Propositionen Ett användbart försvar från 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet – ersättningen blev vad som kommit att kallas en ”solidaritetstrategi”. Parallellt med denna strategiska omläggning har omfattande förändringar skett på andra områden inom säkerhetspolitiken, bl.a. i det att värnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden är inte självklara. Utgångspunkten i undersökningen är därför att söka klargöra hur väl den svenska säkerhetspolitikens mål och metoder hänger samman, givet att utformningen av dessa är sprungna ur olika faktorer. Föreligger överensstämmelse, dels inbördes mellan olika metoder för att nå målen, dels mellan dessa metoder och den övergripande målsättningen, eller går det att identifiera brister och oklarheter? Den metodologiska utgångspunkten har varit en innehållslig idéanalys, där propositionen Ett användbart försvar tillsammans med regeringens utrikesdeklaration använts för att teckna en bild av den säkerhetspolitiska målsättningen och strategin utifrån den strategiska hierarkin. Denna bild har i sin tur sedan analyserats med utgångspunkt i begreppet policykoherens. Slutligen har analysen placerats i en kontext, i det att den sätts i relation till motsvarande förhållande i den föregående svenska säkerhetspolitiska epoken, det kalla kriget. Undersökningen visar att den säkerhetspolitiska strategin hänger relativt väl samman på de högre nivåerna, i det att den betonar samarbetesstrategier för att nå säkerhet tillsammans med andra länder. I de stratgier som syftar till konkret genomförande återfinns dock koherensproblem, främst knutet till den unilaterala solidaritetsförklaringen och den militära allianfriheten; säkerhet ska skapas tillsammans med andra, men samtidigt saknas garantier för att hjälp faktiskt kommer i händelse av kris eller konflikt. Mindre koherensproblem uppstår som följd av detta, men förekommer också självständigt i det att hotbilden som beskrivs i propositionen är mångtydig och därmed undandrar sig den analys som skulle krävas för att kunna beskriva politiken som sammanhängande.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om matematikundervisning av de yngsta barnen i förskolan. Studien genomfördes med sex kvalitativa intervjuer med förskollärare som arbetar i förskolan med de yngsta barnen, det vill säga ett–treåringar. Studiens datainsamling och empiriska material analyserades med hjälp av Bishops sex matematiska aktiviteter, i en tematisk analys. I studiens resultat framkom att förskollärarna använder sig av tre didaktiska utgångspunkter när de matematiserar med de yngsta barnen i förskolan. De didaktiska utgångspunkterna är att förskollärarna planerar förskolans miljö och material, kommunicerar matematiska begrepp och utgår från barns intressen. Förskollärarna planerar förskolans miljö och material för att barnen ska få möjlighet att utvecklas i sitt matematiserande genom material som förskollärarna skapar och där de organiserar en matematisk miljö. Förskollärarna planerar för en lekfull miljö med lättåtkomligt material för att synliggöra matematik för barnen. Barnen får då möjlighet att bli delaktiga i sin egen vardag, genom att de exempelvis lättare kan nå olika material. Förskollärarna kommunicerar bland annat matematiska begrepp med barnen, dels för att underlätta för barnens framtid på förskolan, men även för senare skolgång. När förskollärarna matematiserar med de yngsta barnen utgår de från barnens enskilda intressen för att kunna möta barnen i deras vardag till exempel i leken och på så sätt utmana dem i deras matematiserande.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningsspråket påverkar resultatet när man lär sig ett nytt språk. Studien genomfördes i en klass i år ett där två grupper fått engelskundervisning på olika språk, ena gruppen via instruktioner på svenska och den andra enbart på engelska, vilket utgjorde min metod. Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fått undervisning på engelska kunde svara på fler frågor än de som fått det på svenska.  Då eleverna även kan ha tränat olika mycket inför detta test, måste jag också se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser. Elever som får höra ett nytt språk oftare har också fler chanser att lyssna till hur det låter och hur man använder det, och kan på så sätt samla information som hjälper dem att själva använda språket. Min slutsats att undervisningsspråket har viss betydelse när man lär sig ett nytt språk.

