Idag ser vi hur Generation Y (födda 1980-2000) är den generation som i störst utsträckning tar steget ut på arbetsmarknaden. Om ledare och följare inte lyckas bygga förståelse för generationsmässiga skillnader kan både tillfredsställelse och produktivitet i arbetet bli lidande. För att främja förståelse över generationsgränser syftar denna uppsats till att genom kvalitativ metod kartlägga medlemmar ur Generation Y:s ledarpreferenser utifrån vilka egenskaper, färdigheter och beteenden de uppfattar hos effektiva ledare. Studien baserar sig på två uppsättningar intervjuer, där den första var en inledande pilotstudie som genomfördes för att ta reda på vilka ledarkännetecken som skulle utforskas ingående i de djupgående intervjuerna. De kännetecken som ingår i de områden vi har utformat vårt teoretiska ramverk utifrån är: egenskaper, färdigheter och beteenden hos ledare. Vi har funnit åtta specifika ledarkännetecken som våra intervjupersoner tillhörande Generation Y såg hos effektiva ledare. Ledaregenskaperna var: beslutsamhet, ärlighet och integritet, självförtroende och intelligens. Ledarfärdigheterna var: tekniskt kunnande, social förmåga och kommunikation. Ledarbeteendena var: demokratiskt- och autokratiskt ledarskap. För att förklara skillnader och likheter i intervjupersoners preferenser av kännetecken använder vi oss av implicita ledarskapsteorier som söker ge en förklaring till hur människor uppfattar effektivt ledarskap. Även om ledarpreferenserna varierade till viss grad bland våra intervjupersoner tyder våra resultat på att ledares sociala förmågor värderas högst av de kännetecken som utforskats.

Abstract: Despite an exhaustive research, very few academic papers regarding loyalty in the context of mobile banking application exist in the marketing, technologies and banking literature. However, banking corporation have launched mobile banking applications in the Quebec's market and are now interested in knowing if this new distribution channel can generate value for their new upcoming important market: The Generation Y (Gen-Y). This research aims to analyse the impact of mobile banking services on Gen Y's loyalty. An experimentation with three scenarios presenting a different banking service (online or mobile) was performed. The results show there are no significant differences between the type of services (between scenarios). Furthermore, it seems that, at the time of this investigation, loyalty was greater in the online context than on any of the remaining mobile context. This observation was consistent in all perceived value dimensions. The results of our structural equation modeling demonstrate a significant relationship between variables Under study. Therefore, depending on the choice of modelization : (1) perceived emotional value has a significant positive impact on customer satisfaction ; (2) perceived functional value - Quality - Display has a significant positive impact on customer satisfaction; (3) perceived functional value - Quality - Security has a significant positive impact on customer satisfaction; (4) perceived functional value - Quality - Control over financial matters has a significant positive impact on customer satisfaction ; (5) perceived emotional value - Familiarity has a significant positive impact on customer satisfaction and (6) customer satisfaction has a significant positive impact on customer loyalty. Given these results, it seems that marketing managers should aim to increase the perceived functional value - Quality and perceived emotional value of mobile banking services for Generation Y users. Aspects such as Display, Security, Control over Financial matters and Familiarity seems to bring value to Gen-Y. They should also segment the Gen-Yers based on their annual income and also on their level of parental dependence in order to better target this segment that could really generate behavioural loyalty.||Résumé : Malgré une recherche intensive, très peu de recherches académiques concernant la loyauté dans le contexte des applications bancaires mobiles existent dans la littérature marketing, bancaire ou des technologies. De plus, les corporations bancaires, ayant lancé des applications bancaires mobiles dans le marché Québécois, sont maintenant intéressées à savoir si ce nouveau mode de distribution génère de la valeur pour leur prochaine clientèle cible d'importance : la génération Y (Gen-Y). Cette recherche a pour but d'analyser l'impact des services bancaires mobiles sur la loyauté de la génération Y. Une expérimentation avec trois scénarios présentant différents services bancaires (Internet ou mobile) fut entreprise. Les résultats démontrent qu'il n'y a pas de différences significatives selon le type de distribution des services bancaires. Qui plus est, il semble qu'au moment de l'étude, la loyauté était plus significative dans le contexte des services bancaires en ligne que dans les contextes mobiles présentés dans les scénarios et ce, pour l'ensemble des dimensions de la valeur perçue analysées. Les résultats de notre modélisation à l'aide d'équations structurelles indiquent une relation significative entre les variables à l'étude. Ainsi, selon le modèle analysé : (1) la valeur émotionnelle perçue a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur ; (2) la dimension « apparence visuelle » de la valeur fonctionnelle perçue relative à la qualité a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur ; (3) la dimension « sécurité » de la valeur fonctionnelle perçue relative à la qualité a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur ; (4) la dimension « contrôle des finances personnelles » de la valeur fonctionnelle perçue relative à la qualité a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur ; (5) la dimension « familiarité » de la valeur émotionnelle perçue a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur et (6) la satisfaction du consommateur a un impact positif significatif sur la loyauté du consommateur. Compte tenu de ces résultats, les gestionnaires marketing devraient concentrer leurs efforts sur les dimensions de la valeur fonctionnelle relatives à la qualité perçues par la génération Y lors de leur utilisation des services bancaires mobiles. Il en est de même pour les dimensions de la valeur émotionnelle perçues. Les dimensions telles que l'apparence visuelle, la sécurité, le contrôle des finances personnelles et la familiarité semblent générer de la valeur pour les Gen-Y. Les résultats suggèrent aussi de segmenter la génération Y en se basant sur leur revenu annuel ainsi que sur leur niveau de dépendance parentale afin de mieux cibler les individus de la génération Y pouvant réellement générer une loyauté comportementale.

