The sharing economy enables sustainable consumption through efficient access to products, but transitioning from ownership to a subscription-based model faces barriers. The thesis author explored how the decoupling of product ownership impact on the variables; consumer's perceptions of - psychological value, monetary value, social value, brand image, brand attachment, brand loyalty, service quality, and product quality and performance in the context of white goods. Furthermore, the thesis authors added sustainability awareness as an important variable, while discussing the decoupling of product ownership. Although, there is a lot of literature on the above-mentioned variables the relationship between the decoupling of product ownership and the mentioned variables was theoretically and empirically unexplored. Using a quantitative and deductive research approach, an online survey consisting of 29 questions was conducted. The empirical data revealed that the decoupling of product ownership impact all the variables under study and have a significant relationship with them. The impact of decoupling of product ownership was found to be strongest on consumers' perception of - service quality, followed by brand loyalty, brand attachment, product quality and performance, and monetary value. By gaining a deeper understanding of the relationships between the variables companies can effectively develop marketing strategies, subscription plans, and pricing strategies.

Rapporten beskriver utförandet av ett examensarbete på högskoleingenjörsnivå. Arbetet utfördes på företaget WA3RM AB, vars affärsidé är att skapa värde från industriers outnyttjade resurser, genom att knyta samman olika aktörer och uppnå cirkulär ekonomi med syftet att minska klimatpåverkan och uppnå de globala målen för hållbar utveckling. WA3RM upplevde att arbetssätt i produktutvecklingsprojekt behövde kartläggas eftersom företaget i framtiden ville industrialisera fler produkter. Som ett led i WA3RM:s kartläggning av produktutvecklingsprojekt var examensarbetets syfte att skapa en process för konceptval i produktutvecklingsprojekt. Processen utformades efter WA3RM:s behov och examensarbetets mål var att besvara hur ett hållbarhetsperspektiv kan införas i fasen för konceptval i produktutvecklingsprojekt. Examensarbetet har skett med stöd av metoden Plan, Do, Check, Act, med syftet att strukturera och dela upp arbetet i delproblem. Problemområde och avgränsningar definierades och en kartläggning på företaget gjordes. Det gjordes en litteraturstudie utifrån kartläggningens resultat där verktyg och stöd för metoder identifierades till det slutliga förslaget, en process för konceptval. I kartläggningen identifierades tre huvudområden, krav & mål, hållbarhet samt cirkulärekonomi, vilka utgjorde grunden för litteraturstudien och förslaget, processen för konceptval.Processen för konceptval utgörs av fyra faser, där applikationer sorteras ut, rangordnas, kombineras till olika produkter, vilka slutligen rangordnas. I slutet av processen ska projektgruppen ha ett diskussionsunderlag som stöd för rekommendation till organisationen om konceptval för vidareutveckling i produktutvecklingsprojekt. En slutsats av examensarbetet var att metoderna och verktygen i processen ger möjlighet för att ta hänsyn till hållbarhetsperspektiv. Det anses dock viktigt att ta hänsyn till andra perspektivsom marknad och finansiering för att utveckla realiserbara och konkurrenskraftiga produkter, så att WA3RM kan fortsätta industrialisera produkter som minskar klimatpåverkan och inspirerar fler aktörer. / This report describes the execution of a bachelor's thesis. The work was conducted at the company WA3RM AB, whose business idea is to create value from unused resources in industries by connecting various stakeholders and achieving circular economy with the aim of reducing climate impact and achieving the global goals for sustainable development. WA3RM identified the need to map the work processes in product development projects, as the company intends to industrialize more products in the future. As part of WA3RM:s mapping of product development projects, the purpose of the thesis work was to create a process for concept selection in product development projects. The process was adapted to WA3RM:s needs, and the goal of the thesis work was to answer how a sustainability perspective can be established in the concept selection phase of product development projects. The thesis work was conducted using the Plan, Do, Check, Act method to structure and divide the work into sub-problems. Problem areas and limitations were defined and a mapping at the company was performed. A literature review was conducted based on the results of the mapping to identify tools and methods for the final proposal, the concept selection process. The mapping identified three main areas: requirements and goals, sustainability, and circular economy, which formed the basis for the literature review and the proposal, the concept selection process. The concept selection process consists of four phases, where applications are divided, ranked, generated to products, and finally ranked again. At the end of the process, the project team should have a basis for discussion to provide recommendations to the organization, regarding concept selection for further development in product development projects. A conclusion drawn from the thesis work was that the methods and tools in the process allows for consideration of sustainability aspects. However, it is important to consider other perspectives such as market and financing to develop feasible and competitive products, so that WA3RM can continue to industrialize products that reduce climate impact and inspire more stakeholders.

