This study investigates the potential to develop an analytical framework for the measurement of city brands. The research objectives are: (1) to identify any city brand attribute dimensions; (2) to develop a research framework to investigate the city branding related attributes that impact on city branding; (3) to develop a research process to identify additional attributes or variables that have not been recognised as components of city branding in related literature; (4) to develop a city brand measurement tool; and (5) to refine a city brand measurement tool using a case study approach. The research process took a standard format of literature review, method development, data collection and analysis, work critique and further work discussion. The purpose of the literature review was to identify a gap in the city branding academic literature in relation to the existence of a concise city branding measurement framework. A judgement was made that the literature search should also incorporate three brand related subject areas: corporate branding (including corporate reputation); city branding and country branding. The primary research instrument phase 1 was then developed. It took the form of a combined semi-structured interview guideline and a questionnaire. The semi-structured interview was devised to detect potential attributes not identified in the literature review. The questionnaire was devised to test the veracity of the finalised potential city branding attributes derived from the literature review. The target audience consisted of city branding experts from four cities: Dubai; Dublin; Manchester; and Moscow. This enabled views from different cultures and aspects to be explored. They were interviewed and asked to complete the questionnaire. The results of the primary research phase 1 were analysed. New potential attributes were identified from the semi-structured interviews; and added to the listings. Furthermore, most potential city branding attributes were retained from the questionnaire analysis. However, some of the attributes were deemed to be not applicable and deleted from the research instrument. The primary research instrument phase 2, a questionnaire, was derived from the remaining potential city brand attributes from the phase 1 questionnaire analysis and the addition of the potential new attributes. A sample of one hundred and fifty people took part in the research focused on the cities of London and Paris. The sample population consisted of an international population who are UK and Irish residents. It was established that participants had awareness and some knowledge of the two target cities. The results from the primary research instrument phase 2 were initially analysed using exploratory factor analysis. The results provided a refined list of potential city brand attributes. The attribute list was loosely grouped into three dimensions: city brand personality; city business and infrastructure attributes and city cultural/educational and history related attributes. These results were then analysed using confirmatory factor analysis. Subsequently 46 city brand attributes were identified: 16 within a city personality dimension, 16 within a business related and infrastructure dimension and 14 within a history and culture dimension. The finalised city brand measurement framework is then described. An ensuing critique of this study and suggestions or further related work is provided.

Problemformulering och syfte Strategisk kommunikation och platsmarknadsföring har blivit allt viktigare för städer och platser att etablera ett gott rykte och vara konkurrenskraftiga i den globala marknaden som finns idag. Det finns platsmarknadsförare som tror att deras varumärke är kontrollerbart, däremot kan det finnas breda variationer av åsikter och uppfattningar om en stad. I och med detta påstående och konflikten i det växer en problematik och frågan fram hur städer egentligen arbetar med sitt varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka den strategiska kommunikationen hos en stad samt undersöka stadens image, för att se hur kommunens målsättningar och befolkningens uppfattningar förhåller sig till varandra. Metod och material Studien grundas på en intervju från kommunikationsdirektören på Sundsvalls kommun, en kvalitativ textanalys av Sundsvalls kommuns strategidokument samt diskussioner med fyra fokusgrupper bestående av medborgare i Sundsvall.