Detta arbete syftar till att ta reda på hur förskollärare arbetar med fysik tillsammans med barn mellan ett och tre år samt förskollärares tankar om detta arbete. Dessutom studeras vad förskollärarna anser att de har för möjligheter, fördelar, hinder och nackdelar i arbetet med fysik med de yngsta barnen. Utöver det berörs vilket material och vilka miljöer som är lämpade vid detta arbete. Vid fyra intervjuer har sex förskollärare bidragit med empiri till detta. Resultatet visar att förskollärare arbetar med fysik utan att riktigt tänka på att det är det de arbetar med tillsammans med barnen. Ibland belyses inte alls vad det är barnen berör när de arbetar kring fysik och i vissa fall belyser förskollärarna det som naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare anser att det är av högre vikt att barnen får undersöka kravlöst med hjälp utav sina sinnen samt med glädje experimentera kring hypoteser än att de får ”rätt” svar från de vuxna. Förskollärarna är oense kring om barnen ska få arbeta med naturvetenskapliga begrepp eller inte. I studien lyfts också Piaget och Vygotskijs teorier upp. Diskussionen synliggör tankar om förskollärare bör dela upp naturvetenskapens olika ämnen, om de bör arbeta med olika verktyg, vad vidareutbildning kan leda till, vad som händer om barn får stöd i sin kunskapsutveckling samt vad material och tilltro till barnens förmåga kan leda till. Därtill skrivs en metoddiskussion, förslag till framtida forskning samt pedagogiska implikationer.

Syftet med uppsatsen har varit att identifiera var i det personliga köket som slösaktigt beteende sker och att designa en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt. Genomgående i arbetet var det två områden inom design som var i fokus, Design för Hållbart Beteende (DfSB) och Användarcentreraddesign (ACD). Informationsinsamlingen bestod av åtta kontextuella intervjuer som gav en djup förståelse för de områden där vi människor agerar slösaktigt i det personliga köket och hur detta agerande relaterar till användarvänlighet och teorier kring Design för Hållbart Beteende. De områden som identifierades var slöseri vid användandet av förbrukningsvaror och i vattenanvändningen. Återanvändning av de stora mängder vatten som används valdes som området att arbeta vidare med då det på grund av den rådande torkan var det område där störst potential ansågs finnas för att göra skillnad. Utifrån problemområdet som valdes genomfördes en designprocess baserad på Roozenburg och Eekels grundläggande designcykel (1995). Designprocessen slutade i en produkt som gör det lättare för användaren att ta till vara på vatten vid köksarbete. Produkten är lättillgänglig och uppmanar till användning samt ger användaren möjlighet att leda om vattenflödet till en vattenbehållare belägen under diskhon med hjälp av ett reglage beläget på diskbänkens ovansida. Arbetet uppnår sitt syfte i att komma fram till en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt och bidrar med kunskap om hur man kan påverka användare till att agera mer hållbart genom design. / The purpose of this essay was to identify where in our personal kitchens we act in a wasteful manner and to design a product that makes it easier for us to act in less of a wasteful way. Throughout the entire process, there were two main areas in design that were in focus, Design for Sustainable Behaviour and User-centered design. The research face consisted of eight contextual interviews that gave the researcher a deep insight into in which ways people act wastefully in their personal kitchens and how these actions relate to usability and theories about design for sustainable behaviour. The areas that were identified were that users acted wastefully in the use of consumable goods and in the use of water. Due to the current drought, it was wastefulness in regard to the reusing of water that was deemed to be the problem area where the designer had the highest potential to make a difference. The designer went through a design process based on Roozenburg and Eekels basic design cycle (1995) in order to come up with a product that solves the chosen problem. The design process finalized in a product that makes it easier for the user to reuse otherwise wasted water whilst working in the kitchen. The product allows the user to redirect the water flow in the pipes under the sink in order to save the water in a separate container, this is done through the act of pushing down a controller situated on the sink. The project fulfills its purpose in producing a product that makes it easier for users to act in a less of a wasteful manner and contributes knowledge about how a user can be affected to act in a sustainable way through design.

