Titel: Switching intentions påverkan på Generation Y och Baby Boomers – En kvantitativ studie Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Elina Arvidsson och Rebecca Kastemyr Handledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge Datum: 2018 - maj Syfte: Banker har idag problem med att få kunder att stanna och vara lojala mot dem, något som kan bero på att kunderna inte känner sig tillfredsställda med de tjänster och den service banken erbjuder. Vissa forskare har sett att det oftare är yngre bankkunder som byter bank än äldre, medan andra menar att sådant inte är fallet. Syftet med vår studie är därmed att öka förståelsen för hur Baby Boomers och Generation Y's switching intentions påverkar deras intentioner att byta eller behålla sin bank. För att besvara syftet har vi valt att ta hjälp av några forskningsfrågor som lyder: Vilka faktorer bidrar till att Baby Boomers väljer att byta eller behålla sin bank? Vilka faktorer bidrar till att Generation Y väljer att byta eller behålla sin bank? Vad är skillnaden mellan Baby Boomers och Generation Y's switching intentions? Metod: I studien användes en kvantitativ metod där data samlats in via en webbaserad enkätundersökning. Studien riktar sig till två populationer; generation Baby Boomers som består av individer födda mellan år 1945 och 1964 och Generation Y som består av individer födda mellan år 1980 och 1999 som båda deltagit i enkätundersökningen. De data som samlats in har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS där vi tog fram deskriptiv statistik, error bars, korrelationsanalys, t-test och korstabell. Dessa analyser har sedan använts för att svara upp på studiens syfte. Resultat & slutsats: Sambanden mellan generationstillhörighet och de testade variablerna är till stor del svaga, vilket gör att vi utifrån vår studie kan konstatera att Baby Boomers och Generation Y är mer lika än forskare tidigare trott. De fyra testade variablerna har samtliga viss påverkan på bankkundernas switching intentions, vilket innebär att bankerna bör ta dessa variabler i beaktning för att undvika att förlora kunder. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för Generation Y och Baby Boomers switching intentions och vad som påverkar det. Studien har bidragit tillen förändrad syn på båda generationernas switching intention i jämförelse med tidigare forskning. Vår förhoppning är att studien ska bidra till att öka förståelsen för switching intentions bland bankerna för att de ska kunna ta fram strategier utifrån de fyra testade variablerna och därigenom skapa kundnöjdhet och minska kundernas switching intentions. Förslag till fortsatt forskning: Vår förhoppning är att vidare forskning ska kunna utveckla resultatet som studien bidragit med ytterligare. Fortsatta studier skulle kunna jämföra olika banker och se hur våra fyra variabler påverkar enskilda banker, samt studera andra kombinationer av variabler och andra generationer.

TESIS PARA OPTAR AL GRADO DE MAGÍSTER EN GESTIÓN DE PERSONAS Y DINÁMICA ORGANIZACIONAL / Un desafío importante para las áreas de Gestión de Personas hoy en día es el diseño de estrategias y sistemas de gestión que respondan a las necesidades, intereses y expectativas de los diversos grupos etarios que coexisten en la mayoría de las organizaciones actuales. El presente proyecto se orienta desde una perspectiva de investigación-acción con el fin de desarrollar un plan de medidas conducentes a fomentar el compromiso organizacional en las diferentes generaciones que conviven hoy en una organización del sector de innovación tecnológica. Para ello, se establecieron las diferencias existentes entre el nivel de compromiso organizacional de cada una de las generaciones, a partir de la aplicación del Cuestionario de Meyer y Allen. La realización de entrevistas permitió determinar qué factores son determinantes a la hora de fomentar el compromiso organizacional.

Suicide is a growing public health problem, and the 12th leading cause of death overall in the United States. Past research has been conducted on individuals who screen positive for suicide to determine risk factors and suicide patterns across age groups. However, limited little research has been conducted on individuals that screen positive for suicide risk in an emergency department setting. Through the use of a longitudinal, secondary dataset from the Florida Implementation of the National Strategy for Suicide Prevention Project, the relationship between alcohol and drug use and generation (Baby Boomers, Generation X, and Millennials), age, and living status was analyzed in adults (25+) who screened positive for suicide risk in the emergency department. Omnibus chi-square statistics and adjusted standardized residual analyses were used to assess differences in alcohol and drug use amongst generations, age groups, and living statuses. Results indicated significant differences between alcohol, opioid, and amphetamine use and frequency among individuals living with family and in unsheltered environments and marijuana use in Generation X and Millennials. Limitations include sample size and self-reported measures of frequency and usage of drugs and alcohol, which warrant future studies to expand upon these findings.

