Increased interest in the voting behaviors of Millennials has led to research that confirms that they are typically and becoming more Liberal in their politics as well as less traditionally religious. By extension, this study attempted to determine whether or not these trends toward liberality were also reflected in attitudes of punitiveness through the examination of a burglary scenario and death penalty attitudes. This study also sought to answer whether punitive attitudes were racially motivated by utilizing racially distinct burglars in two different scenarios. Survey data from 829 students at a Midwestern university confirms self-reporting as highly Democratic in their voting preferences but still largely Conservative-leaning. Millennials did not demonstrate highly punitive statements towards the burglary suspect or indicate that their judgments were based upon the suspect’s racial identity. Comparison with GSS data regarding death penalty attitudes also showed that these Millennials were less punitive than their same-age peers throughout recent years and that opposition towards the death penalty appears to be on the rise. / Department of Sociology

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in på arbetsmarknaden är uppväxta med föräldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bättre uppväxt ekonomiskt än tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig ålder och är därför relativt svåra att göra intryck på. Den här generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet när de växte upp, vilket också lämnat stort ansvar på individen. De vill ofta både förverkliga sig själva och förändra världen, och ser ofta positivt på framtiden. De är vana vid att välja och kan därför upplevas som krävande i jobbsituationer. De har vuxit upp i en värld som sägs ha gjort dem svårimponerade ur ett marknadsmässigt perspektiv, och i studien undersöks hur marknaden ska kommunicera med denna generation. Generationen kallas ofta för Generation Y, och begreppet refererar till de som är födda 1980-1996.                       Det finns stor anledning för organisationer att rikta sig mot denna målgrupp, då många av dem fortfarande är tonåringar, vilket är när vanor skapas och hjärnan lättare påverkas. Detta hör även ihop med identitetsskapande, som är socialt och biologiskt konstruerade och våra konsumtionsmönster kommer att speglas av våra identiteter. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöks hur unga ser på varumärken idag. Då Generation Y konsumerar agerar de ofta på emotionella köpargument och de vill gärna att varumärket ska associeras med positiva känslor. De är mindre lojala än tidigare generationer. Generation Y hävdar att det är viktigare att ett varumärke speglar vem de redan är i stället för att de ska uppnå något genom att konsumera ett visst varumärke. Favoritvarumärkena skiljer sig beroende på intresse, men generellt sett är de mer benägna att referera till transformativa produkter, produkter som kanske inte är något vi egentligen behöver, än informativa produkter, såsom livsmedel. De anser att det är viktigare vilket varumärke det är om det är något som syns utåt, såsom kläder, medan det är mindre viktigt på till exempel livsmedel. Det medium som påverkar denna generation mest är direkt relaterat till personens intressen. Alltså är det viktigt att företag använder sig av direkt matchning vid valet av medium om målgruppen finns inom Generation Y, alltså att företaget exakt vet vilken målgrupp de har samt vilka medier de använder sig av. Andra kommunikationskanaler som påverkar uppfattningar är sponsring och storytelling. Generellt sett är det viktigt i vilket sammanhang produkten förekommer. Det gäller att vara där Generation Y är – annars väljer de något annat.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förstå generation Y:s föreställningar om chefer och ledare, med utgångspunkt i generationens ekonomistuderande. Problem Vilka föreställningar har dagens ekonomistudenter i Sverige om chef- och ledarskap? Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. Enskilda intervjuer har gjorts med tio olika personer från generation Y som studerar ekonomi, varav fem män och fem kvinnor. Teoretisk referensram I denna studie används ledarskapsteorier, avseende perspektiv som individer kan appliceras på ämnet. Individernas föreställningar beskrivs på ett djupare plan genom individernas olika bakgrunder. Slutsats Ett antal föreställningar var möjliga att se i det genererade materialet. Det individcentrerade perspektivet var framträdande, men även delar av det kontextuella perspektivet markerades. Det var dock svårare att erhålla svar gällande distinktionen chef och ledare, men det visade sig att undersökningsgruppen i större utsträckning talade om chefer än om ledare.

