<p>Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden.</p><p>Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å</p><p>ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen.</p><p>Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i</p><p>undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför</p><p>varje dag. Å ena sidan ska de följa regler och göra objektiva, rättvisa bedömningar å andra sidan ska de vara kundfokuserade och anpassningsbara vid förändringar. Vi anser att de båda förhållningssätten kombineras inom TB-gruppen på ett sådant sätt att vi skulle vilja benämna den som en flexibel byråkrati.</p>

Flexibla affärssystem är ett begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta begrepp belyses utifrån en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer på både affärssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som använder systemet Agresso Business World. Syftet är att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affärssystem som möjliggör att användarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affärssystem men det som återfinns är att flexibiliteten kan bestå av teknisk flexibilitet, dvs. att kunna öka eller minska systemet om antalet transaktioner eller användare förändras. Dessutom finns det funktionell flexibilitet, dvs. att inte behöva använda alltför mycket ansträngning, tid eller pengar för att kunna förändra affärssystemet. Anpassningar i affärssystemet handlar om att göra förändringar så att standardsystem och verksamhet liknar varandra på ett optimalt sätt. Att skjuta verksamhet och system mot varandra är det som rekommenderas till skillnad från att helt anpassa sig efter systemet eller efter verksamheten. Det sistnämnda kan möjliggöras om verksamheten väljer att bygga ett egenutvecklat affärssystem. Ett flexibelt affärssystem kännetecknas av att det är lätt att anpassa och att verksamheten kan anpassa systemet gentemot verksamheten både vid implementationen men även löpande under den vanliga driften. Dessutom bör systemet ge användarna möjligheten att bestämma om de själva vill utföra det arbetet eller om de vill lägga ut det på antingen IT-avdelningen eller IT-leverantören. Till sist kännetecknas ett flexibelt affärssystem av att utdatan, dvs. rapporter, skall kunna göras på en mängd olika sätt och utseenden, allt efter verksamhetens behov. Det flexibla affärssystemet påverkar användarorganisationens arbete med anpassningar genom att det krävs att de tänkt igenom vilken struktur som skall läggas in i systemet för att passa både nuläge och framtid. Det krävs också att användarna utbildat sig ordentligt i systemet om de själva skall utföra kommande anpassningsarbeten.

Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför varje dag. Å ena sidan ska de följa regler och göra objektiva, rättvisa bedömningar å andra sidan ska de vara kundfokuserade och anpassningsbara vid förändringar. Vi anser att de båda förhållningssätten kombineras inom TB-gruppen på ett sådant sätt att vi skulle vilja benämna den som en flexibel byråkrati.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för de konsekvenser som interna respektive externa ansatser till bemanningsflexibilitet och därtill hörande HRM-metoder får för verksamheten avseende flexibilitet, kostnad, kvalitet och leverans. Syftet är vidare att pröva teorin om bemanningsflexibilitet, HRM-metoder och dess effekter på verksamheten mot studiens empiriska material. Metod: Uppsatsens undersökning har genomförts med ett kvalitativt angreppssätt och grundar sig på en litteraturstudie samt egna primärkällor. Primärkällorna består av intervjuer med tre företag i e-handelsbranschen, en verksamhet där flexibilitet är av stor vikt. Slutsatser: Extern respektive intern flexibilitet fanns vara kopplade till skilda sätt att hantera personalresursen, vilket ledde till olika konsekvenser. Enligt resultatet av undersökningen påvisas extern flexibilitet vara förknippat med hårdare HRM-metoder och vissa negativa konsekvenser av detta, som t ex lägre motivation och lojalitet samt hög personalomsättning. Trots detta var den externa flexibiliteten i fokus hos samtliga företag i studien. Undersökningen tyder dock inte på att detta inverkade negativt på objektiva prestationsmått som produktivitet och kundnöjdhet. / Purpose: The purpose of this study is to create a greater understanding of the impact that internal and external approaches to staffing flexibility and associated HRM practices have on organizational performance measures like cost, quality, delivery and flexibility. A further aim is to test the theory of staffing flexibility, HRM practices and its effects on operations on the study's empirical material. Method: The study was conducted with a qualitative approach and is based on a literature review together with primary sources. The primary sources consist of interviews with three companies in the e-commerce industry. Conclusions: External and internal flexibility was linked to different ways of manageing staff resources, leading to different consequences. According to the results of the survey external flexibility is associated with tougher HRM practices and certain negative consequences of this, such as lower motivation and loyalty and high employee turnover. Despite this the focus on external flexibility was prominent in all companies in the study. The study does not indicate tough that this had a negative impact on objective performance measures such as productivity and customer satisfaction.

