I denna uppsats undersöks hur begreppet ”vi och dem” manifesteras i tre romaner med utgångspunkt i en samhällskontext. I studien används Franco Morettis (Elektronisk källa: 8.10.2012) analysmetod, ”distant reading”, vilket innebär att man bortser från detaljer och istället fokuserar på helheten. Syftet har således varit att belysa begreppet ”vi och dem” i romanerna Om jag kunde drömma (Meyer, 2005), Hungerspelen (Collins, 2008) samt Ett öga rött (Khemiri, 2003). I samspel med metoden ”distant reading” har även Illman och Nynäs (2005) tanke om att texter alltid läses och tolkas utifrån individers tidigare erfarenheter samt den omgivande kontexten varit till hjälp. Illman och Nynäs (2005) beskriver begreppen ”grupperingar”, ”fördom” och ”gränsöverskridande möten” som används i analyskapitlet. Dessa begrepp belyses sedan ur ett samhällsperspektiv med utgångspunkt i begreppet ”vi och dem” där en diskussion förs kopplat till tidigare forskning, romananalyserna och egna reflektioner. Resultatet åskådliggör att delar ur dessa romaner kan gestalta olika förhållanden där förutfattade meningar samt grupperingar av olika slag kan leda till fördom och hur dessa kan motverkas genom gränsöverskridande möten.

No description available.

Priskonvergens är en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett väl undersökt område som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens kräver i teorin och empirin att ekonomierna är likriktade och har liknande ekonomiska förutsättningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. Här har också priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas också teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrågeteori. Något som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och därmed också priskonvergens är en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stärkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stämma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rätt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stärkt mellan de länder som anslöt sig till valutasamarbetet. Resultatet från studierna varierar och det är här denna uppsats tar vid. Problemformuleringen lyder: ”Har införandet av den gemensamma valutan euro i lett till en stärkt priskonvergens mellan de länder som antagit valutan?” Problemet undersöks med hjälp av regressionsanalys där ett modifierat prisjämförelseindex används som beroende variabel. Den viktigaste oberoende variabeln i analysen är en dummyvariabel som visar priskonvergensen innan och efter euroinförandet inom de aktuella länderna. Slutsatsen av den genomförda analysen är att euron inte påverkat priskonvergensen inom euroområdet. Dock bevisades att priskonvergens är ett statistiskt signifikant faktum i EU-regionen som helhet.

No description available.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag på den sociala medieplattformen Facebook. För att få en förståelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i två större delar. Den första delen syftar på att förklara konsekvenserna av att leva i en värld som präglas av medier. Utgångspunkten ligger i McLuhans välkända begrepp ”The medium is the message” (1964/2001) för att förstå hur de nya sociala medierna blir en förlängning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001). Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstå människors upplevelse av att leva i en värld som präglas av medier. Här har jag valt att utgå från Sherry Turkles teorier (1995/1997) om hur Internet har blivit en plats där människor kan laborera med olika konstruktioner av jaget. Jag har valt att komplettera detta med Jenny Sundéns teorier i hennes avhandling Material virtualities (2002) samt med fenomenologin som avser att studera upplevelsen av ett fenomen. Den fenomenologiska metoden använder sig av kvalitativa undersökningar och jag har i min studie utfört fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor mellan 24-30 år. Resultatet av undersökningen visar att unga kvinnor upplever sitt digitala jag som en förlängning av det verkliga jaget, men även begränsat då Facebook endast återger en begränsad bild av jaget. Det fanns även en medvetenhet kring att de framställde det egna jaget positivt genom att de var selektiva i vilken information de publicerade om sig själva. Detta påverkade också tilltron till andras digitala jag. Vidare upplevde kvinnorna att de till viss mån var begränsade i kommunikationen på Facebook i relation till kommunikationen ansikte mot ansikte. Facebook upplevdes dels som ett fysiskt rum där de kunde vara (med sina sinnen). Det framkom också att kvinnorna upplevde att detta rum hade en egen tid som fortlöpte även då de själva inte var där.

Den här forskningsöversikten innehåller två delar; en sammanfattning av vad som kan sägas om effekterna på elevers lärande och attityder gentemot matematik när digitala spel används i undervisningen; och en analys av vilken potential digitala spel har i ett sociokulturellt klassrum. Resultaten visar att det inte finns någon absolut konsensus bland forskarna men en trend visar på att digitala spel kan ha en positiv effekt på både elevers lärande och attityder gentemot matematik. Fynden visar en del forskning om vilka funktioner i spelen som är fördelaktiga för lärandeprocessen, men vidare forskning behövs. Vidare visar de digitala spelen potential i flera aspekter ur ett sociokulturellt perspektiv. De fynden kommer att diskuteras vidare i uppsatsen. / This review contains two parts; a summary of what can be said about the effects on students learning and attitudes towards mathematics when digital games are used in education; and an analysis of which potential digital games has in a socio cultural classroom. The results show that it is no absolute consensus among the researchers but a trend saying that digital games can have a positive effect on both students learning and attitudes towards mathematics. The findings show some research done about what features in the games that are beneficial for the learning process, but further research is needed. Furthermore, the digital games show potential in several aspects from a socio cultural perspective. Those findings will be further discussed in the paper.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är: - Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete? -Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

Den 7 december 1941 genomförde japanska flygstridskrafter ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor. Intentionen med anfallet var att slå ut den amerikanska Stillahavsflottan och därmed erhålla större inflytanade i Stillahavsområdet. Anfallen riktades huvudsakligen mot amerikanska fartyg som låg vid Pearl Harbors hamn men även flygfält i dess närområde drabbades hårt av den japanska offensiven. Syftet med detta arbete är att, med utgångpunkt från John. A Warden III centrala teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor för att därigenom urskilja i vilken utsträckning dessa teorier kan tillämpas på de japanska flygstridskrafterna vid anfallet. Undersökningen syftar även till att utröna om de utvalda teorierna är applicerbara på taktisk nivå. Arbetet genomförs som en teoriprövande fallstudie där Wardens teorier prövas mot det autentiska fallet. Undersökningens slutsatser åskådliggör att de japanska flygstridskrafterna använde Wardens teorier till viss del. Teorierna tyngdpunkter och parallell attack går tydligt att återfinna i Japans agerande, dock tillämpades teorin fienden som ett system enbart i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att det är möjligt att tillämpa utvalda teorier på taktisk nivå.

Syftet med undersökningen är att jämföra två läromedel i svenska för årskurs ett i grundskolan, ett från 1948 och ett från 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jämställdheten fått ett större genomslag i den modernare läroboken. En innehållsanalytisk metod används och resultatet visar att trots att båda böckerna lever upp till jämställdhetskravet 40-60 när det gäller representation av män och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sägas vara jämlik.

No description available.