Frågeställning: Hur uppfattar generation Y Polisens närvaro på Facebook? Hur kan generation Y:s uppfattningar påverka förtroendet för Polisen? Bakgrund: Allt fler företag, kommuner och myndigheter ser Facebook som ett nytt sätt att kommunicera, skapa relationer och bygga förtroende. Polisen har sedan 2011 arbetat med att utveckla sin närvaro i sociala medier och har idag ett centralt Facebook-konto och över 100 olika Facebook-sidor utspridda på lokalstationerna i landet. Enligt BRÅ (2011) är polisen den myndighet inom rättsväsendet som allmänheten har störst förtroende för. Men vad händer med förtroendet när polisen flyttar ut verksamheten på Facebook? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga människor uppfattar polisens närvaro på Facebook. Jag vill också utveckla en förståelse för hur förtroendet för en myndighet kan påverkas i och med dess närvaro på Facebook. Metod: Jag har använt mig av en receptionsanalys som forskningsmetod för att kunna kartlägga hur generation Y uppfattar polisens närvaro på Facebook. Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Slutsats: Intervjupersonerna har utvecklat en mer mänsklig bild av polisen i och med deras närvaro på Facebook. Att polisen framstår som mer mänskliga borde enligt förtroendeteoretikerna leda till en ökad trovärdighet och kanske även en mer empatisk inställning hos allmänheten. Min studie visar istället att det finns en oro hos generation Y att respekten för polisen på sikt kan avta och att förtroendet därmed påverkas negativt.

Problemformulering: Arbetsmarknaden präglas idag av ett påtagligt generationsskifte, när personer födda på 80- och 90-talet med utmärkande egenskaper successivt kommer ta en större roll i arbetslivet. Personernas egenskaper kan komma att påverka hur de upplever olika styrmedel vilket ökar behovet för organisationer att förstå dessa för att kunna anpassa sin styrning. Syfte: Genom att skaffa en ökad förståelse för de egenskaper människor födda under 80- och 90-talet besitter och hur det påverkar deras uppfattning av styrmedel är syftet med studien att undersöka denna grupps uppfattning av olika styrmedel. Metod: En kvalitativ datainsamling genomfördes. Vidare applicerades teori kring styrmedel för att på så sätt erhålla en förståelse kring hur dessa individer upplever styrmedel utifrån utmärkande egenskaper. Resultat: Studien visar att de egenskaper som 80- och 90-talister besitter kan ha en inverkan på deras upplevelse av styrmedel samt att företag kan tänka sig anpassa deras styrmedel efter dessa individer.

