I undersökningen om ungdomars attityder mot homosexuella ochheterosexuella brottsoffer utfördes ett experiment där 151 deltagare fick svara på en enkät. Det fanns fyra olika versioner av enkäter där brottsoffret varierade mellan hetero- och homosexuell man men även orten där brottet tog plats varierade mellan liten ort och stor stad. Resultatet visade ingen skillnad i ungdomars empati beroende på brottsoffrets sexuella läggning, dock visade det sig att unga kvinnor har något mer empati än unga män. Resultatet gav inte heller någon skillnad i ungdomars empati beroende på ort. Dock upptäcktes en interaktionseffekt i empati mellan ort och sexualitet som visade att om brottet tog plats i Stockholm kände deltagarna mer empati för en homosexuell man än en heterosexuell man samt att empatin blev motsatt i en liten ort. Resultaten visade ingen signifikant skillnad på empati mellan deltagarnas etnicitet och brottsoffrets sexualitet. Resultaten kan tillämpas som diskussionsmaterial för exempelvis gymnasieskolor.

Skolan är en viktig del av livet. Det är i skolan barnen interagerar med sina kamrater och lär för livet. Det kan också vara en farlig plats där psykiska problem och ohälsa utvecklas. Metoder har arbetats fram för att skapa förutsättningar för barnens socioemotionella välbefinnande, en målsättning som även ingår i läroplanen. En av dessa metoder är ”Fasta formella grupper inom skolklassens ram”. I föreliggande studie undersöktes metoden och dess effekt på empati genom intervjuer med 25 fjärdeklassare och deras lärare. Undersökningen visade att både barnen och läraren tycker att metoden verkar ge bättre sociala relationer i klassen genom bland annat fler vunna kamrater och ökad hjälpsamhet. Metoden förefaller således vara ett gynnsamt verktyg för att träna empati hos barn.

Empati kan beskrivas som en förmåga att veta vad en person känner och tänker. Denna studies huvudsyfte var att översätta C. Daniel Bat-sons empatiskala till svenska. Syftet var även att testa om det fanns skillnader vid perspektivtagande samt skillnader i empati när den and-re är snäll jämfört med elak. Deltagarna var 111 gymnasiestudenter som fick inta ett perspektiv, objektivt eller med inlevelse, och läsa en historia. Resultatet visade att det inte fanns könsskillnad, men det fanns interaktion mellan historia och läsarperspektiv; skillnaden mellan perspektiven fanns när personen var snäll. Det fanns också skillnad i empati beroende vilken historia deltagarna hade läst. Det var lättare att känna empati för en snäll person än för en person som var elak.

Denna studie tar upp betydelsen av att den empatiserande personen har liknande erfarenheter som målpersonen och även betydelsen av könstillhörighet har för förmågan till empati. Metoden för att undersöka detta bestod av att visa ett filmklipp och efter detta fick deltagarna besvara en fråga utifrån deras upplevelser av filmklippet. Deltagare var psykologistudenter och anställda på en pappersindustri. Studien visade på ett signifikant resultat till att kvinnor utan barn hade högre grad av empati än män utan barn och en tendens till att liknande erfarenheter hos empatisör och målperson ökade empatin för män men inte för kvinnor. Att kvinnor visar mer empati än män finns det tidigare forskning som stödjer. Tendensen att liknande erfarenheter ökar empati hos män står dock i motsats mot tidigare forskning.

Tidigare forskning har påvisat en signifikant positiv korrelation mellan empati och utbrändhet bland personal inom omvårdnadsrelaterade yrken. Utbrändhet anses överlag vara ett problem inom alla yrken. Läraryrket kan medföra omtanke om elever samt ansvarstagande och ses ibland som ett mycket stressfyllt arbete. Syftet med denna studie var att undersöka om lärares empatiska förmågor går att utpeka som relevanta faktorer vid predicering av utbrändhet. Studien uppmätte empatisk förmåga med enkätfrågor ur Pers Q och nyttjade det validerade instrumentet MBI-GS för att mäta den självupplevda graden av utbrändhet. I motsats till tidigare forskning visade denna studie på signifikanta, negativa samband mellan empatifaktorerna och graden av upplevd utbrändhet. Studien hade en kvantitativ ansats och omfattade 137 respondenter med ett lågt internt bortfall.