Huvudresultat Det finns flera likheter mellan Sundsvalls kommuns kommunikationsstrategier och vad teorierna beskriver om strategisk kommunikation, samt en stads varumärkesbyggande. Människor har olika uppfattningar och upplevelser och ser världen på olika sätt, på grund av detta har en plats eller en stad inte en imagebild, utan är mångsidig.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumärkningsprocess. Utifrån uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumärkesbyggande processen i Södertälje. Vetenskapliga teorier med inriktning på främst varumärkning av städer och samarbeten har används vid analys av den inhämtade informationen. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är att samarbete som strategi är möjlig men att denna kan inneha sina begränsningar när en stad skall varumärkas. Genom att undersöka den varumärkesbyggande processen i Södertälje har vi uppmärksammat den komplexitet som föreligger hos varumärkning av en plats med flera intressenter. Förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnäringen i Södertälje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, då en hel stad skall inkluderas, kan uppstå motsättningar om näringar som inte kände en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumärkesbyggande processen. / The purpose of this thesis is to examine the possibilities for cooperation between the internal stakeholders of a city's branding process. Based on the purpose for this thesis a qualitative study was conducted in the form of seven interviews with stakeholders in the branding process of Södertälje. Scientific theories, focusing primarily on the branding of cities and cooperation, have been used in the analysis of the collected information. The conclusions we have drawn in this thesis is that cooperation as a strategy is possible but can be limited when applied on a city. By examining the branding process in Södertälje, we have noted the complexity that exists in the branding of a city with several different stakeholders. We believe that the prospects for cooperation between the internal stakeholders in the tourism and hospitality industry in Södertälje to be possible through commitment, shared responsibility and communication. We do however believe that disagreements may occur when a broader spectrum of the city’s stakeholders, whom do not feel a natural role to participate, are included in the branding process.

<p>There is a mutual dependency between the business world and the country’s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things.</p><p>Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this.</p><p>The thesis is formulated:</p><p>How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts?</p><p>The goal of this study is:</p><p>Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work. Further, we want to study if any connected between the municipalities work with marketing and the local corporate climate in each municipality can be found.</p><p>For this study, the municipalities of Solna, Haninge and Huddinge were selected and personal interviews were conducted with employees responsible for marketing at the municipalities. We also analized statistical data from Svenskt Näringsliv to compare what the companies in these three municiapalities think of the local corporate climate.</p><p>The result show that all three municipalities work actively with marketing of their brand towards companies but at different extent and they have come different lengths in this effort. Since the municipalities haven’t come very far in their work with branding we have unfortunately not been able to detect any effect from these efforts with regards to the local companies’ view of the municipalities.</p> / <p>Det finns ett ömsesidigt beroende mellan näringslivet och landets kommuner. Kommunerna är beroende av företagen för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter medan företagen är beroende av att kommunerna de är verksamma i bl.a. erbjuder en god infrastruktur.</p><p>Utöver detta kan kommuner arbeta aktivt för att stärka sitt varumärke gentemot företagen och många forskare inom marknadsföring menar att marknadsföring av platser kommer att bli en allt vanligare företeelse i framtiden. Fortfarande är marknadsföring av kommuner dock ett nytt och outforskat område och det är oklart hur och till vilken grad kommunerna arbetar med detta.</p><p>Problemformuleringen lyder:</p><p>Hur arbetar kommuner för att marknadsföra sig mot företag och kan man urskilja någon positiv utveckling ur denna marknadsföring?