No description available.

Osteoporosis is a debilitating disease that afflicts an estimated 25 million Americans, especially women. Suboptimal intakes of calcium, phosphorus, and vitamin D contribute to development of osteoporosis. Results from the Third National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES III) indicate that adult women do not meet the Recommended Dietary Allowance (RDA) for calcium. Results from other national studies indicate that adult women consume less than the recommended number of servings of dairy foods per day. Focus groups were conducted in rural and urban areas of Virginia to gain insight into middle aged women's perceptions of dairy foods. Four focus groups were conducted with a total of 39 women. The majority of the women were between the ages of 35 to 50 years; all were non-Hispanic white women. All had a minimum of a high school education, and the majority had some education beyond high school. Discussion questions addressed preferences for dairy foods, advantages and disadvantages of dairy foods, factors that influence dairy food choices, and possibilities for product improvements. Focus group discussions were audio taped and transcribed by the moderator. The moderator identified major and minor themes; women's responses were organized thematically. Results were reported in the following broad theme categories: perceptions of health and nutrition that influenced dairy food choices and factors that influenced dairy food choices. The predominant negative perception of dairy foods was that dairy foods were high in fat. Women also negatively associated dairy foods with lactose intolerance and kidney stones. The predominant positive perception of dairy foods was that dairy foods were a good source of calcium. Women also believed dairy foods were a good source of vitamins, although they were unsure of specific vitamins found in dairy foods. Participants were aware of osteoporosis, but many were not knowledgeable about risk factors or prevention related to osteoporosis. Many women used calcium supplements or vitamin-mineral supplements to help meet dietary calcium requirements. Results indicate a need for education on the role of dairy foods in osteoporosis prevention. Women's preferences for dairy foods influenced dairy food choices. Product characteristics, such as sensory attributes, convenience, cost, availability, and packaging, were mentioned as factors that greatly influenced dairy food choices. The majority of women stated that other household members influenced dairy food choices. Women also mentioned that physicians and media sources, such as magazine advertisements and television commercials, influenced their dairy food choices. Nutrition education for this population should continue to promote the view that "all foods can fit" into a healthy eating pattern. Nutrition education should be geared toward the fast paced lifestyle these women lead. Product development should focus on convenience items. / Master of Science

Syftet med denna uppsats var att ta reda på generationerna millennials och baby boomers inställning till mediernas sanningshalt och politiska neutralitet. Detta gjordes med hjälp av följande frågeställningar: Vilka attityder och vilken inställning har millennials och baby boomers till nyhetsmediernas sanningshalt? Finns skillnader och likheter kvar när vi väger in variablerna kön och politiskt ställningstagande?   För att definiera generationerna använde vi oss av Cliff Zukins generationsteori. Det finns flera andra teorier med olika definitioner av generationerna men vi valde att avgränsa oss till Zukins modell eftersom vi ansåg denna vara mest relevant utifrån vårt syfte. För att få ytterligare information om generationernas ställningstaganden i olika frågor har vi även utgått från Paula M Poindexters forskning i frågan, samt Göran Bolins definition av Mannheims teori. Vi har slutligen använt oss av Jesper Strömbäcks definition av dagordningsteorin när detta varit aktuellt.   Vi valde att genomföra en enkätundersökning för att på så sätt kunna nå så många respondenter som möjligt. Eftersom vi ville jämföra två specifika generationer med varandra använde vi oss av ett kvoturval. Svaren gav oss en övergripande bild av de olika generationernas attityder gentemot nyhetsmedierna.   Resultaten visade att generationstillhörighet inte påverkade det allmänna förtroendet för nyhetsmedier. När vi adderade variabeln kön blev resultatet annorlunda, den yngre generationens kvinnor hade betydligt högre förtroende än männen i samma grupp. Både de yngre och äldre männen hade en mer kritisk syn på nyhetsmediernas innehåll än kvinnorna. Detta visar att kön är en betydande variabel i frågan om förtroende.   