Individuella skillnader i empati, att kunna sätta sig in i någon annans situation och förstå vad en annan person känner, har studerats i tidigare forskning. En aspekt som visat skillnader angående personlighet men bristande belysts i samband med empati är syskonposition; om man är endabarnet, yngsta, mellan eller äldstabarnet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida syskonpositionen har betydelse för den empatiska förmågan.  Deltagarna var nittiosex studenter och tjänstemän som läste en historia och därefter fyllde i en empatiskala om vilka känslor de kände för personen i historien. Resultatet visade att endabarn hade signifikant högre värden på empati än äldsta barn. De var dock inte tydligt uttalat vem man skulle känna empati för vilket kan ha påverkat resultatet.

Två experiment undersökte empati och empatiträning. I Experiment 1 fick 130 deltagare läsa en berättelse där ett barn, en bebis eller en hundvalp for illa. Därefter skattade deltagarna sina känslor. Resultatet visade att kvinnor hade mer empati än män oavsett offer. Föräldrar hade mer empati än andra för barn/bebis. Hundägare hade mer empati än andra för hund. I Experiment 2, som gick vidare och undersökte empatiträning, deltog 38 elever i årskurs 3 och 4. Pojkar som fått empatiträning i form av REDE-projektet visade en tendens till mer empati än pojkar som inte använt projektet. Ingen effekt påvisades hos flickorna. Flickor verkar utveckla sin empati på egen hand medan pojkar verkar behöva lite hjälp. / Two experiments investigated empathy and empathy training. In Experiment 1, 130 participants read a story where either a child, an infant or a puppy had been abused. The result showed that women had more empathy for all the victims than men. Parents had more empathy for a child/an infant than those who weren´t parents. Dog owners also showed more empathy for the puppy than those who didn´t own a dog. In Experiment 2, which consisted of 38 students in grades 3 and 4, boys who had used the REDE-project had a tendency to more empathy than boys who hadn´t used the project. No effect was demonstrated with the girls. Girls seem to develop their empathy on their own while boys seem to need some help.

Undersökningen lyfter fram sambanden mellan individens olika sätt att orientera sin sinnesstämning och empati. Då empati har ett betydande inslag i mötet individer emellan har fokus inriktats på individer med en yrkesroll som ledare då de har skäl att hantera sin empati. Undersökningen baserades på en egen utformad enkät med 33 påståenden som ringade in relevanta begrepp. Denna besvarades av 105 deltagare från sju olika företag. Undersökningen visade ett signifikant samband mellan ett reflekterande sätt och empati. För att individen skall bli medveten om sin empati krävs det att denna bearbetas kognitivt. Resultatet visade att detta snarare sker genom ett reflekterande sätt än om individen grubblar och ältar sina känslor och tankar. Ändringar i begreppens innehåll var nödvändiga för att nå högre reliabilitet.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting). Resultatet diskuteras bla. utifrån Construal Level Theory, CLT. Förslag på vidare forskning ges.

Past research has demonstrated that empathy can reduce prejudicial attitudes as it leads people to share a sense of common identity with other cultural groups (Stephan & Finlay, 1999) or by arousing feelings of injustice (Finlay & Stephan, 2000). However, the current volume of research largely centers around administering empathy-inducing scenarios to participants and then assessing levels of prejudicial attitudes as opposed to examining initial levels of empathy. In addition, there is a lack of research regarding modern prejudicial attitudes towards individuals of Aboriginal descent. The present study examines the predictive value of ethnocultural empathy, age, gender, and social desirability on the levels of those prejudicial attitudes. One hundred and sixty eight undergraduate students from the University of Saskatchewan completed a questionnaire, including the Scale of Ethnocultural Empathy (Wang, Davidson, Yakushko, Savoy, Tan, & Bleier, 2003), the Prejudiced Attitudes Towards Aboriginals Scale (Morrison, 2007), and Form C of the Marlowe Crowne Social Desirability Scale (Reynolds, 1982). <p>The multiple regression analysis revealed that ethnocultural empathy and age were predictive of modern prejudicial attitudes toward Aboriginals. Participants with higher levels of ethnocultural empathy reported reduced levels of modern prejudicial attitudes. However, contrary to expectation, gender was not a significant predictor variable. Practical applications and limitations of these findings are discussed as well as directions for future research.