</p><p>Syftet med undersökningen är följande:</p><p>Syftet är att kartlägga hur synen på marknadsföring av platser skiljer sig mellan olika kommuner i Stockholmsområdet, hur några av dessa kommuner arbetar med detta och hur långt de kommit i sitt arbete. Vidare vill vi undersöka om det går att se någon koppling mellan kommunernas arbete med marknadsföring och det lokala företagsklimatet i respektive kommun.</p><p>I undersökningen valdes Solna, Haninge och Huddinge kommun ut och personliga intervjuer genomfördes med marknadsföringsansvariga på de tre kommunerna. Vi analyserade även statistiska data från Svenskt Näringsliv för att jämföra vad företagen i de tre kommunernas anser om det lokala företagsklimatet.</p><p>Resultatet visar på att alla tre kommuner arbetar med marknadsföring av sina kommuner som varumärken men de har kommit olika långt i detta arbete. Eftersom kommunerna ännu inte kommit så långt i detta arbete har det dessvärre inte gått att urskilja någon effekt av detta arbete vad gäller företagens attityd till kommunerna. </p><p>Slutsatsen som vi kunna dra av denna undersökning är att kommunerna arbetar mycket med att hålla en nära kontakt med företagen för att skapa en god kommunikation men att varumärkesbyggande blivit en allt viktigare del i kommunernas arbete. Detta arbete har dock nyligen tagit fart och det är därför svårt att urskilja någon direkt effekt i företagens syn på kommunerna.</p>

This thesis explores the intersection between city planning in Winnipeg, Manitoba and branding the city as a creative city, by examining several key Winnipeg planning documents, which are interpreted as enacting the collective drive to develop - and brand - Winnipeg as a Creative City. Inspired in particular by the work of Charles Landry, this study reveals how Winnipeg’s creative city identity and approach is actively crafted and defined through local planning discourses. The research seeks to expand and enrich the dialogue around the creative city, using a creative city-making framework, to encourage a more holistic and inclusive approach to what rates as a creative city, and what merits recognition as creative and creativity in a city planning context. Some of the creative themes found in Winnipeg of interest to planners include a commitment to collaboration, integration, participation and the desire to operationalize creativity within municipal governance. / May 2016

<p>INSTITUTION:                       Institutionen för kulturvetenskaper</p><p>Linnéuniversitetet</p><p>ADRESS:                               351 95 Växjö</p><p>TELEFON:                              0772-28 80 00</p><p>HANDLEDARE:                        Emilie Karlsmo</p><p>TITEL:                                  Medborgarnas konststråk?!</p><p>En studie av konstprojektet ”Växjö Art Site”</p><p>ENGELSK TITEL:                     The Citizens´ Art Walk?!</p><p>A Study of the Art Project ”Växjö Art Site”</p><p>FÖRFATTARE:                        Lillemor Meijer Wadefur</p><p>ADRESS:                               Seglarevägen 37</p><p>352 55 Växjö</p><p>TYP AV UPPSATS:                   C-uppsats</p><p>VENTILERINGSTERMIN:            Ht 2009</p><p> </p><p>Området för uppsatsen är konststråket ”Växjö Art Site” vid Växjösjön. Fokus ligger i att medborgaromröstningar har genomförts vid valet av skulpturer.</p><p>Uppsatsens syfte är att urskilja och analysera ställningstaganden för att förstå vad Växjö kommun velat med detta projekt. I uppsatsen utreds vilka aktörer som haft betydelse för projektet, hur besluts­processen sett ut och med vilka argument man har drivit ärendet. Det rekonstruerade förloppet tolkas mot företeelsen city branding och vidare mot teorier om samtida politik och demokrati med fokus i teorier om postpolitik. Materialet för uppsatsen utgörs i huvudsak av kommunala protokoll och skrivelser samt intervjuer.</p><p>I uppsatsen diskuteras hur man kan se medborgaromröstningar som ett uttryck för en förskjutning från representativ demokrati mot olika typer av samverkansformer. Samtidigt kan det uppfattas som ett vällovligt syfte att vilja engagera medborgarna i valet av skulpturer. Denna önskan kanske har varit svår att förena med det vidare syftet att marknadsföra staden och sätta Växjö på kartan.</p><p>Keywords: offentlig konst, city branding, demokrati, postpolitik</p><p> </p><p><strong> </strong></p>