Detta examensarbete tar med er på en resa genom en designprocess. Den började i enenkel fråga om hur jag går tillväga för att utifrån en pjäs göra en möbel, men blev till en djupdykning i mitt eget sätt att arbeta och en psykologisk analys av någon som inte finns.Jag har med avstamp i August Strindbergs pjäs Ett Drömspel försökt designa en möbel som solidifierar karaktären ”Officern”. Efter analyser bestämde jag att denna möbel skulle vara ett skåp. Jag har sammanfört mina tidigare erfarenheter från teateranalys med möbeldesign för att försöka svara på frågorna: Hur jag går tillväga för att skapa en möbel som ska personifiera/ konkretisera en karaktär ur en pjäs och i förlängningen sammanfatta ett dramatiskt verk? Hur ser en fungerande designprocess ut för mig? Karaktären ”Officern” är stram och tillknäppt med ett hårt yttre, men döljer en insida som går att likna vid ett oskyldigt barn. Mitt skåp skulle spegla detta och det blev en möbel där jag i gestaltningen försökte utmana vad ett skåp kan vara. Skåpet har en traditionell utsida som ger glimtar av en inre scen, eller drama, som går att finna inuti. Att utforska min designprocess var syftet med denna uppsats, och i detta utforskandevisade sig att utgå från ett Ett Drömspel vara en lämplig allegori. Designprocessen har emellanåt varit kaotisk, ologisk och tumultartad, precis som pjäsen. Men precis som det allteftersom i Ett drömspel framträder mönster, samband och djup, så har det också gjort i min designprocess och i det har jag lärt känna mitt eget skapande på ett djupare sätt. / This thesis invites you the reader on a journey through a design process. It started with a simple question of how I would go about making a piece of furniture based on a play but became a deep exploration into my own way of working and a psychological analysis of someone who does not exist. Based on August Strindberg’s play A Dream Play, I have tried to design a piece of furniture that solidifies the character “The Officer”. After analysis I decided this furniture to be a cabinet. I have combined my previous experiences from theater analysis with furniture design to try to answer the questions: How do I go about creating a piece of furniture that will personify/concretize a character from a play and at the same time summarize a dramatic work? What does a working design process look like for me? The character “The Officer” is proud and tightly wound with a hard exterior but hides an inside that can be compared to that of an innocent child. My cabinet should reflect this, and it became a piece of furniture where I tried to challenge the definition of what a cabinet can be. The cabinet has a traditional exterior that gives glimpses of an interior scene, or drama, that can be found inside. Exploring my design process was the purpose of this essay, and in this exploration, using a A Dream Play as a starting point turned out to be a suitable allegory. The design process has at times been chaotic, illogical and tumultuous, just like the play. But just as it does in the play, patterns, connections and depth emerged, as it has in my design process and in that I have gotten to know my own creative process in a deeper way.

Föreliggande studie undersöker pragmatisk kompetens hos vuxna interimspråkstalare med syfte att studera hur de uttrycker sig när de avböjer ett erbjudande, en inbjudan och en vädjan. Studien lutar sig mot Celce-Murcias (2008) modell av kommunikativ språkförmåga där pragmatisk kompetens innefattar förmågan att uttrycka sig på ett för situationen, mottagaren och intentionen adekvat sätt. Inom pragmatikforskningen har olika typer av så kallade talhandlingar kategoriserats. Studiens specifika frågeställningar rör interimspråkstalarnas (i) formuleringssätt och (ii) artighetsgrad i talhandlingskategorin ”att avböja”. I studien deltog 24 akademiker på sfi, studieväg 3, kurs D (undersökningsgrupp). Deras svar jämfördes med svaren från en kontrollgrupp svenska målspråkstalare. Datainsamlingstekniken var ett DCT-formulär (Discourse Completion Test). Resultatet visar att undersökningsgruppen avböjer med formuleringar som ofta är direkta, snarare än indirekta, och som varken är idiomatiska eller målspråksenliga. Inte heller uppnår undersökningsgruppen den artighetsgrad som situationen och relationen till personen egentligen kräver. Konsekvensen av att inte ha denna pragmalingvistiska förmåga kan medföra att individerna riskerar att uppfattas som oartiga, okänsliga eller ignoranta.

