Stora transportköpare visar ett stort intresse för att använda eldrivna lastbilar och på så sätt minska koldioxidutsläpp och främja en renare miljö. Detta medför en ökad förbrukning av elektrisk energi, vilket kräver expansion av elnäten för att klara av den ökade belastningen. Borås Elnät ansvarar för eldistributionen i centrala Borås och omkringliggande områden och vill undersöka hur expansion av elnätet kan påverkas av en ökad belastning från eldrivna tunga fordon. Syftet med denna projektrapport är att identifiera framtida laddningsbehov, påverkan på elnätet och eventuella åtgärder. Metoden bestod av tre delar för att ta fram resultatet. Först undersöktes nuläget gällande tungafordon i Viared, sedan nuläget för eldrivna lastbilar och till sist om nuvarande elnät kan hantera den eventuella extra belastning som kan tillkomma från eldrivna lastbilar. Tre framtidsscenarier studerades för att få fram den eventuella belastningen. Dessa framtidsscenarier baserades på fem, tio och tjugo år fram i tiden. Informationen inhämtades genom möten med företag och dialoger med branschaktörer, samt genom att studera befintlig forskning och litteratur. En uppskattad andel av eldrivna fordon i fordonsflottan togs fram med hjälp av tillgänglig information. Denna information användes för att utveckla en generell bild av framtiden för elektriska fordon i Viared. Resultatet pekar på en ökning av eldrivna fordon för samtliga tre scenarion där andelen eldrivna fordon i fordonsflottan ökar med tiden. Detta kan komma att påverka elnätet i Viaredgenom att den högsta förväntade strömmen som kan uppstå är högre än vad de nuvarande kablarna klarar. Toppeffekten som kan uppstå i transformatorstationen börjar också nå nivåer som kan peka på att åtgärder behöver göras. / Large transportation buyers show a great interest in using electric trucks to reduce carbondioxide emissions and promote a cleaner environment. This entails an increased consumption of electrical energy, which requires the expansion of electrical grids to handle the increased load. Borås Elnät is responsible for the electricity distribution in central Borås and surrounding areas and wants to investigate how the expansion of the electrical grid can be affected by an increased load from electric heavy vehicles. The purpose of this project report is to identify future charging needs, the impact on the electrical grid, and possible measures. The method consisted of three parts to obtain the results. First, the current situation regarding heavy vehicles in Viared was examined, then the current situation for electric trucks, and finally whether the existing electrical grid can handle the potential additional load from electric trucks. Three future scenarios were studied to determine the potential load. These scenarios were based on five, ten, and twenty years into the future. Information was gathered through meetings with companies and dialogues with industry stakeholders, as well as studying existing research and literature. An estimated share of electric vehicles in the vehicle fleet was determined using available information. This information was used to develop a general picture of the future of electric vehicles in Viared. The results indicate an increase in electric vehicles for all three scenarios, where the proportion of electric vehicles in the vehicle fleet increases over time. This may impact the electrical grid in Viared, as the highest expected current that can occur exceeds what the current cables can handle. The peak power that can occur at the transformer station is also reaching levels that may indicate the need for action.

Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta åerkommande ämne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie. Resultatet visar att det finns samband mellan samhällsförändringar och karriärvägledningens möjligheter. Sambandet är, att de påverkar varandras förutsättningar. Samhällsförändringar påverkar genom att ändra på individens levnadsvillkor och möjlighetsstrukturer, som i sin tur ändrar förutsättningarna för en framgångsrik vägledning. Eftersom karriärvägledningen koncentrerar sig på att förbereda individen att utforma sina förutsättningar på bästa sätt inom, och i vissa fall utanför, ramen av givna livsvillkor och möjlighetsstrukturer, kan karriärvägledningen ses som en metod som kan ha de bästa förutsättningarna att motsvara förväntningarna som vägledningen sälls inför i ett nu- och framtidsperspektiv.

Syftet med denna examensuppsats är spegla hur det kan vara att undervisa på ett estetiskt program med bildinriktning på gymnasiet. Mina huvudfrågor har varit: Hur är det att arbeta som lärare med bild på ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lärarna bildens roll i samhället? Vilka mål har eleverna? I min studie har jag intervjuat lärare om deras syn på sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jämförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lärarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lära eleverna se och förverkliga sina idéer. Många av lärarna talar om seendet som det viktiga, att kunna bedöma det man ser och sitt eget arbete. Det är få elever som går vidare till högre studier inom konstområdet av dem som läser på estetiska programmet med bildinriktning. Anledningen till att de inte vågar satsa på något estetiskt yrke verkar vara den tuffa arbetsmarknaden och att de saknar stöd från sin närmaste omgivning, det vill säga familjen och skolan.

