, Diss--Universität zu Köln, 2007.

Diss. Univ. Freiburg im Breisgau, 2007.

No description available.

I den här studien undersöks den lyriska erfarenheten i John Berrymans verk The Dream Songs. Ämnet ”lyrisk erfarenhet” är hämtat från Alf Nymans studie Begreppet lyrisk erfarenhet med undertiteln Kunskapsteoretiska och estetisk-psykologiska studier i symbolisk och realistisk diktning, utgiven 1958. Nyman utvecklar i sin studie en teori om detta ämne vilket sedan appliceras på europeisk modernistisk poesi. Min ambition är att med Nymans teori genomföra lyrikanalys på en amerikansk poet som hör till en kategori poeter som tar avstånd från modernistiska ideal och utvecklar ett nytt idiom. Genom att redogöra för Nymans teori analyseras sedan fem dikter ur Berrymans verk. Målet är att urskilja vad det är i dikten som ger stöd för den lyriska erfarenheten. I en avslutande diskussion lyfter jag upp vad som varit genomgående tema i Berrymans poesi. Resultatet sätts också i relation till Nymans resultat för att på så sätt nå en kontextuell förståelse om ämnet.

I denna uppsats görs en undersökning av tidskriften lambda nordica (1989-2016) och det diskursiva utrymme för icke-binära subjekt som skapas i denna. lambda nordica är en vetenskaplig tidskrift som har haft inriktning först mot homosexualitetsstudier och senare mot queerteori och HLBTQ-studier. Undersökningen inleds med en kvantitativ innehållsanalys för att kunna se de stora dragen över tid i talet om trans* i allmänhet. Som ett andra steg görs en kvalitativ innehållsanalys för att tematiskt karaktärisera olika förhållningsätt till icke-binära subjekt som finns i materialet när trans* berörs. Tre huvudkategorier av förhållningssätt identifieras: explicit namngivning, implicita öppningar och uteslutning, och det går att se en ökning av de två första förhållningssätten under tidsintervallet 2008-2016. Slutligen analyseras dessa förhållningssätt utifrån de diskursteoretiska begreppen objektivitet, det politiska, hegemoniska interventioner och dekonstruktion. Baserat på denna analys dras slutsatsen att en subjektsposition för icke-binära etableras, implicit eller explicit, i ett fåtal texter, och analysen informeras av denna etablering i en liten delmängd av dessa. Trots att synligheten för icke-binära subjekt i viss mån ökat, så är den huvudsakliga slutsatsen att dessa subjekt till största del är uteslutna i materialet som helhet och att förekomsten av faktisk analys av icke-binära subjekt är mycket begränsad.

Ständigt förs diskussion om etiska dilemman inom journalistikens yrkesområden. Vad bör allmänheten få veta? När ska man släppa professionen och istället agera som medmänniska? Uppsatsen utgår från dokumentärfilmen som journalistisk berättarform. Tidigare forskning har fokuserat på etik gentemot läsaren eller ur filmskaparens perspektiv. Men hur upplever subjekten i dokumentärfilmer sin medverkan? Syftet med studien är att svara på ovanstående fråga. För att kunna göra det har begreppet ”det social kontraktet” myntats i uppsatsen, vilket påvisar oskrivna regler för hur en relation är utformad. Uppsatsens frågeställning är: upplever subjekten i nio svenska dokumentärfilmer sända mellan januari 2016 och mars 2017 att det sociala kontraktet upprättat mellan dem och filmskaparen har efterföljts? Studien som genomförts är en kvalitativ intervjustudie med nio informanter. Studiens resultatet visar att de flesta informanter upplevt att det sociala kontraktet efterföljs och att de, när så sker, upplevt processen som positiv. Subjekt som har porträtterats som hjältar är mest positiva kring den färdiga dokumentärfilmen. Resultatet påvisar också etiska dilemman, speciellt då subjekt befinner sig i psykisk ohälsa. Uppsatsen diskuterar och analyserar maktasymmetrier mellan parterna, motiv för subjekt att medverka i dokumentärfilm samt olika etiska förhållningssätt för dokumentärfilmare (främst i ljuset av Spelreglerna för press, radio och tv och närhetsetiken). Studiens slutsats understryker vikten av en bredare diskussion, och vidare forskning, kring moral gentemot subjekt i dokumentärfilmer. Uppsatsen argumenterar också för att diskussionen skulle kunna mynna ut i ett regelverk riktat mot dokumentärfilmare.