Purpose: The purpose of the thesis is to identify Swedish foundries’ challenges regarding circularity and sustainability demands and explore how SME foundries can be more sustainable and circular. Method: The research approach used in this study is an exploratory multiple-case study. The research questions are answered by using qualitative data through interviews and observations as data collection methods. Findings: The study’s findings present many challenges for Swedish foundries. The main challenges identified are fluctuations in demand, Just-in-Time, extra transports, and the availability of suitable supply chain partners. The challenge of demand fluctuations for SME foundries resulted in a recommendation on how SMEs can face the challenge. The recommendation aims to reallocate capacity by warehousing, followed by increasing communication in the supply chain. The study concludes that Swedish foundries are far from achieving circular supply chains but strive for sustainable foundries. Practical Implications: Organizations could use this thesis as a point of reference to compare and reflect on their foundry operations. Since SMEs are targeted for facing challenges in the industry, practical implications could provide a recommendation for organizations and managers in the foundry industry to collaborate more efficiently with OEMs. Theoretical Implications: This study contributes to the existing knowledge with a new perspective as the challenges connected to sustainability and circularity have been a gap for academia in the foundry industry. Delimitations: This thesis delimitates within the supply chain of one SME and two OEMs in the Swedish foundry industry. The SME’s role in the supply chain is a supplier of casted components, while the OEMs are both a producer of castings and a customer of components. The areas within the supply chain studied are castings, materials, logistics, production, and sustainability & circularity.

Undersökningen syftar till att ge en bild av vilka förutsättningar och möjligheter det finns för uppförande av en försorteringsanläggning där plasten i avfallet kan sorteras ut. Detta sker genom att undersöka ekonomiska besparingar genom minskat behov av utsläppsrätter, identifiera lämplig utsorteringsteknik, utreda hur avsättningen för utsorterad plast kan se ut genom att identifiera potentiella mottagare samt kostnader för avsättning och transport. Undersökningen tyder på att NIR-teknik är den mest lämpliga för en försorteringsanläggning. Med Svensk Plaståtervinning som mottagare beräknas en framtida försorteringsanläggning kunna minska mängden plast som går till förbränning med 48%. Detta motsvarar en kostnadsbesparing i utsläppsrätter på 7 670 000 kr per år med dagens utsläppsrättspriser och 9 850 000 kronor per år med estimerade värden för framtidens utsläppsrättspriser. En medförd årlig transportkostnad av den utsorterade plasten till mottagare beräknas uppgå på 632 000 kronor per år. Det finns idag ett flertal potentiella mottagare av den utsorterade plasten men ett pris för denna hantering är svårt att få och kräver vidare utredning och diskussion. Ett ungefärligt europeiskt marknadspris för hantering av utsorterad förpackningsplast är givet till cirka 250 €/ton.

No description available.

This research investigates whether the implementation of a curbside recycling system has an effect on the behavior of households with regard to the recycling of packaging material in Sweden. Previous research presented in the literature points out that the decision to engage in recycling behavior, rather than free-riding on the contributions of others, is based on the perceived contribution of others. Complying with social norms and the experience of warm-glow constitute forms of utility that are derived from engaging in recycling behavior. The recyclable packaging materials glass, paper, plastic, and metal, as well as the total of these materials, are considered in this study. Recycling data from 247 municipalities for the years 2010-2020 are used to research this topic. The analysis is carried out using a difference-in-difference model with multiple time periods and a model presented by Callaway and Sant’Anna. A positive and significant change in household recycling was found for plastic packaging waste, amounting to an average increase of 1.57-2.92 kilograms per resident per year when the curbside recycling system was introduced. The change in recycling was also positive for paper, but this result was not robust to changes in the original model specification. Significant increases in recycling were found for total recycling, glass, and metal as well. However, it is considered uncertain whether the identifying assumptions that have to be fulfilled to establish causality of the results are satisfied. The introduction of a curbside recycling system increases household recycling because the time and effort that are required to recycle decrease. The results presented in this study are in line with this notion.

