare och elever är positivt inställda till 1:1-satsningen, men att det finns vissa orosmoment som gör att man i viss mån är tveksam. Bland lärarna är en stor del av fokus på att få korrekt fortbildning som bidrar till att man kan implementera datoranvändandet som en naturlig del av undervisning. Eleverna är glada över datortillgången och anser att det har bidragit till förbättrade möjligheter att uppnå studiemålen. Det både lärare och elever är överens om, är att det är viktigt att tekniken i sig fungerar och att man har tillgång till rätt programvara. Tidigare studier genomförda inom 1:1-satsningen och dess inverkan påvisar liknande resultat. Förutsättningen för att man har nytta av 1:1-satsningen är att datorerna används. Därför är en viktig slutsats att motivationen och inspirationen är viktig för lärarnas förhållningssätt till 1:1-satsningen och i sin tur hur lärarnas förhållningssätt förmedlas till eleverna. Dessutom framkommer det av detta arbeta att lärarna lägger stor vikt vid rätt kompetensutveckling för att de i sin tur ska kunna motivera och inspirera eleverna.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll det vidgade textbegreppets texter har i dagens svenskundervisning på gymnasiets A och B-kurser. Vilka instruktioner ger kursplanerna kring vilka texter och hur de ska användas, och hur har användandet sett ut rent historiskt? Vilka eventuella problem och möjligheter kan man möta när man som lärare använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning? Undersökningen bygger på två delar, en litteraturundersöknings mer teoretiska perspektiv och dels en intervjuundersökning med fokus på yrkesaktivas praktiska erfarenheter. Tanken med en teoretiskt och en praktiskt orienterad del är att kunna jämföra dem och analysera likheter och skillnader.</p><p> </p><p>I kursplanerna för svenska A och Svenska B betonas numera vikten av att använda sig av det vidgade textbegreppet i undervisningen, men utöver detta är de ganska fri för tolkningar vad gäller i vilken utsträckning och i vilken form olika texttyper ska användas. Ibland uppstår problem i mötet mellan lärare och elev på grund av de olika synsätt och erfarenheter lärare och elever har av alternativ text. Kathleen McCormicks resonemang kring textens och läsarens repertoarer och de problem som kan uppstå om de båda ligger för långt ifrån varandra är tillämpbart också på undervisningssituationen, och den är i allra högsta grad aktuell även när det gäller användandet av alternativa texter. Traditionellt sett har tryckt text värderats högre inom skolvärlden och det samhälle dess undervisning ska avspegla, vilket bland annat de så kallade moralpanikerna är ett uttryck för.  Alternativa texter ses ofta som synonymt med populärkultur, och i förlängningen ibland också som skräplitteratur. Detta leder till att de till viss del, också bland elever, tycks tillskrivas ett mindre värde.</p><p> </p><p>Intervjuundersökningens respondenter ser både problem och möjligheter med alternativ text i undervisningen. Förutom ekonomiska och tekniska problem nämns också brist på tid i ämnets kursplaner och en lärarutbildning som uteslutande fokuserat på traditionell, tryckt text. Men det finns också positiva effekter och möjligheter; alternativa texter skapar intresse och utvecklingsmöjligheter för både lärare och elever, och de är också ett bra verktyg både för elever som behöver extra stöd och för elever som behöver större utmaningar! Respondenterna är mycket positiva till alternativa textformer, och ser bra svenskundervisning som en kombination av olika texttyper.</p><p> </p><p>Att eleverna i dagens skola lever i ett samhälle där alternativa texter är en del av både vardag och arbetsliv ställer krav på skolan när det gäller att utbilda eleverna för de ska kunna använda sig av, tolka, värdera och uttrycka sig genom mediesamhällets olika textformer.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll det vidgade textbegreppets texter har i dagens svenskundervisning på gymnasiets A och B-kurser. Vilka instruktioner ger kursplanerna kring vilka texter och hur de ska användas, och hur har användandet sett ut rent historiskt? Vilka eventuella problem och möjligheter kan man möta när man som lärare använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning? Undersökningen bygger på två delar, en litteraturundersöknings mer teoretiska perspektiv och dels en intervjuundersökning med fokus på yrkesaktivas praktiska erfarenheter. Tanken med en teoretiskt och en praktiskt orienterad del är att kunna jämföra dem och analysera likheter och skillnader.   