This essay investigates possible benefits of using Michel Foucault’s theories to understand how subjects constitute themselves as consumers. Foucault’s analysis of the neo-liberal notion of homo economicus, a subject of individual interest and an entrepreneur producing its own satisfaction, is discussed in relation to contemporary consumption. The essay departs from the hypothesis that Foucault’s diverse theory of subjectivation can bridge over opposing but equally limiting description of consuming subjects offered by Marxism and liberalism. Building on Foucault’s lectures on biopolitics and the ethics of the later Foucault, the possibility of liberation from dominance, offered from opposing positions by Marxism and liberalism, is challenged. From the perspective of Foucault, subjects are constituted in relations of power that always involve freedom, understood as the individual subject’s ability to participate in and influence these relations. Further, these relations are intertwined with games of truth, certain rationalities that are linked to institutions of power. This essay argues that the neo-liberal “truth” of consumer choice structure contemporary relations of power that are integrated parts of the subject, for good and worse. For the later Foucault’s ethics, as well as his critique, dispute the extent to which we are governed, and urge us to practice freedom.

[pt] O fenômeno da simpatia é objeto de análise filosófica de Max Scheler, que o descreve e delimita: a simpatia propriamente dita se dá quando duas ou mais pessoas compartilham uma mesma percepção em qualidade e quantidade idênticas, sem que diminua o grau de consciência dos sujeitos. O objetivo aqui é apresentar essa análise, através dos seguintes pontos: primeiro, uma propedêutica ao tema como elucidação conceitual do pensamento de Scheler; em seguida, a apresentação da análise do fenômeno e do conceito da intersubjetividade, que seria o fundamento para a simpatia; depois, uma fundamentação para a intersubjetividade a priori especialmente por meio de uma aproximação ao pensamento de Kant, sobretudo à parte da comunicabilidade universal do juízo estético da Crítica da faculdade do Juízo. A intersubjetividade não aparece como a priori em Kant, mas pode ser pensada indiretamente como tal devido aos elementos subjetivos do sujeito. Em Scheler, a simpatia é apresentada como um fenômeno universal e necessário, exigindo um fundamento também universal e necessário; e somente será possível abordá-lo a nível do mundo intersubjetivo. Desse modo, a descrição da simpatia feita por Scheler remete a uma estrutura geral da vida emotiva pura para todos os sujeitos como condição de possibilidade para sua efetivação entre os indivíduos. / [de] Das Mitgefühlsphänomen wird von Max Scheler philosophisch analisiert, beschreibt und begrenzt. Im philosophischen Sinne bedeutet Mitgefühl oder Sympathie die Empfindungsmitteilbarkeit der zwei oder mehreren Personen nach gleichen Qualität und Quantität, ohne das Individuumsbewusstsein zu reduzieren. Der Zweck ist hier diese Analyse vorzustellen, durch den folgenden Punkte: eine Begriffserklärung als Einführung; die Analyse- und Beschreibungsvorstellung von den Mitgefühls- und den Intersubjektivitätsbegriffs, die auf die liegenden Gründe besteht; eine Begründung der apriorischen Intersubjektivität mit der Hilf von Gedanken Kants, besonders der Kritik der Urteilskraft. Es geht hier besonders um die subjektive allgemeine Mitteilbarkeit der Vorstellungsart in einem Geschmacksurteil. Die Intersubjektivität erscheint nicht als a priori in Kant, aber sie kann als eine Solche gedacht werden, denn sie gründet sich auf subjektiven Elementen des Subjekts. Diese lassen die Erkenntnis eine universale Gültigkeit haben. Bei Scheler wird das Mitgefühl als etwas Universales und Notwendiges vorgestellt und es ist nur möglich, wenn man die Sympathie in Duwelt betrachtet. Das von Scheler Mitgefühlsbeschreibung richtet sich dann auf eine allgemeine Struktur des emotionalen Lebens als Möglichkeitsbedingung für die Mitteilbarkeit der Gefühle im Menschen.

Práce zobrazuje proces posílení povinného auditu v EU v souvislosti s modernizací Osmé směrnice. Rozebírá zejména veřejný dohled nad auditem, nezávislost auditorů, rotaci auditorů, zprávy o průhlednosti, výbory pro audit, odpovědnost auditorů a další související témata. Dále práce nastiňuje možnou podobu implementace Osmé směrnice v ČR a pro srovnání také v Německu. V závěru je Osmá směrnice stručně srovnána s americkým zákonem Sarbanes-Oxley.

Zugl.: Freiburg, Br., Univ., Diss., 2007