Plastics have become an integral part of modern life and global use is expected to grow almost two- fold until 2040. 40% of European demand for plastic raw materials is driven by the packaging industry and being a cheap material, focus on waste management has historically been neglected. Sweden introduced a law on extended producer responsibility in 1994, due to which a national recycling system for plastic packaging was introduced, arranged by the producer owned organisation FTI. By 2017, official data stated that the national recycling rate reached 46%, surpassing the target of 30% recycling. However, this figure has been disputed by both governmental and industry reports stating that the true recycling rate could be as low as 14%. With stricter recycling targets arriving in the upcoming decade, framed by the EU circular economy package, new strategies for managing plastic packaging waste are needed.  Alongside the recycling system arranged by FTI, Sweden also has a national deposit return system for the collection of PET bottles. This system continuously generates higher recycling rates than the FTI system, and extending the deposit return system to include other types of plastic packaging could be a way of reaching future targets for plastic packaging recycling. This thesis aims to evaluate the environmental impact of an extended deposit return system in a comparative LCA, with the recycling system organised by FTI as a baseline scenario (S0). Two scenarios with an extended deposit return system have been developed; one based on the current system for PET bottles with national collection (S1), and one based on reuse practices on a local scale, with take-away packaging from restaurants and cafés (S2). The LCA focuses on three impact categories related to circular economy targets – global warming, terrestrial ecotoxicity and fossil resource scarcity. With little previous research on extended deposit return systems and reuse practices in a Swedish setting, this thesis is a first attempt to explore possible extended deposit return system configurations and their associated environmental impacts.  The results show that S2 generates the lowest environmental impact in the analysed impact categories, whereas S0 generates the highest environmental impact in the analysed impact categories. Production of virgin packaging and incineration of waste packaging are the most contributing processes toward global warming results. For terrestrial ecotoxicity, incineration of packaging along with break wear emissions from transports contributes most. For fossil resource scarcity, production of virgin plastic granulate is the most contributing process.  To reduce the environmental impact of plastic management in Sweden, the results highlight the importance of lowering demand for virgin plastic packaging production and minimising incineration of waste plastic packaging. This can be achieved by increasing reuse practices, increasing collection rates and facilitating greater recycling rates by improving packaging design. An additional conclusion is that access to regional and site-specific data needs to be better, to increase the reliability of studies of Swedish waste management systems. / Användningen av plast har ökat explosionsartat under de senaste 70 åren och är idag en oumbärlig del av samhället. Nära 40% av plastråvaran i Europa går till plastförpackningar, men endast en mindre del av materialet återanvänds eller återvinns på årsbasis. Både inom politik och näringsliv diskuteras därför nya mål för återvinning, för ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan. I Sverige har ett producentansvarssystem, samordnat av FTI, funnits för insamling och återvinning av plastförpackningar sedan mitten av 90-talet, och nuvarande mål för plastförpackningsåtervinning är 30%. Den officiellt sammanställda statistiken visar att materialåtervinningsmålet uppnås, men på senare år har flera studier uppmärksammat att det råder dålig förståelse av flödet av plaster i Sverige, och att materialåtervinningsgraden i själva verket kan vara så låg som 14%.  