Även politisk åsikt visade sig vara en viktig variabel. Den största skillnaden visade sig i generation baby boomers där tre fjärdedelar av de som röstar rött har ett ganska stort förtroende för nyhetsmedier. De som röstar blått i denna generation hade ett betydligt mindre förtroende.   Den största skillnaden beroende på generationstillhörighet visade sig i frågan om hur enkelt det är att upptäcka en falsk nyhet. Millennials ansåg sig ha betydligt enklare att avgöra nyheters äkthet än baby boomers. Endast två procent i den äldre generationen ansåg att det var enkelt att upptäcka, motsvarande siffra i den yngre generationen var 12 procent.   Majoriteten av alla respondenter uppgav att de tror på en stor eller ganska stor framtida ökning av falska nyheter. Det här resultatet påverkade dock inte respondenternas syn på hur enkelt det är att se om en nyhet är falsk.   Slutsatsen vi kan dra är att generationstillhörighet inte påverkar i frågan om förtroende för nyhetsmedier, däremot i hur enkelt det är att avgöra om en nyhet är sann eller falsk.Vid mätning av förtroende för nyhetsmedier var politisk åsikt den viktigaste variabeln. / The purpose of this study was to find out the generations millennials and baby boomers approach to the media's veracity and political neutrality. This was done using the following questions: What attitudes does Millennials and Baby Boomers have to the news media's veracity? Are there differences and similarities there when we look at the variables gender and political position?   To define the generations we used Cliff Zukins generation theory. There are several other theories with different definitions of generations, but we chose to limit ourselves to Zukins model because we considered this to be the most relevant to our purpose. To obtain additional information about the generation's positions on various issues, we have also assumed Paula M Poindexters research on the issue, and Göran Bolins definition of Manheims theory. Finally we used Jesper Strömbäcks definition of the agenda setting theory when it was accurate.   We chose to conduct a survey in order to be able to reach as many respondents as possible. Because we wanted to compare two specific generations with eachother, we used a quota sampling. The answers gave us an overall picture of the different generational attitudes toward the news media.   The results showed that generational affiliation did not affect public confidence in the news media. When we added the gender variable, the result is different, the younger generation of women had significantly higher confidence than men in the same group. Both the younger and the older men had a more critical view of the news media content than women. This shows that gender is a significant variable in the issue of trust.   Political opinion also turned out to be an important variable. The biggest difference was shown in the generation of baby boomers where three quarters of the red voters had a fairly strong confidence in the news media. Those who vote blue in this generation had a significantly lower confidence.   The main difference depending on generational affiliation was shown in the question of how easy it is to spot fake news. Millennials believed it was much easier to determine authenticity in news than baby boomers. Only two percent of the older generation felt that it was easy to spot, the corresponding figure in the younger generation was 12 percent.   The majority of all respondents stated that they believe in a large or fairly large future increase of false news. This result did not affect the respondents' views on how easy it is to see if the news is false.   The conclusion we can draw is that the generational affiliation does not affect the question of confidence in the news media, however, it does have an affect in how easy it is to determine if news is true or false.When measuring confidence towards the news media, political opinion was the most important variable.

Submitted by Adriana Alves Rodrigues (aalves@espm.br) on 2018-10-09T14:52:02Z No. of bitstreams: 1 ONNARA GOMES - DISSERTAÇÃO MPCC TURMA 2 - VERSÃO FINAL 2018.01.pdf: 1479016 bytes, checksum: f454354e6f3437f239b8bbffaff5b9d1 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Alves Rodrigues (aalves@espm.br) on 2018-10-09T14:52:23Z (GMT) No. of bitstreams: 1 ONNARA GOMES - DISSERTAÇÃO MPCC TURMA 2 - VERSÃO FINAL 2018.01.pdf: 1479016 bytes, checksum: f454354e6f3437f239b8bbffaff5b9d1 (MD5) / Approved for entry into archive by Debora Cristina Bonfim Aquarone (deborabonfim@espm.br) on 2018-10-09T14:52:41Z (GMT) No. of bitstreams: 1 ONNARA GOMES - DISSERTAÇÃO MPCC TURMA 2 - VERSÃO FINAL 2018.01.pdf: 1479016 bytes, checksum: f454354e6f3437f239b8bbffaff5b9d1 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-10-09T14:52:52Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ONNARA GOMES - DISSERTAÇÃO MPCC TURMA 2 - VERSÃO FINAL 2018.01.pdf: 1479016 bytes, checksum: f454354e6f3437f239b8bbffaff5b9d1 (MD5) Previous issue date: 