The global apparel market is an increasingly desirable industry sector for many marketers. The apparel retail industry in South Africa has experienced significant growth since the year 2000. In 2009, South Africans spent approximately R57 million on apparel items (Statistics South Africa, 2009). On average, South Africans spend R600 or more per month on apparel, making the apparel industry a very lucrative market. Consumer socialisation is the process by which the youth gain the necessary skills and knowledge that enable them to function as consumers in the marketplace. Consumer socialisation highlights the sources of consumer influences or ‘socialisation agents’ that transfer norms, develop attitudes, motivations and behaviour to the learner. Consumer attitudes, behaviour and skills are acquired through socialisation agents such as parents (father, mother and guardian), peers (brothers, sisters and friends) and the mass media (newspaper, television, radio, magazines) The Generation Y cohort (defined as individuals born between 1986 and 2005) is described as the largest and most profitable consumer group for marketers. Generation Y is a lucrative and growing market segment, particularly for apparel retailers. Apparel includes clothing, shoes, jewellery and cosmetics. Those Generation Y members engaged in tertiary education represent an especially important segment given that tertiary education often translates into higher future earning potential and a higher social status within a community and among peers. The primary objective of this research study was to investigate Generation Y students’ attitudes towards the influence of socialisation agents’ on apparel purchasing intentions in South Africa. The target population used in this research study was defined as full-time Generation Y undergraduate students, aged between 18-24 years, who were enrolled at public higher education institutions (HEIs) in South Africa in 2013. The sampling frame comprised the 23 registered South African public HEIs. A non-probability judgement sample method was used to narrow this sampling frame down to two HEI campuses situated in the Gauteng Province. For this study, a convenience sample of 500 full-time Generation Y students who were registered at these two South African HEI campuses during 2013 was drawn. A self-administered questionnaire was used for the collection of primary data for this research study. Academic staff at each of the two HEIs were contacted and asked if they would assist with the distribution of the survey questionnaire to students during class. The attitude towards the influence of socialisation agents on apparel purchasing intentions was measured based on peers, parents and the media. The outcomes from this research study suggest that Generation Y students do not perceive the influence of socialisation agents (peers/parents/media) as being particularly positive. While there was a significant positive relationship between their perceptions concerning the influence of peers, parents and media on apparel purchasing, none of these socialisation agents were perceived as having a significant influence on the Generation Y students’ monthly apparel spending. In terms of gender differences, males perceived the peer influence to be more important while females perceived the parent influence to be more important. There was no significant difference between males and females concerning the importance of the media influence on apparel purchasing. The analysis of statistical information gathered from this study will be relevant to both marketing practitioners and academia in understanding Generation Y consumers’ attitudes towards the influence of socialisation agents (peers/parents/media) in apparel purchasing intentions. / MCom (Marketing Management), North-West University, Vaal Triangle Campus, 2014

Människor byter idag arbete allt oftare vilket anses bero på att arbetstagarna idag är starka då utbildningsgraden i befolkningen ökat och det i samhället finns gott om arbetstillfällen. Rörligheten mellan jobb är som högst och mest frekvent bland de unga på arbetsmarknaden, vilka vi ser är Generation Y, som också anses lämna sina organisationer efter en kortare tid. Tidiga uppsägningar, som alltså sker på individens initiativ, är de som skadar företaget mest eftersom företaget ännu inte hunnit få tillbaka vad det investerat. Att anställda självmant lämnar ett företag bidrar till att organisationen ofrivilligt tappar humankapital och kunskap samtidigt som de får ekonomiska konsekvenser av rekrytering, upplärning samt frånvarande inkomster. Anledningarna till att människor lämnar sitt företag verkar vara till följd av missnöje och otillfredsställelse på den egna arbetsplatsen vilket den berörda organisationen sällan får reda på. Detta gör att syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse för varför Generation Y väljer att säga upp sig i ett tidigt skede och vad det är de värderar i sitt beslut om att lämna arbetsplatsen. För att uppfylla syftet med studien genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi samlade in data genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio respondenter, som tillhörde Generation Y och hade avslutat en anställning inom fem år efter att den blivit anställd. Den insamlade datan analyserades och utifrån analysen kunde vi komma fram till slutsatsen att individer tillhörande Generation Y, liksom alla människor, är olika varandra i värderingar, attityder och beteenden och att anledningarna till varför vår målgrupp valt att lämna sin arbetsplats därmed inte visar en entydig bild. Vi har trots detta kommit fram till att individerna vi intervjuat lämnat sina organisationer till följd av att de varit missnöjda med möjligheterna att påverka sitt-, och organisationens arbetssätt, sin work-life balance, sin ledares förmåga att ge socialt-, och professionellt stöd och sina möjligheter att utvecklas. Vi fann att individerna i sitt beslut om att lämna organisationen värderat att få ha åsikter för att kunna påverka sin organisation såväl som sina arbetstider och sitt arbetssätt, ledare som besitter förståelse för hur organisationen samt människorna i den fungerar samt varierade och utmanande arbetsuppgifter som ger individen möjlighet att utvecklas. Vi har därtill fått insikt i att brist på utvecklingsmöjligheter inte enbart leder till frånvaro av motivation utan även kan leda till missnöje hos individen.