Som ett parallellt insamlingssystem i Sverige finns pantsystemet, dit enbart flaskor av PET får lämnas. Pantsystemet har en högre återvinningsgrad än det system som ordnas av FTI och en utökning av pantsystemet till att inkludera andra typer av plastförpackningar kan vara en möjlig väg öka materialåtervinningsgraden för plastförpackningar i Sverige. Syftet med den här studien är att utvärdera miljöpåverkan från ett utökat pantsystem jämfört med nuvarande system som ordnas av FTI i en jämförande livscykelanalys. FTI:s återvinningssystem har modellerats som ett basscenario (S0). Två scenarier för ett utökat pantsystem har tagits fram, ett på nationell nivå baserat på det nuvarande pantsystemet (S1), och ett som fokuserar på återanvändning av plastförpackningar på lokal nivå (S2). Studien fokuserar på tre effektkategorier som relaterar till övergripande mål inom cirkulär ekonomi – global uppvärmning, marktoxicitet samt användning av fossila resurser.  Resultaten visar att S2 har lägst påverkan i de tre undersökta effektkategorierna, samtidigt som S0 har högst miljöpåverkan i de tre undersökta effektkategorierna. De processer som bidrar mest till effektkategorin global uppvärmning är tillverkning och avfallsförbränning av plastförpackningar. För marktoxicitet bidrar partikelutsläpp från lastbilars bromsar vid transport tillsammans med förbränning av plastförpackningar mest. För användning av fossila resurser är tillverkning av plastgranulat den största bidragande processen. De åtgärder som gör mest nytta i förhållande till att minska miljöpåverkan från hanteringen av plastförpackningar är minskad efterfrågan på plastgranulat genom återanvändning, att undvika förbränning av plastförpackningar genom ökad insamling samt att förbättra möjligheterna till materialåtervinning genom bättre förpackningsdesign.

Fördelarna med att förebygga avfall har visat sig vara många; besparingar i pengar och resurser, förbättrad arbetsmiljö etc. Trots det har utvecklingen gått trögt och få kommuner har prioriterat avfallstrappans översta steg. Under 2017 startades coachningsprojektet Översta steget för att få fler kommuner i Skåne att arbeta med förebyggande av avfall. Fokus ligger på kommunernas egna verksamheter. Inbjudan till projektet har gått ut till alla Skånes 33 kommuner men endast 4 har valt att delta. I studien har 13 kommuner intervjuats om deras beslut angående projektet samt om förebyggande av avfall i stort. Vi har identifierat tre huvudkategorier av hinder; kommunikativa hinder, organisatoriska hinder och hinder som rör vårt ekonomiska system. Förebyggande av avfall är på grund av att det är ett nytt arbetsområde inte lika konkret som återvinning och därmed svårkommunicerat. Det som har lockat kommuner att delta är de ekonomiska besparingar som kan göras samt att projektet erbjuder stöd i arbetet. Även förbättrad miljöprestanda lockar sekundärt. Vi anser att resultaten och fördelarna med att förebyggande av avfall måste spridas smart i olika typer av nätverk för att få igång samtalet kring förebyggande av avfall. På så sätt kan idéerna även konkretiseras och göras mer lättmottagliga för verksamheter och personal. / The advantages of preventing waste have proven to be many: savings in money and resources, improved work environment, etc. Despite this, development of waste prevention has been slow, and few municipalities have prioritized the top step of the waste management hierarchy. In 2017, the coaching project, Översta steget, was initiated to get more municipalities in Skåne to work on waste prevention. The project focus was on the municipalities' own activities. All of Skåne’s 33 municipalities in Skåne were invited to the join the project, but only 4 have chosen to participate. In the present study, 13 municipalities have been interviewed about their decisions regarding the project in general and waste prevention in particular. We have identified three main categories of obstacles; communicative barriers, organizational barriers and obstacles connected to our economic system. Prevention of waste is, because it is new area of work, not concrete enough and difficult mediated/experienced difficult. What has tempted the municipalities to participate in the project is the economic savings that can be made and that the project offers coaching. Improved environmental performance also is a secondly reason. We believe that the results and benefits of waste prevention must be spread smartly across different types of networks in order to initiate the call on prevention. This way it can also be more concrete and made more receptive to municipalities and their staff.