Studiens syfte är att undersöka hur digitala verktyg används i läs-och skrivundervisningen och vilka faktorer som avger omfattningen av användandet i årskurs två på tre olika skolor i samma kommun samt om och hur kompetensutveckling erbjuds till lärare i förskoleklass till årskurs tre. För att samla data till studien har vi genomfört tre stycken intervjuer och observationer. Studiens slutsats är att lärare i årskurs två är informerade om att digitalisering ska ingå i läs-och skrivundervisning men tolkar vikten av det användandet på olika sätt. Interaktiva smartboards används flitigt av lärare i undervisningen men elevernas användande av digitala verktyg är begränsat. Sociokulturella faktorer påverkar inte tillgången till digitala verktyg i undervisningen. Digitala verktyg motiverar eleverna till att delta och anstränga sig i undervisningen. Kompetensutveckling gällande digitala verktyg är inte obligatorisk utan baseras på lärarens eget intresse och arbetslagets förkunskaper.

Work-life balance är ett väldigt aktuellt ämne eftersom organisationers arbetssätt ser annorlunda ut idag än vad det gjorde förut. Vi ville därför med denna studie undersöka olika definitioner av work-life balance och dess påverkande faktorer hos individer. Då jämställdhetsfrågan är en pågående debatt, valde vi att även undersöka denna studie ur ett genusperspektiv. Då vi under tidigare kurs läst om ämnet work-life balance där forskning visade att kvinnor har det svårare att finna sin balans, uppstod ett intresse från oss författare. Vi upplevde att tidigare forskning kring work-life balance ofta talade om att finna balans, men i vår studie valde vi att utgå från att balans är något som individen skapar. Syftet med studien blev således att utveckla en förståelse för hur WLB skapas och hanteras i en organisation. Där vi ville undersöka detta ur ett genusperspektiv. Där vår strävan var att belysa betydelsen av arbetsgivarens sätt att hantera arbetstagarnas work-life balance på ett meningsfullt sätt, både i nutid och dess framtid. För att få en djupare bild av hur man hanterar work-life balance valde vi att fokusera på en avdelning i en organisation. Semi-strukturerade intervjuer gav oss möjligheten att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter kring hur organisationen hanterar work-life balance. Vi fann då att organisationen använde sig av olika verktyg och strategier för att främja work-life balance. Samt att organisationen visade en medvetenhet gällande att gränsdragning är individuell, vilket påvisades både i teori och empiri.

Problemlösning är enligt Skolverket (2017) kärnan i matematik och kan leda till att eleverna får en större förståelse för matematiken de utför. Rapporter och forskning visar att matematikundervisningen till stor del utgår från enskilt arbete i läromedel, vilket inte alltid främjar elevers inlärning i problemlösning. Stora matematiker som Brousseau (1997) och Schoenfeld (1991) hävdar att utformningen av matematiska uppgifter har stor betydelse för elevers lärande, och framförallt när eleverna erbjuds uppgifter som låter dem praktisera egna lösningsmetoder. En av Sveriges stora matematiker är Lithner, han benämner uppgifter av denna karaktär som det kreativt resonemang och menar att elevers lärande i matematik utvecklas om de får arbeta med uppgifter av denna karaktär. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och vilken sorts problemlösningsuppgifter som finns i “Mera favorit matematik 1B”. Detta genom att besvara frågeställningarna “Hur stor andel av det totala antalet uppgifter i “Mera favorit matematik 1B” kan kategoriseras som problemlösningsuppgifter?” Och “Hur stor andel av problemösningsuppgifterna i “Mera favorit matematik 1B”, kan kategoriseras som det kreativa respektive imitativa resonemanget?” För att besvara frågeställningarna har inledningsvis en kvantitativ innehållsanalys baserad på Skolverkets (2017) och Häggbloms (2013) definition av problemlösningsuppgifter genomförts. I ett andra skede har en kvalitativ innehållsanalys baserad på Lithners (2008) ramverk genomförts på identifierade problemlösningsuppgifter. Resultatet visar att “Mera favorit matematik 1B” innehåller 17,35% problemlösningsuppgifter och att 52,12% av de uppgifterna kräver ett kreativt resonemang och resterande 47,88% bygger på ett imitativt resonemang. Ett förslag på fortsatt forskning är en komparativ studie av hur problemlösning kan undervisas genom enbart matematikbok jämfört med hur problemlösning undervisas vid en kombination av matematikbok och lärarhandledning.