2018-03-22 / Attitude is a construct composed of cognitive, affective and conative elements, where individuals develop an evaluative answer, favorable or not, in relation to a product. The objective of this research was to evaluate the differences in the attitudes of Generation Z consumers, in relation to Baby boomers, regarding jeanswear. This was a descriptive, cross-sectional and with quantitative approach research, developed on the internet, with a non-probabilistic sample and application of convenience sampling. An on-line questionnaire was used as an instrument to collect the data. The valid sample size of the survey was 373 respondents, 230 of Generation Z and 143 of the Baby boomers. Based on the results, it was verified that the higher number of participants of the research was of Generation Z, with predominance of feminine gender in both generations; 40% of Generation Z and only 19.6% of Baby boomers already participated in fashion research and 95.7% of Generation Z and 96.5% of Baby boomers never participated in research on jeanswear; both generations consume denim pieces eventually; Generation Z owns more denim pieces; in the Baby Boomers, the Cognitive Elements manifest themselves more expressively than in Generation Z, and in these the Affective Elements manifest themselves more strongly than in the Baby Boomers, and the Conative Element expresses itself less expressively than the other elements for both generations; there was a significant and positive influence of the Affective and Conative Elements with the Attitudes construct in relation to fashion consumption, but there was not a significant and positive influence of the Cognitive Elements with Attitudes in relation to fashion consumption. The results point to the justified and even expected incompatibility of opinions, convictions, context and reality between the generations analyzed here for jeanswear. It is believed that conducting this research will contribute to the expansion of knowledge in the fashion field, specifically on the jeanswear segment, as well as to provide a guide to future academic researches and strategic decisions in companies. One limitation of the study was the restricted number of participants, since two generations were analyzed. It is recommended to deepen the research by concentrating the studies by Brazilian region, among other countries and with other generations, such as X and Y. / Atitude é um constructo composto pelos elementos cognitivos, afetivos e conativos, onde os indivíduos desenvolvem uma resposta avaliativa, favorável ou não, em relação a um produto. O objetivo desta pesquisa foi avaliar as diferenças das atitudes dos consumidores da Geração Z, em relação aos Baby boomers, no que se refere ao jeanswear. Tratou-se de uma pesquisa survey, descritiva, com delineamento transversal, abordagem quantitativa, desenvolvida na internet, com amostra não probabilística e por conveniência. Para a coleta dos dados utilizou-se como instrumento um questionário online. A amostra válida da pesquisa foi de 373 respondentes, sendo 230 da Geração Z e 143 da geração Baby boomers. A partir dos resultados, verificou-se que o maior número de participantes da pesquisa foi da Geração Z, com predominância do gênero feminino em ambas as gerações; 40% da Geração Z e apenas 19,6% dos Baby boomers já participaram em pesquisa de moda e 95,7% da Geração Z e 96,5% dos Baby boomers nunca participaram de pesquisa sobre jeanswear; ambas as gerações consomem peças jeans eventualmente; a Geração Z é detentora de maior número de peças jeans; nos Baby boomers, os Elementos Cognitivos se manifestam com maior expressividade do que para a Geração Z e nestes os Elementos Afetivos se manifestam com maior intensidade do que para os Baby boomers e o Elemento Conativo se manifesta de maneira menos expressiva do que os outros elementos para ambas as gerações; houve uma influência significativa e positiva dos Elementos Afetivos e dos Conativos com o constructo Atitudes em relação ao consumo de moda, mas não houve uma influência significativa e positiva dos Elementos Cognitivos com as Atitudes em relação ao consumo de moda. Os resultados apontam para a justificada e até esperada incompatibilidade de opiniões, convicções, contexto e realidade entre as gerações aqui analisadas quanto ao jeanswear. Acredita-se que a realização desta pesquisa possa contribuir da melhor forma para a ampliação do conhecimento na área de moda, especificamente sobre o segmento de jeanswear, bem como constituir um referencial e direcionamento para nortear futuras pesquisas acadêmicas e decisões estratégicas nas empresas. Uma limitação do estudo foi o número restrito de participantes, pois foram analisadas duas gerações. Recomenda-se o aprofundamento da pesquisa concentrando os estudos por região brasileira, entre outros países e com outras gerações, como a X e a Y.