Studien baseras på en målkonflikt mellan att vilja ha en giftfri miljö och samtidigt sträva mot ett mer cirkulärt samhälle. Polyvinylklorid (fortsättningsvis PVC-plast) kan innehålla farliga ftalater som i för stor mängd kan vara skadliga för hälsa och miljö både under användning och återvinning. REACH-förordningen reglerade ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP i PVC-plast år 2015 genom att kräva tillstånd för att få använda dessa ftalater vid tillverkning av produkter inom EU. Den förändrade material-kompositionen leder till att den nytillverkade PVC-plasten skiljs från den äldre som producerades innan lagförändringen 2015. Målet att sträva mot ett mer cirkulärt samhälle genom att återvinna mer PVC-plast hindras av målet att skapa en giftfri miljö eftersom den äldre PVC-plasten innehåller förbjudna ämnen. Studiens syfte är att undersöka hur denna målkonflikt påverkar återvinningen av PVC-plast inom byggsektorn.  För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och sex intervjuer har genomförts med personer från Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (fortsättningsvis IKEM), Tarkett, Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Svenska Miljöinstitutet och BASTA.  Resultatet av studien är att ingen av de intervjuade anser att plasten varken måste ersättas eller förbjudas. De anser snarare att politiken och de vetenskapliga belägg som finns måste diskuteras mer samtidigt som kraven på miljömärkt PVC-plast måste öka för att kunna säkerställa en hållbar hantering. För att kunna öka den cirkulära ekonomin är ett förslag att implementera loggböcker där byggföretagen kan redogöra för det material som används under byggskedet, detta skulle då öka spårbarheten och därmed möjligheterna för återvinning. / The study focuses on the emerging policy conflict between a non-toxic or a toxic-free environment and a circular economy. Polyvinyl chloride (PVC plastic) contains phthalates which in excessive amounts can be dangerous to the health and the environment. Problems arise when PVC plastic is to be recycled and these phthalates spread into nature. The REACH regulation has controlled the phthalates DEHP, DBP, BBP and DIBP in PVC plastic since 2015. REACH regulates the phthalates by requiring a permit to use them for the manufacture of products within the EU. The changed material composition leads to the newly manufactured PVC plastic being separated from the older plastics that were produced within the law change in 2015. The goal of striving for a more circular economy by recycling more PVC plastic interferes with the goal of creating a toxic-free environment, since the older PVC plastic contains the now regulated substances. The purpose of the study is to investigate how this goal conflict affects the recycling of PVC plastic in the construction sector.  A qualitative method has been used for the study and six interviews have been conducted with people from the Innovation and Chemical Industries in Sweden (IKEM), Tarkett, Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Swedish Environmental Institute and BASTA.  The result of the study is that none of the interviewed is of the opinion that the PVC plastic must be replaced or banned. Although they do believe that the policy and scientific evidence that exists must be discussed more, while requirements for eco-labeled PVC plastic must be required to be able to establish a more sustainable management. In order to increase the circular economy, one proposal is to implement logbooks where construction companies can account for the material used during the construction phase, which would then increase traceability and thus the possibilities for recycling.