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs. Undersökningen utförs med hjälp av en kvalitativ, semistrukturerad intervjumetod med en urvalsgrupp bestående av tio verksamma lärare i ämnet bild. Resultatet visar att lärare i ämnet bild inte använder sig av läroböcker och att detta kanske kan vara ett problem för ämnet att uppfylla kraven i grundskolans kursplan. Dessutom finns det en skillnad mellan de tio verksamma lärarnas, som intervjuats, uppfattning om läroboken. Undersökningen upptäckte att det finns ett behov efter en ny lärobok. Egenskaperna för en ny lärobok ska framförallt ha en stark koppling till Lgr11, ha ett tydligt och enkelt språk och på ett interaktivt sätt kompletteras med ett digitalt läromedel. Därtill efterfrågas en lärarhandledning för undervisningen i bild vid grundskolans tidigare år och därigenom få en rättvis ämnesgrund för alla elever, oberoende stad, skola och lärare.

Denna rapport beskriver hur sent anlända elever på Individuella programmet introduktionskurs för invandrare tänker och känner inför sin framtid och då med tanke på hur deras bakgrund och nusituation ser ut. Detta genom intervjuer med sex elever på IVIK. Dessa elever har bara varit i Sverige mellan ett till tre år och för att även kunna se deras möjligheter och begränsningar försöker vi beskriva hur IVIK ser ut och fungerar bland annat genom intervjuer med en skolledare och en studievägledare. IVIK-elevernas största begränsning är det svenska språket och detta minskar möjligheterna för dem att gå på ett nationellt gymnasieprogram, vidareutbilda sig och därefter få ett arbete. IVIK-eleverna är optimistiska inför framtiden och de ser fler möjligheter här i Sverige än i sitt hemland. Det finns olika lösningar för att bättre hjälpa IVIK-eleverna och detta till exempel genom att låta dem praktisera på olika arbetsplatser, bli undervisade i vissa ämnen på modersmålet och att olika personer utifrån besöker dem till exempel studievägledaren.

Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas uppfattningar av begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går eller har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut främst på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrån en fenomenografisk ansats. De slutsatser jag har kunnat utläsa av resultatet är att uppfattningar om världens undergång kan delas in i fyra övergripande uppfattningskategorier, där varje uppfattningskategori representerar vad världens undergång är och vem/vad som kan drabbas av denna. Övriga beskrivningskategorier redogör för olika uppfattningar om orsaken bakom världens undergång, i vilken utsträckning människan kan påverka denna, huruvida intervjupersonernas uppfattning om världens undergång är ett troligt framtidscenario och om de utgår ifrån en positiv eller negativ orienteringspunkt. Hypoteserna som uppsatsen genererar är uppfattningarnas gemensamma nämnare:• Mänskligheten anses vara moraliskt ansvarig på något plan för världens undergång såvida det är en undergång som drabbar människor och kan påverkas av människan.• Om mänskligheten kan påverka världens undergång behöver inte människan ha skapat världens undergång för att mänskligheten på något plan ska ses som moraliskt ansvarig för densamma. Det måste alltså inte råda ett kausalt samband mellan vad/vem som sägs ytterst orsakat världens undergång och vad/vem som anses moraliskt ansvarig för den.Dessa hypoteser överensstämmer delvis med uppsatsens utgångspunkt, idén om människans benägenhet se mänskligheten som moralisk ansvarig för en hotande undergång, men skiljer sig från denna främst i synen på orsak och moraliskt ansvar.