I kursplanerna för svenska A och Svenska B betonas numera vikten av att använda sig av det vidgade textbegreppet i undervisningen, men utöver detta är de ganska fri för tolkningar vad gäller i vilken utsträckning och i vilken form olika texttyper ska användas. Ibland uppstår problem i mötet mellan lärare och elev på grund av de olika synsätt och erfarenheter lärare och elever har av alternativ text. Kathleen McCormicks resonemang kring textens och läsarens repertoarer och de problem som kan uppstå om de båda ligger för långt ifrån varandra är tillämpbart också på undervisningssituationen, och den är i allra högsta grad aktuell även när det gäller användandet av alternativa texter. Traditionellt sett har tryckt text värderats högre inom skolvärlden och det samhälle dess undervisning ska avspegla, vilket bland annat de så kallade moralpanikerna är ett uttryck för.  Alternativa texter ses ofta som synonymt med populärkultur, och i förlängningen ibland också som skräplitteratur. Detta leder till att de till viss del, också bland elever, tycks tillskrivas ett mindre värde.   Intervjuundersökningens respondenter ser både problem och möjligheter med alternativ text i undervisningen. Förutom ekonomiska och tekniska problem nämns också brist på tid i ämnets kursplaner och en lärarutbildning som uteslutande fokuserat på traditionell, tryckt text. Men det finns också positiva effekter och möjligheter; alternativa texter skapar intresse och utvecklingsmöjligheter för både lärare och elever, och de är också ett bra verktyg både för elever som behöver extra stöd och för elever som behöver större utmaningar! Respondenterna är mycket positiva till alternativa textformer, och ser bra svenskundervisning som en kombination av olika texttyper.   Att eleverna i dagens skola lever i ett samhälle där alternativa texter är en del av både vardag och arbetsliv ställer krav på skolan när det gäller att utbilda eleverna för de ska kunna använda sig av, tolka, värdera och uttrycka sig genom mediesamhällets olika textformer.

<p>This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: “how to define and delineate a broader concept of text;” “how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;” and “how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.” The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology. From the previous research, we present various scientists’ definitions of text, and we examine concepts such as “reading,” “literacy,” and “mediacy.” We account for a relevant reception theory and for the problem with the use and the value of various texts. The results show that the broader concept of text is not realized in the discourse among Swedish language teachers, that a problem exists with defining the concept, and that the broader concept of text supports learning, but the teachers do not mention this explicitly.</p>

<p>Abstract</p><p>This study deals with Swedish upper secondary school teachers' approaches to an expanded text concept. Attitudes mediated through media as well as “the new languages” that media give rise to, imply new conditions for the activities in school. As a necessary adaptation to the new conditions given by the media forces, the Swedish upper secondary school 1994 incorporated “an expanded text concept” in the syllabus for the Swedish language.</p><p>The focus of the study is how Swedish upper secondary school teachers' work to meet and challenge the students' in an expanded text concept. The study is founded on interviews with five teachers, who to a greater extent integrate an expanded text concept in their teaching. In addition information about literary instruction is collected and analysed. The theoretical framework consists of theories that approach the Swedish schools discussion founded on a social and cultural context, in relation to media's effects on school.</p><p>Findings indicate that the teachers based their teaching on a social and cultural context, where they promote dialogical teaching and made students' understandings the central focus. Teaching Swedish should, according to the teachers interviewed, be based on central human topics. Findings also indicate that the teachers own media habits settle the ways they integrate new media in their teaching. The teachers notice good possibilities to motivate and engage pupils by teaching on the basis of an expanded text concept. They also find that an expanded text concept works irrespective of course, age and gender. Further the teachers consider that traditional text hierarchies maintained by the school and the society are on the way to disappear.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur gymnasielärare i svenska gör för att möta och utmana eleverna i ett vidgat textbegrepp. Det teoretiska ramverket rymmer skolans kunskapsdiskussion i relation till informationssamhällets återverkningar på skolan.</p><p>Undersökningen bygger på intervjuer med fem gymnasielärare i svenska, som alla i hög grad arbetar med ett vidgat textbegrepp i undervisningen. Därutöver har undervisningsmaterial samlats in och analyserats.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på ett gemensamt förhållningssätt hos de intervjuade lärarna. Deras praktik genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv och en helhetssyn på lärande, där det vidgade textbegreppet är ett pedagogiskt verktyg. Vidare ser lärarna svenskämnet som ett humanistiskt bildningsämne. Det framkommer också att lärarnas egna medievanor spelar en avgörande roll för hur de arbetar med medier i undervisningen.</p><p>Lärarna ser goda möjligheterna att dra nytta av den motivation och det engagemang som arbete med ett vidgat textbegrepp kan innebära, och menar att det vidgade textbegreppet fungerar på samtliga kurser i svenska samt för de flesta elever oavsett studieinriktning, ålder och kön. Lärarna ger också uttryck för att värdehierarkier kring hur man i skolan traditionellt har betraktat text är på väg att försvinna.</p><p>.</p>