Många av de aktuella miljöproblemen kan kopplas till dagens konsumtionssamhälle som intensivt brukar jordens resurser. För att nå klimatmålen och reducera antropogen påverkan på miljön krävs effektiva åtgärder, bland annat inom produktion och konsumtion av varor och tjänster. En åtgärd skulle kunna vara att införa ett återbrukssystem för förpackningar. Det kan bidra till att skapa en cirkulär ekonomi där material- och energiflöden sluts och resurser nyttjas till fullo. För att ett återbrukssystem ska fungera i praktiken har producenter och konsumenter en viktig roll då förpackningarna måste returneras för att kunna återanvändas. Därmed finns ett intresse av att undersöka hur producenter och konsumenter ser på införandet av ett potentiellt återbrukssystem. Denna studie kommer utvärdera potentialen för ett återbrukssystem i Sverige genom att utföra en fallstudie på återanvändbara mjölkflaskor av glas.  Syftet med studien är att utvärdera om en introducering av återanvändbara mjölkförpackningar av glas kan vara ett alternativ ur ett producent- och konsumentperspektiv. Detta analyseras genom att utreda intresset för ett återbrukssystem samt att identifiera eventuella hinder, för- och nackdelar och viktiga sociala aspekter med systemet. För att undersöka producenternas intresse genomfördes intervjuer med representanter från två mejerier i Sverige. Konsumenternas intresse undersöktes genom en enkätstudie. Utifrån befintlig litteratur inom området identifierades ett antal teman som har betydelse för individers beteenden: värderingar, medvetenhet och bekvämlighet. Dessa användes för analys av konsumenters intresse för systemet.  Resultatet visar att det inte finns något övergripande intresse hos producenter och konsumenter för ett återbrukssystem med mjölkflaskor av glas i dagsläget. För producenterna skulle det isåfall vara om det går att motivera att det medför miljömässiga fördelar samt lönsamhet för företaget. Konsumenternas intresse motiveras av sociala aspekter såsom personligt intresse och engagemang för miljön, och begränsas av den extra ansträngningen som krävs för att returnera flaskorna efter användning. Producenterna saknar övervägande incitament att byta från dagens mjölkkartonger och är tveksamma till återbrukssystemets lönsamhet. Det befaras även medföra problem med hygien och kvalitetssäkring av produkterna. Om det kan fastställas att det är miljömässigt fördelaktigt kan återbrukssystemet gynna mejeriernas försäljning, då det finns ett intresse hos konsumenterna för miljövänliga produkter. Dock konstateras glasflaskornas vikt vara en betydande faktor som påverkar både producenternas och konsumenternas intresse till systemet. Samtidigt identifieras en allmän osäkerhet hos både producenter och konsumenter om ett återbrukssystem skulle medföra miljömässiga fördelar. Det skulle därmed behövas ytterligare vetenskapliga studier för att utvärdera återbrukssystemets möjligheter till miljömässig och ekonomisk lönsamhet. / Many of the current environmental problems can be linked to our consumer society, which entails inefficient use of the earth's resources. In order to achieve climate goals and reduce anthropogenic impacts on the environment, effective measures are required, including in the production and consumption of goods and services. One measure is to introduce a system for reusable packaging. The system can help create a circular economy where resources are used in closed-loop systems, which minimises the use of natural resources. In order to create an efficient system for reusable packaging, producers and consumers have an important role as the packaging must be returned in order to be reused. Thus, there is an interest in examining producers and consumers attitudes to an introduction of a potential system for reusable packaging. Therefore, this study will evaluate the potential for reusable packaging in Sweden by conducting a case study on reusable glass milk bottles.  The purpose of the study is to evaluate whether the introduction of reusable milk packaging can be an alternative from a producer and consumer perspective. This is analysed by investigating the interest in a system for reusable packaging as well as identifying any obstacles, advantages, disadvantages and important social aspects with the system. To investigate the producers' interest, interviews with representatives from two dairies in Sweden were conducted. The consumers' interest was examined through a survey. Based on existing literature in the field, a number of themes were identified to be of importance for individuals' behaviors: values, awareness and convenience. These themes were used in the analysis of consumers' interest in reusable packaging.  The results show that there is no overall interest among producers and consumers for reusable glass milk bottles at present. Producers consider it to be a preferable packaging alternative only if it can be justified to entail environmental benefits as well as profitability for the company. The consumers' interest is motivated by social aspects such as personal interest and commitment to the environment, and their interest is limited by the extra effort required to return the bottles after use. Today, the producers consider a lack of incentives to switch from today's milk cartons, and are doubting the profitability of an investment in reusable packaging. They are also concerned that the reusable bottles would cause problems with hygiene and quality assurance of the products. Although, if it can be determined that reusable packaging is environmentally beneficial, it could benefit the dairies' sales, as there is an increasing demand among consumers for environmentally friendly products. However, the weight of the glass bottles is found to be a significant factor that affects both producers' and consumers' interest in the system. At the same time, both producers and consumers are uncertain as to whether reusable packaging would in fact entail environmental benefits. Further scientific studies would thus be needed to evaluate the recycling system's potential for environmental and economic profitability.