Abstract.Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ”Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola.När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset. Skollagens formulering tillsammans med ett historiskt perspektiv på utbildningens funktion påvisar bilden av att utbildning syftar till att säkra framtiden för samhället och för individen. Utbildningens möte med det sjuka barnets tankar kring sin sjukdom, sina rädslor och sin framtid formulerade vårt syfte. Således är syftet med studien att undersöka hur personer som varit allvarligt sjuka som barn resonerar kring att utbilda sig under sjukdomstiden, i relation till personens tankar om döden och framtiden. Materialet till studiens analys samlades in genom kvalitativa intervjuer med tre personer som tidigare varit allvarligt sjuka, samt med en förälder och en sjukhuslärare. Analysen visar att sjukhusskolan representerade något som intervjupersonerna ansåg var normalt, vilket visade sig vara det som inte förknippades med deras sjukdom. Intervjupersonerna upplever att de under sjukdomstiden inte ingått i skolans stora sammanhang och därför inte kunnat ta del av skolans normer och de jämnåriga kulturerna. Två perspektiv på utbildning lyftes. Ett där utbildning inte är nödvändig för att individens framtid ska säkras och ett annat som förmedlar en föreställning där utbildning sätts i samband med att som vuxen få, vad de anser är, ett bra arbete. I förhållande till intervjupersonernas osäkra framtid skapades deras rädslor. Intervjupersonernas egen vilja tillsammans med familjens sätt att förhålla sig till döden har avgjort vilka strategier som intagits för att mildra deras rädsla. Strategierna visade sig vara att fokusera på behandlingen och på att bli frisk. Denna strategi grundade sig i hur familjen förhöll sig till hoppet om en sjukdomsfri framtid.Nyckelord: Sjukhusskola, sjukdomstid, allvarligt sjuk, barn, cancer, utbildning, hopp, rädsla, framtid, döden. / English. When a child is suffering from a serious illness it may mean that they cannot participate in the education at their home school for a long period of time. The Swedish Education Act (Skollagen, 2010) explains that children in hospital care will be offered education in the hospital. The Education Act’s formulation along with a historical perspective on education indicates that the main purpose of education is to ensure the future of society and for the individual. The purpose of this study focuses on the sick child’s thoughts about their illness, their fears and their thoughts about the future discussed in relation to this image of education as future oriented. Thus, this study aims to examine how people who have been seriously ill as children conceive of the notion of educating themselves during their illness, in relation to the person’s thoughts about death and the future. The material for the analysis was gathered through interviews with three people who have been seriously ill, one parent and one hospital teacher. The analysis shows that the hospital school represented something that the respondents experienced as normal, which turned out to be something that is not associated with their disease. The respondents’ experience that they, because of the illness, were not included in the larger context of school and therefore could not take part in the school's norms and the peer cultures. Two perspectives were highlighted regarding education. One concerns the fact that education is not necessary to ensure the individual's future and another that conveys a notion that education is associated with getting (what the respondents considered) a good job as an adult. The respondents’ fears arose in relation to their uncertain future. Their own wills along with the family's way of relating to death decided the strategies taken to alleviate their fears. These strategies proved to be to focus on the treatment and becoming healthy. This strategy was based on how the family reacted to the hope of a disease-free future.Key words: Hospital school, time of disease, seriously ill, child, cancer, education, hope, fear, future, death.

NFT-teknologin blir mer och mer populär för varje år som går, och under det senaste året hardet mer än dubblerat sitt marknadsvärde från ungefär 22 miljarder dollar till 44 miljarder dollar.Teknologin har applicerats på olika områden och vissa forskare förutspår att teknologinkommer att vara en stor del av Web3 och framtidens internet. Som de flesta andra teknologierfinns det hinder som kan hindra utvecklingen och appliceringen av teknologin. Det är viktigt attidentifiera vilka hinder som teknologin står framför samt få en förståelse för hur dessa hinderfungerar och påverkar.Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som finns för utvecklingen avNFT-teknologi. Detta görs med en multimetod som kombinerar en intervjustudie och enlitteraturstudie. Intervjustudien genomfördes med fyra semi-strukturerade intervjuer med fyrarespondenter som alla arbetar med NFT. Litteraturstudien undersökte två databaser ochresulterade i 18 artiklar som analyserades. Resultatet från de båda metoderna analyseradessedan med metodtriangulering. Resultatet av studien blev att det identifierades 12 unika hindersom presenteras och analyseras.

No description available.

This study aims to enhance our understanding of how organizations leverage AI tools in the context of information for decision-making processes. Employing a methodological approach the research conducts interviews with experts proficient in both AI and various professional domains. The objective is to explore the rationale behind their utilization of AI for decision-making, shedding light on the motivations and methodologies involved. The study also addresses the array of risks associated with this process, stemming from challenges related to reliable information sources and a limited comprehension of the underlying AI techniques. The empirical findings indicate that AI is perceived by experts as a catalyst for a paradigm shift in how we acquire and utilize information, potentially reshaping working environments in the near future. While experts acknowledge the transformative potential of AI, they emphasize that AI, in its current state, is not sufficiently intelligent to replace human decisionmakers. Instead, it is viewed as a conceptual tool, an assistant, and an integral part of the creative decision-making process. The study suggests that a "hybrid intelligent" approach, combining human and machine capabilities, could address the limitations of both humans and machines, offering a viable pathway towards improved decision-making.