Helping through acts of philanthropy is a cultural norm in the United States. People of all generations give to a variety of causes, including their alma maters. Research shows that millennials had positive experiences at their institutions and want to stay engaged. However, they are more likely to donate to their favorite cause than their alma mater. This study investigates what motivates the millennial generation to give to their undergraduate alma mater. Building on existing work targeted at giving, it asks: To what extent does personal experience affect millennials giving to their alma mater before graduation, during the process of graduation, and after graduation? Based on the review of literature on generational giving, and the theory of planned behavior, a survey was distributed targeting millennials who met the following two criteria: 1) born between 1980–2000, and 2) graduated with an undergraduate degree between 2005 and 2015. A secondary analysis of data was employed to correlate the findings from the close-ended survey and examine the giving trends among millennials and how those trends vary among the other three giving generations: mature/silents, baby boomers, and Generation X. / Includes bibliography. / Dissertation (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2020. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

Konsumentbeteendet har förändrats till följd av Generation Y's framåtmarsch och en särskild faktor som påverkats är hur de föredrar att betala för sin konsumtion. Beteendet har förflyttats från ägande och inköp av produkter och tjänster, till att istället betala återkommande licensavgifter för att få tillgång till produkten i fråga. Detta fenomen går att se på allt från fordon till musik, där Generation Y nu väljer leasing och streaming istället för att äga bil eller CD-skiva.Detta nya sätt att konsumera innebär även att en konsument kan bryta sin relation med företaget och lämna tillbaka sin bil eller avbryta sin prenumeration. När detta konsumentbeteende standardiseras ökar kraven på friheten i relationen mellan kund och företag. Studier visar att generationen född mellan år 1980 och år 2000 är den första generationen som tar denna typ av konsumtion för givet och uppges vara kritiska mot oskäliga villkor som startavgifter och bindningstider.En kvalitativ studie av tre organisationer verksamma inom gymbranschen i Västra Götaland har genomförts för att utvärdera hur deras applicering av bindningstider påverkar lönsamhet. Resultatet visar att det strategiska resonemanget bakom användandet av bindningstider skiljer sig mellan organisationerna vilket också återspeglas i hur produkterna som erbjuds är utformade. Studien har visat delade resultat i hur bindningstider har påverkat lönsamheten.

<p>Människan spenderar en stor del av sin tid på arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebär för människan har förändrats över tiden och varierar beroende på den individuella utgångspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet är därmed ett viktigt element i den moderna människans livsbygge.</p><p>Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mänskliga behov. Maslow menar att människans slutgiltiga behov att tillfredställa är ett självförverkligande. Om de övriga behoven/faktorerna går att tillgodose genom arbetet och arbetsplatsen – varför skulle då inte människan däri kunna söka även ett självförverkligande?Arbetet bär på värden utöver det värde som ligger i lönekuvertet. Det är just dessa värden vi i vår uppsats söker definiera. Vi menar att det är av stor vikt att företag uppmärksammar det som individer söker i arbetet, detta för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om den bästa arbetskraften. Till detta kommer det faktum att vi står i ett generationsskifte, 80-talisterna – Generation Y står att ta över efter 40-talisterna. Generation Y menas vara en individualistisk generation och de har en ny syn på sig själva, livet och samhället med andra krav på sin omgivning. Frågan är vad denna förändring innebär för arbetslivets olika parter.Syftet med denna uppsats är att analysera och skapa en bild av hur svenska företag går till väga för att bemöta de olika värden arbetstagare söker i arbetet och på arbetsplatsen. Vidare är syftet att beskriva hur företag bemöter Generation Y.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört en flerfallstudie i tre svenska aktiebolag med säte i Stockolm. På respektive företag har vi intervjuat ansvariga för personalarbete, även kallat human resources.</p>