Denna undersökning söker nå förståelse för lojalitet i förhållande till arbetsplatsen när man jämför Generation Y med Baby Boomers. Tidigare forskning visar att lojalitet är ett multidimensionellt begrepp som kan ha olika riktningar och att flera faktorer har ett samband med lojalitet. Tidigare forskning kring generationsskillnader och lojalitet är begränsad men många studier tyder på att Generation Y är mindre lojala än Baby Boomers. Undersökningen är gjord på Veolia Transport och bygger på djupintervjuer med fyra Baby Boomers tunneltågförare och tre från Generation Y. I resultatet framkom trivsel, motivation, bild av företaget, ledarskapet och organisationskultur som viktiga faktorer för lojalitet, och undersökningsdeltagarna från Generation Y tenderade att vara mindre lojala, ha kortare tidsperspektiv på sin anställning och ett mer individualiserat förhållningssätt till lojalitet än de från Baby Boomers. I diskussionsdelen analyseras och diskuteras resultaten, vad de innebär, vad de kan bero på och undersökningens svagheter. Slutligen presenteras praktiska implikationer för arbetsgivare.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur olika generationer agerar på eWOM-kommunikation via online recensioner. Metod: Studien använder en kvantitativ forskningsmetod med en enkätundersökning som underlag för framarbetat resultat. Enkätundersökningen baserades på 8 frågor och 148 svar samlades in från respondenter från tre olika generationer. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och univariat analys. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar hur generationstillhörigheterna Baby Boomers, Generation X och Generation Y agerar när de läser online recensioner. De tre generationernas köpintentioner baseras på centrala faktorer som riskbenägenhet, förtroende och internetkompetens. Alla tre generationerna hävdar att eWOM och i synnerhet online recensioner påverkar dem. Förslag till vidare forskning: Ytterligare forskning kan undersöka varför konsumenter av en produkt inte är benägna att själva skriva recension men vill ta del av recensioner av produkter som andra konsumenter skrivit. Trots att det tydligt framgår att recensioner är en viktig del av köpbeslutsprocessen. Denna ovilja finns representerade hos samtliga undersökta generationer vilket framtida forskning bör undersöka.    Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ett antal förtydliganden för konsumentbeteenden i eWOM-kommunikationen. Studien kommer fram till flertalet slutsatser om hur generationerna påverkas och agerar för online recensioner. / Aim: The purpose of the study is to explain how different generational affiliation react on eWOM-communication via online reviews. Method: The study uses a quantitative research method to conduct survey. The survey was based on 8 questions and 148 responses were collected from respondents from three different generations. The responses were analyzed by descriptive statistics and univariate analysis. Result and conclusion: The study shows how generational affiliations of Baby Boomers, Generation X and Generation Y act on the online reviews. The three generations` buying intentions are based on key factors such as risk aversion, trust and internet knowledge. All three generations claims that eWOM and, in particular, online reviews affect them. Further research: A future study can deal with why consumers of a product are not inclined to write online reviews of the product but want to read online reviews on products from other consumers. Although it is obvious that reviews are an important part of the purchasing decision. All three generations investigated tend to not willing to write online reviews Contribution of the thesis: The contribution of the study is several clarifications for consumer behavior in general especially generation marketing. The study concludes how the generations are affected and act for online reviews.

La première décennie du XXIe siècle est une période charnière dans l’histoire des représentations du vieillir et de l’être vieux. Durant les années 2000, le cinéma hollywoodien offre de nouvelles images du vieillir, moins alarmistes, moins stéréotypées, en somme plus positives. Non plus systématiquement relégué au second plan, le personnage âgé se fait une place parmi les héros hollywoodiens. Le vieillir n’est alors plus dissimulé, mais mis à l’honneur, dans ces films portés par un héros âgé. Par leur présence et leur visibilité dans ce cinéma hautement commercial, ces nouveaux personnages vieillissants signalent un phénomène majeur : durant les années 2000, le vieillir devient commercialement profitable, notamment car se reconnaît dans ces films une génération exceptionnelle par de nombreux aspects, celle des baby-boomers. Par ailleurs, au travers de ces nouvelles représentations du vieillir se fait jour une transformation sociétale plus large avec l’avènement d’un nouveau rapport à la vieillesse, le « vieillir nouveau », qui substitue aux clichés âgistes et à l’idée du vieillir comme déclin un discours positif sur la vieillesse. Cette étude, circonscrite aux films hollywoodiens à succès de la période 2000-2010, propose de mettre en lumière ces nouvelles représentations hollywoodiennes du vieillir et la façon dont le cinéma s’est fait ainsi l’écho de discours innovants sur la question tout en tentant d’offrir sa propre version d’un vieillir nouveau. / The first decade of the 21st century marks a transition in the history of the representations ofaging and old age. In the 2000s, Hollywood started offering new images of aging : less alarmist, less stereotypical, they are, all in all, more positive. As he is no longer pushed in the background,the aging character finds his way amid Hollywood heroes. In those films, which are carried by an old hero, aging is no longer concealed, but it is put in the spotlight. By their mere presence and visibility in such commercial cinema, these new aging characters signal a major shift : in the2000s, aging has become bankable, especially since its new portrayals speak to a generation which stands out on many different levels, the baby boomers. Besides, a wider social transformation shows through these innovative representations of aging, that of a new relationship to aging. “New aging” thus discards ageist clichés and the idea that aging isdeclining, and supplants these conceptions with a positive discourse on aging. This study revolves around popular Hollywood movies released between 2000 and 2010. It offers to shed a light on these new Hollywood representations of aging and on the way cinema has thus echoed innovative discourses on the matter, while attempting to offer its own version of a new outlook on aging.