Sammanfattning: ”Post-byråkratiska organisationer ur ett medarbetarperspektiv” Datum: 5 juni, 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Michaela Fredriksson, Eva Olmårs Titel: Post-byråkratiska organisationer ur ett medarbetarperspektiv - En kvalitativ studie om hur medarbetare upplever decentraliserade och flexibla arbetsplatser Handledare: Anette Hallin Frågeställning: Hur upplever medarbetare decentralisering och flexibilitet vad gäller arbete? Vad är de positiva och negativa effekterna av decentralisering och flexibilitet, sett ur ett medarbetarperspektiv? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen för hur medarbetare inom en post byråkratisk organisation upplever och ser på sin arbetssituation.   Metod: Undersökningen utfördes utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med fem respondenter inom tre post-byråkratiska organisationer. Slutsats: Studien visar på att medarbetare ser vissa stressande moment i att arbeta på en decentraliserad arbetsplats där de har hög flexibilitet, men de positiva effekterna väger upp de negativa och de föredrar att arbeta som de gör idag.

Arbetets art: Examensarbete i magisterprogrammet, Avancerad nivå,15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Bildning, relationer och egenmakt – en studie av särskilt stöd i vuxenutbildningSidantal: 44Författare: Thorén AnnaHandledare: Maivorsdotter, NinithaDatum: Augusti, 2014I varje generation unga som växer upp i Sverige är det 20 % som aldrig tar sin studentexamen (Sveriges kommuner och Landsting, 2012). Detta tenderar att ge en negativ effekt på deras framtida vuxenliv, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi ett väl etablerat system av kommunal vuxenutbildning som ger dessa unga en andra chans att studera vidare. Syftet med denna samling av fallstudier (Flyvbjer, 2006) är att analysera och belysa de sociala och pedagogiska faktorer som gynnar dessa studenter att nå sina mål och utveckla egenmakt (Lightfoot, 1985). Det är genom att använda Deweys holistiska människosyn som förenar språk och erfarenhet, yttre och inre verklighet, som djupintervjuer samlats in från tre studenter som får särskilt stöd i studierna. Analysen av materialet genomfördes i fem steg och analysmetoden var meningskoncentrering (Kvale, 1997). I mitt resultatkapitel presenterar jag citat och analys grupperade under följande fem teman: 1. Skolan som en plats för socialisering – med risk för självbilden? 2. Socioekonomiska ramfaktorer och flexibilitet. 3. Skolan som en community av goda relationer. 4. Relationer som bygger på bekräftelse och respekt. 5. Fokus på bildning och egenmakt. / Study: Degree project in master education, Advanced level, 15 ECTS,University of SkovdeTitle: Education, relations and empowerment – a study of educational support in adult educationNumber of pages: 44Author: Thorén AnnaTutor: Maivorsdotter, NinithaDate: August, 2014In every generation of young adults in Sweden there are 20 % who never pass their high school exam (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012). This tends to have a negative effect on their future adult life, both economically as well as socially. In Sweden their is a well established, national, municipally arranged, adult education which gives a second chance to study for some of these young adults. The purpose of this collection of case studies (Flyvbjer, 2006) is to analyse and shed some light on the social and educational factors that might benefit these adult students to achieve their goals and to empower themselves (Lightfoot, 1985). It is by using Deweys holistic approach to human language and experience and combining external and internal life, that the interviews was collected from three students who attend some additional, educational support. The analysis of the material was executed in five steps and following the method of content analysis (Kvale, 1997). In my results chapter I present excerpts and analysis grouped under five thematic headlines;1. School as the setting for social identity making. 2. Socio-economical factors and flexibility3. School as a positive community. 4. Relations building on feedback and mutual respect.5. Focusing on education and empowerment.