There is a mutual dependency between the business world and the country’s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things. Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this. The thesis is formulated: How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts? The goal of this study is: Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work. Further, we want to study if any connected between the municipalities work with marketing and the local corporate climate in each municipality can be found. For this study, the municipalities of Solna, Haninge and Huddinge were selected and personal interviews were conducted with employees responsible for marketing at the municipalities. We also analized statistical data from Svenskt Näringsliv to compare what the companies in these three municiapalities think of the local corporate climate. The result show that all three municipalities work actively with marketing of their brand towards companies but at different extent and they have come different lengths in this effort. Since the municipalities haven’t come very far in their work with branding we have unfortunately not been able to detect any effect from these efforts with regards to the local companies’ view of the municipalities. / Det finns ett ömsesidigt beroende mellan näringslivet och landets kommuner. Kommunerna är beroende av företagen för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter medan företagen är beroende av att kommunerna de är verksamma i bl.a. erbjuder en god infrastruktur. Utöver detta kan kommuner arbeta aktivt för att stärka sitt varumärke gentemot företagen och många forskare inom marknadsföring menar att marknadsföring av platser kommer att bli en allt vanligare företeelse i framtiden. Fortfarande är marknadsföring av kommuner dock ett nytt och outforskat område och det är oklart hur och till vilken grad kommunerna arbetar med detta. Problemformuleringen lyder: Hur arbetar kommuner för att marknadsföra sig mot företag och kan man urskilja någon positiv utveckling ur denna marknadsföring? Syftet med undersökningen är följande: Syftet är att kartlägga hur synen på marknadsföring av platser skiljer sig mellan olika kommuner i Stockholmsområdet, hur några av dessa kommuner arbetar med detta och hur långt de kommit i sitt arbete. Vidare vill vi undersöka om det går att se någon koppling mellan kommunernas arbete med marknadsföring och det lokala företagsklimatet i respektive kommun. I undersökningen valdes Solna, Haninge och Huddinge kommun ut och personliga intervjuer genomfördes med marknadsföringsansvariga på de tre kommunerna. Vi analyserade även statistiska data från Svenskt Näringsliv för att jämföra vad företagen i de tre kommunernas anser om det lokala företagsklimatet. Resultatet visar på att alla tre kommuner arbetar med marknadsföring av sina kommuner som varumärken men de har kommit olika långt i detta arbete. Eftersom kommunerna ännu inte kommit så långt i detta arbete har det dessvärre inte gått att urskilja någon effekt av detta arbete vad gäller företagens attityd till kommunerna. Slutsatsen som vi kunna dra av denna undersökning är att kommunerna arbetar mycket med att hålla en nära kontakt med företagen för att skapa en god kommunikation men att varumärkesbyggande blivit en allt viktigare del i kommunernas arbete. Detta arbete har dock nyligen tagit fart och det är därför svårt att urskilja någon direkt effekt i företagens syn på kommunerna.

INSTITUTION:                       Institutionen för kulturvetenskaper Linnéuniversitetet ADRESS:                               351 95 Växjö TELEFON:                              0772-28 80 00 HANDLEDARE:                        Emilie Karlsmo TITEL:                                  Medborgarnas konststråk?! En studie av konstprojektet ”Växjö Art Site” ENGELSK TITEL:                     The Citizens´ Art Walk?! A Study of the Art Project ”Växjö Art Site” FÖRFATTARE:                        Lillemor Meijer Wadefur ADRESS:                               Seglarevägen 37 352 55 Växjö TYP AV UPPSATS:                   C-uppsats VENTILERINGSTERMIN:            Ht 2009   Området för uppsatsen är konststråket ”Växjö Art Site” vid Växjösjön. Fokus ligger i att medborgaromröstningar har genomförts vid valet av skulpturer. Uppsatsens syfte är att urskilja och analysera ställningstaganden för att förstå vad Växjö kommun velat med detta projekt. I uppsatsen utreds vilka aktörer som haft betydelse för projektet, hur besluts­processen sett ut och med vilka argument man har drivit ärendet. Det rekonstruerade förloppet tolkas mot företeelsen city branding och vidare mot teorier om samtida politik och demokrati med fokus i teorier om postpolitik. Materialet för uppsatsen utgörs i huvudsak av kommunala protokoll och skrivelser samt intervjuer. I uppsatsen diskuteras hur man kan se medborgaromröstningar som ett uttryck för en förskjutning från representativ demokrati mot olika typer av samverkansformer. Samtidigt kan det uppfattas som ett vällovligt syfte att vilja engagera medborgarna i valet av skulpturer. Denna önskan kanske har varit svår att förena med det vidare syftet att marknadsföra staden och sätta Växjö på kartan. Keywords: offentlig konst, city branding, demokrati, postpolitik