This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: “how to define and delineate a broader concept of text;” “how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;” and “how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.” The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology. From the previous research, we present various scientists’ definitions of text, and we examine concepts such as “reading,” “literacy,” and “mediacy.” We account for a relevant reception theory and for the problem with the use and the value of various texts. The results show that the broader concept of text is not realized in the discourse among Swedish language teachers, that a problem exists with defining the concept, and that the broader concept of text supports learning, but the teachers do not mention this explicitly.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera. I utvärderingen av aktiviteterna kunde jag se att eleverna tyckte de var roliga och att de var medvetna om vad de tränade. Så slutsatserna av utvecklingsarbetet är att det är bra att variera sin undervisning och plocka in aktiviteter som motiverar och lockarfram elevernas nyfikenhet för att få ett större engagemang från elevernas sida.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad fem olika idrottslärare på gymnasienivå har för syn på skolämnet Idrott och hälsa samt vilka förutsättningar de har för att kunna förmedla kursinnehållet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation används i studien. Lärarna i studien är alla behöriga idrottslärare som arbetar på gymnasieskolor. Ett annat område för fokus är hur lärarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lära ut. Idrott och hälsa är ett ämne vars identitet inte är helt fastställd och kunskapsinnehållet är inte så tydliggjort. Till bakgrund av detta ville vi intervjua idrottslärare för att se hur dessa fem olika personer ställer sig till ämnets innehåll och hur de tolkar kursplaner och kunskapskrav. Det visade sig genom våra fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer att alla lärare fick lägga ned mycket tid på att själva tolka kursplanerna och sedan fundera ut hur de kan förmedla innehållet till eleverna så att de kan förstå. Vi undersökte även hur mycket lärarna i studien integrerade teori i praktiska moment och vad deras inställning till detta var. I litteratur står det att ämnet Idrott och hälsa till stor del delas in av lärare i idrott för sig (genom praktiska moment) och hälsa för sig (genom teoretiska moment). Vi ville undersöka om det fortfarande är så det ser ut ute på skolorna.

SAMMANFATTNING Introduktion: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter kirurgi och något som behöver behandlas. Obehandlad smärta leder både till kortsiktiga- och långsiktiga konsekvenser men främst utgör smärta ett lidande för patienten. Eftersom smärtan upplevs subjektiv skiljer sig upplevelserna åt mellan patienter, vilket ställer krav på en individanpassad och personcentrerad vård.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av smärta i den postoperativa fasen.  Metod: Denna studie utfördes som en litteraturöversikt av studier med kvalitativ metod och deskriptiv design. Efter sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo inkluderades 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilka var publicerade mellan 2008 - 2023. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för att försäkra artiklarnas kvalitet. Bearbetning av insamlad data genomfördes genom noggrann inläsning och innehållsanalys. Resultat: Patienternas upplevelser kunde kategoriseras in i två huvudteman. I “Patientens resurser” speglades vilka av patientens egna upplevelser och resurser som formade patientens postoperativa smärtupplevelse. Den andra kategorin “Sjukvårdens resurser” belystes av sjukvårdens påverkan på smärta, smärtupplevelse samt relaterad omvårdnad postoperativt.  Slutsats: Resultatet visar att postoperativ smärta är en subjektiv och mångdimensionell upplevelse som formas av både patienters och sjukvårdspersonalens erfarenheter, kunskap och handlingar men också vilka resurser som finns tillgängliga för att skapa en god omvårdnadsmiljö.