Människan spenderar en stor del av sin tid på arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebär för människan har förändrats över tiden och varierar beroende på den individuella utgångspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet är därmed ett viktigt element i den moderna människans livsbygge. Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mänskliga behov. Maslow menar att människans slutgiltiga behov att tillfredställa är ett självförverkligande. Om de övriga behoven/faktorerna går att tillgodose genom arbetet och arbetsplatsen – varför skulle då inte människan däri kunna söka även ett självförverkligande?Arbetet bär på värden utöver det värde som ligger i lönekuvertet. Det är just dessa värden vi i vår uppsats söker definiera. Vi menar att det är av stor vikt att företag uppmärksammar det som individer söker i arbetet, detta för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om den bästa arbetskraften. Till detta kommer det faktum att vi står i ett generationsskifte, 80-talisterna – Generation Y står att ta över efter 40-talisterna. Generation Y menas vara en individualistisk generation och de har en ny syn på sig själva, livet och samhället med andra krav på sin omgivning. Frågan är vad denna förändring innebär för arbetslivets olika parter.Syftet med denna uppsats är att analysera och skapa en bild av hur svenska företag går till väga för att bemöta de olika värden arbetstagare söker i arbetet och på arbetsplatsen. Vidare är syftet att beskriva hur företag bemöter Generation Y. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en flerfallstudie i tre svenska aktiebolag med säte i Stockolm. På respektive företag har vi intervjuat ansvariga för personalarbete, även kallat human resources.

Genom att läsa tidigare forskning om Generation Y, innehållsmarknadsföring och om sociala medier under uppsatsprocessen förändrades problemställningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades från att undersöka alternativa marknadsföringsmetoder vid marknadsföring mot Generation Y till att omfatta på vilken social medieplattform Generation Y är mest mottaglig för innehållsbaserad marknadsföring. Syftet med denna studie är att hjälpa företag vars målgrupp är Generation Y att rikta sin innehållsmarknadsföring i rätt kanaler och på detta sätt spara tid och pengar. För att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enkätundersökning som genomfördes av totalt 301 respondenter, alla tillhörande Generation Y. Insamlade kvantitativ data ställdes sedan emot befintlig teori och analyserades. Studiens slutsats blev att Facebook är den sociala mediekanal där Generation Y känner sig mest mottagliga för innehållsmarknadsföring, följt av YouTube. / By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing. The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed. The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube.

Den svenska arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna går i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut på arbetsmarknaden. Den här generationen motiveras av andra faktorer än de äldre generationerna vilket innebär att organisationer behöver anpassa hur de arbetar med att motivera sina anställda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framgångsrikt koncept men det finns en oklarhet gällande om dessa system kommer att fungera på en generation som inte värdesätter trygghet och som inte drar sig för att byta arbetsgivare. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur generation Y motiveras av vinstandelssystem både i det dagliga arbetet och hur det påverkar generation Y:s motivation att stanna på arbetsplatsen. Det teoretiska ramverket grundande sig i Vrooms förväntansteori och innehöll även teorier kring belöningssystem och vinstandelssystem. Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen har använts som exempel på ett väl fungerande vinstandelssystem och undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med anställda i Handelsbanken som tillhör generation Y. Studiens resultat visar att generation Y uppfattar vinstandelssystemet som någonting positivt men det är i sig ingenting som motiverar dem i deras dagliga arbete eller som motiverar dem att stanna kvar. Detta beror främst på tidsaspekten, att det är så pass lång tid kvar tills de får utdelning, och osäkerheten kring hur stor utdelningen de förväntas få i slutändan. Dessa två faktorer gör det svårt för de anställda att se kopplingen mellan deras prestation och belöningen. Andra faktorer som utvecklande arbetsuppgifter, lön och bra kollegor motiverar mer än vinstandelssystemet både i det dagliga arbetet och i frågan om att stanna kvar på arbetet.

Thesis, PlanB (M.S.)--University of Wisconsin--Stout, 2005. / Includes bibliographical references.