Bakgrund: Det postindustriella samhället har fått en ny syn på arbetaren där man ska vara självgående mångkunnig och flexibel, vilket är helt andra krav än de som fanns under industrialismen. Då en allt större konkurrens infinner sig på arbetsmarknaden, får företagen även en möjlighet att ställa ibland till synes orimliga krav på sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer åtråvärda att behålla, till skillnad från den som inte är flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i. Anledningen till detta nya synsätt på arbetaren uppkom i samband med att nya villkor började ställas på företagen som krävde att de skulle vara mer flexibla samtidigt som de skulle kunna agera snabbare för att bemöta och hantera arbetsmarknadens krav (Allvin 2006:29).Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och i så fall varför flexibiliteten på anställda inom en organisation kan ha en negativ påverkan på individen och hur denna påverkan ställs i relation till arbetet.Metod: Vi har utfört nio stycken intervjuer i vårt arbete där vi valt en kvalitativ ansats.Huvudresultat: De krav som ett flexibelt arbete innebär på SÄS är bland annat ett högt arbetstempo med många bollar i luften. Detta kan i sin tur leda till minskad kontroll över sitt arbete om man inte har den kompetens som arbetet kräver och framför allt om man inte är flexibel som person. Det ständiga sparandet på resurser i form av personalreduktion är en form av flexibilitetsanpassning från organisationen, vilket respondenterna kunde uppleva som frustrerande och irriterande. Att arbeta med minimala resurser ställer krav på individen att vara flexibel för att klara av sitt arbete. Det som framkommit är att begreppet flexibilitet kan användas ur ett arbetstagarperspektiv såväl som ett arbetsgivarperspektiv. Dessa perspektiv har samma målsättning och verkar för att effektivisera verksamheten. Ur resultatet framkom att respondenterna var nöjda med sitt arbetssätt men att kvaliteten på utförandet av arbetsuppgifter ofta kunde variera då resurserna på avdelningen inte var tillräckliga.

Uppsatsen handlar om daglig pendlings påverkan på socialt kapital. Syftet har varit att utforska hur människor själva upplever att deras sociala liv och relationer, och således deras sociala kapital, påverkas av att de pendlar. Detta har gjorts med hjälp av teoretiska perspektiv om socialt kapital, vilket har resulterat i följande frågeställningar: Hur upplever studiedeltagarna att pendling påverkar deras sociala relationer? Hur förhåller sig studiedeltagarna till de sociala konsekvenserna av pendling? Tidigare kvantitativ forskning visar ett samband mellan pendling och minskat socialt kapital. För att undersöka huruvida och hur människor själva upplever detta samband och för att försöka förstå de bakomliggande mekanismerna för detta samband, bygger studien på tio intervjuer med pendlare. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och är således inriktad på den mening som studiedeltagarna själva tillskriver pendlingen i sina liv. I analysen framkom att pendlingen typiskt ses som och fungerar som ett ramverk som formar och styr vardagen och det sociala livet. Pendlingen upplevs kraftigt begränsa möjligheten till spontanitet och flexibilitet i relation till sociala sammanhang. Den trötthet som pendlingen skapar medför en bundenhet till hemmet i bemärkelsen att återhämtning i många fall prioriteras framför sociala aktiviteter. Deltagande i sociala sammanhang upplevs ibland, på grund av det ramverk som pendlingen utgör, som ”projekt”. Till följd av den förlust av spontanitet och flexibilitet samt den trötthet och bundenhet till hemmet som pendlingen skapar tycks studiedeltagarnas sociala liv vara mer inriktat på upprätthållandet av sammanbindande (”bonding”) socialt kapital än skapandet av överbryggande (”bridging”) socialt kapital. Nära sociala relationer som ger emotionellt stöd prioriteras således framför andra delar av det sociala nätverket. I materialet framkommer resan, själva pendlingen, som en stund som studiedeltagarna aktivt försöker använda sig av, bland annat i syfte att minimera pendlingens inverkan på fritidens sociala liv.

No description available.

<p>Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.</p>