<p>The purpose of this thesis is to present a discussion about the organizational conditions that attract and retain Generation Y employees. This is done using an abductive research method. The work and career preferences of Generation Y are clarified using secondary data. The data is then analyzed and tested empirically at WSP Flack+Kurtz in New York City. The results show organizations can meet Generation Y’s wishes by, for example, offer extensive growth opportunities, frequent feedback, and an excellent social environment.</p>

This research paper will, based on the frame of references and through a quantitative study, describe how Generation Y prefers to communicate with customer service departments. The purpose is to help companies lower their expenses by focusing on one of the two traditional communication tools, telephone or e-mail. Since more knowledge can arouse new questions this study was executed with an abductive approach. After studying theories regarding Generation Y a hypothesis was created: Customers from Generation Y will choose e-mail rather than telephone, when they are in need of personal customer service from a company. A simulation is used to get a better understanding of social behaviour. In this case two scenarios was simulated to test the research hypothesis. In the first scenario, the customer needs to contact customer service because of an error the company had made. However, in the second scenario is the contact necessary because of a mistake done by the customer. In these scenarios the participants had to make a choice between telephone and e-mail. The reasons for two scenarios are founded on the hypothesis that Generation Y prefers e-mail as communication tool, regardless of the situation. In this quantitative study with Facebook as survey platform, two hundred fifty-nine answers were gathered. Out of these, two hundred twenty-five were respondents belonging to Generation Y. The data collected from this research was analysed and the result showed we could reject our hypothesis in scenario one. In this case it was significantly proved that members from Generation Y prefer telephone instead of e-mail when the company has made an error. In scenario two where the customer had made a mistake there was a slight tendency to choose telephone. However, this could not be significantly proved and therefore we could not reject our hypothesis. To further explore the respondents’ choices a comparison between scenario one and two was made. A cross-tabulation showed that more than fifty per cent of the respondents that chose telephone in scenario one changed their preferred communication tool in scenario two. Our research led to a conclusion that members of Generation Y do not have one communication tool they always prefer to use and their choice of communication tool is not based on the fact that they were brought up during the digital revolution.

Denna empiriska studie gjordes i syfte att ta reda på vilka framtida utmaningar arbetsgivare ställs inför då de ska locka till sig och rekrytera 80-talister som arbetstagare och medarbetare. För att få reda på detta så ställdes frågorna; Vad finner 80-talister attraktivt i ett kommande arbete? och Vilka motivationsfaktorer påverkar 80-talisterna i arbetslivet? Undersökningen gjordes med en kvantitativ metod i form av en enkät och på ett deskriptivt vis har resultatet av studien redovisats med hjälp av text och diagram. Studien har en deduktiv ansats och som teoretisk utgångspunkt har Kaufmann och Kaufmanns inre och yttre arbetsvärden samt Mitchell och Larsons syntesmodell om motivation använts. Tidigare studier och forskning kring 80-talisters värderingar och motivation till arbetslivet har tagits fram för att kunna möjliggöra kopplingar till empiri. Resultatet visar att 80-talisters värderingar till viss del stämmer överens med tidigare forskning men även att det i vissa avseenden är motsägelsefullt. I jämförelse mellan teori, tidigare studier, tidigare forskning och empiri har bland annat slutsatserna dragits att 80-talister är en mix av tidigare generationer och att det råder tveksamhet om deras värderingar och motivationsfaktorer är generationsbundna. För att rekrytera 80-talister så bör arbetsgivaren bland annat vara medveten om att de inre arbetsvärdena värderas något högre än de yttre och att 80-talister blir motiverade av personlig utveckling och rättigheter på arbetsplatsen.

Människor ägnar dagligen mycket tid åt sitt arbete och det är därför av stort intresse att undersöka vad som motiverar de att prestera i sitt arbete. Dagens arbetsmarknad präglas av stor rörlighet och globalisering vilket leder till att företagen är allt mer konkurrensutsatta och använder sig av callcenterverksamheter för att sälja in deras varumärke, produkter och tjänster. Syftet i denna studie var att undersöka vad som bidrar såväl positivt som negativt till unga anställdas motivation i arbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra mötesbokare på ett callcenterföretag som var mellan 18 och 26 år. Motivationsfaktorerna för mötesbokarna var graden av samhörighet, att känna uppskattning av organisationen genom ansvar och feedback samt att alla beskrevs vara tävlingsmänniskor och ansåg att lönen hade en stor betydelse. Resultatet visar på, förutom de tydliga motivationsfaktorerna, att det sker ett outtalat psykologiskt spel inom callcenterverksamheten där de anställdas mentalitet sätts på prov.