Ökningen av sociala nätverk medför enorm mängd information från olika källor. Att alltid vara uppkopplad på nätverken kan påverka individen negativt. En anledning till den ökade användningen kan tänkas vara en låg självkänsla. Det nya och snabbväxande nätverket Instagram i relation till individers självkänsla och hälsa är ännu outforskat. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan självkänsla och användandet av Instagram. Skillnaden mellan mäns och kvinnors användande och självkänsla studeras också. 121 enkäter delades ut till svenska högskolestudenter. Självkänsla och hur Instagram integrerats i individens vardag mättes med en skala vardera. T-test visade att män rapporterar en högre självkänsla och att Instagram integrerat sig mindre i männens vardag jämfört med kvinnorna. ANOVA-analyser och post hoc-test visade tendenser på att exempelvis självkänslan var högre bland de som gjorde få uppdateringar jämfört med de som gjorde många uppdateringar. Riktningen på relationen mellan självkänsla och användande av Instagram skulle vara intressant att undersöka i framtida studier.

In this thesis I investigate central features in Instagram poetry based on the hypothesis that it is a new form of literary phenomenon. The study analyses six accounts on Instagram, all dedicated to Instagram poetry, as well as a selection of feature articles about Instagram poetry and interviews with the poets. Through this investigation, four aspects where considered: the themes of the poetry, the variety of roles Instagram poets play in relation to their poetry and their readers, how representation plays a part in some of these roles, as well as how the poetry takes place on the platform. The form and display of the poetry are examined further through an intermedial analysis of the relation between text, image, and the Instagram medium.  This thesis argues that the themes of Instagram poetry are correlated with an assumption that the poet is honest and credible.Instagram poets play a crucial part in making the readers view their poetry as honest and credible, and they establish different roles to create and uphold that image. Through the intermedial analysis it has become clear that Instagram poets work with other aspects beside text, which is a quality of the poetry that has not been noticed in previous discussions and in dominant ideas of Instagram poetry. In conclusion, the thesis argues that Instagram poetry also shares traits with popular fiction and romance, in the poets’ aspiration to first of all connect with the readers and provide friendship, self-help, and comfort, through the poetry and the Instagram account.

I takt med att Instagram växer pågår en föränderlig användning av applikationen där nya beteenden och användarmönster växer fram. Därför är det angeläget att utforska hur användarnas beteenden, överenskommelser och normer ser ut i applikationen idag. Denna uppsats syftar till att nå ökad förståelse för hur svenska Instagram-användare med ett följarantal mellan 94-294 använder sig av följarfunktionen på Instagram. Den syftar också till att undersöka hur användarna förhåller sig till funktionen och huruvida följarantalet möjligen påverkar deras användning och förhållningssätt gentemot den. För att besvara uppsatsens frågeställningar och uppnå dess syfte har vi använt en kvalitativ ansats och genomfört tre fokusgruppsintervjuer. Våra resultat tyder på att Instagramanvändare med ett följarantal mellan 94-294 använder följarfunktionen med syfte att följa konton. De lägger inget fokus på att bli följda av andra konton och är ointresserade av att öka sitt följarantal. Vidare har de en allmän uppfattning om att ett högre följarantal än deras kan komma att medföra krav, förväntningar och press från följarna.

Bakgrund och problem: I samma takt som sociala medier växer har också nya marknadsföringsstrategier tillkommit. Vi får reklam från människor som vi själva har valt att följa som gör samarbeten med företag i sociala medier, så kallat influencer marketing. Samtidigt har vi blivit allt mer immuna mot all form av reklam där en ny generation av konsumenter vuxit fram med en högre grad av skepticism och högre krav än tidigare. Syfte: Syftet med den här rapporten är att undersöka hur vi påverkas av influencer marketing i sociala medier i jämförelse med traditionell marknadsföring samt ta reda på vilka som påverkas mest, generation X eller Y. Metod: Denna studie är kvantitativ där vi använt oss utav enkätundersökning med två enkäter, en för influencers i sociala medier och en för traditionell marknadsföring. I enkäterna ställde vi förutom frågor kring respondenternas påverkan av influencer marketing gentemot traditionell marknadsföring även frågor kring hur respondenten tror att andra personer blir påverkade. Vi fick in 99 respektive 121 svar. Vår empiri har vi analyserat utifrån relevanta teorier. Slutsats: Resultatet av undersökningen var att respondenternas egen uppfattning var att de inte påverkas märkbart av någon av de olika marknadsföringsstrategierna. Den enda skillnaden mellan influencer marketing och traditionell marknadsföring som vi statistiskt kunde säkerställa var att vi använder oss mer utav influencers för att hitta information som kan knytas till status. Vi kan också se en tendens att vi påverkas mer av influencer marketing än traditionella medier, vilket våra teorier stödjer. Gällande vilka som påverkas mest, generation X eller generation Y, så blir svaret att generation Y tycks påverkas något mer eftersom denna generation påverkas mer av influencers, men lika lite som generation X av traditionella medier. Generation Y är mer mottagliga för budskap från personer de litar på vilket stödjer resultatet, men sägs också ha en högre skepticismmot reklam överlag vilket talar emot resultatet på i vår studie. / Background and problem: As social media quickly is growing, so is new marketing strategies. People now get advertising from people they have chosen to follow who do business with companies, so called influencer marketing. At the same time, people now are becoming immune to all forms of advertising where there is a new generation of consumers with a higher degree of skepticism and higher demands than before. Purpose: The purpose of this study is to investigate how we are influenced by influencer marketing compared to traditional marketing and to find which are most affected, generation X or Y. Method: This study is quantitative where we used a survey of two questionnaires, one for influencer marketing and one for traditional marketing. In the questionnaires, we asked questions about the respondents influence on influencing marketing and traditional marketing as well as questions about how if respondents believe other people are affected. We received 99 and 121 answers. Our empirical studies have been analyzed based on relevant theories. Conclusion: The result of the survey was that the respondents’ own opinion was that they were not significantly affected by any of the marketing strategies. The only statistically significant difference between influencer marketing and traditional marketing was that we use influencers more to find information that can be linked our status. We can also see a tendency that we are influenced more by influencer marketing than traditional media, which our theories support. Regarding those who are affected most, generation X or generation Y, the answer is that generation Y seems to be affected slightly more because this generation is influenced more by influencers, but as much as generation X of traditional media. Generation Y is more susceptible to messages from people they trust which supports the results but is also said to have a higher skepticism against advertising overall, which is against the outcome of our study.

Den här studien undersöker politikers profilering av sig själva utifrån vad som anses vara ”manligt” respektive ”kvinnligt” i ett samhälle. Uppsatsen tar avstamp från ett feministiskt perspektiv, vars syfte är att studera politikers egen framställning av sig själva i relation till medias konstruktion av kön. Det teoretiska ramverk som undersökningens resultat analyserats utifrån, bygger på medias könsstereotypisering av politiker och könsnormer som finns i den politiska dagordningen. Vidare har den sociala medieplattformen Instagram använts för materialinsamling. Materialet består av Instagram-inlägg från svenska politiker som är aktiva i antingen Sveriges riksdag eller regering. Sammantaget har tio politiker undersökt, varav fem kvinnor och fem män. Totalt har 70 inlägg studerats med sju inlägg från respektive politiker. Ett inlägg består av antingen bild i kombination med text eller enbart bild och text separerat. Därför har en kombinerad text- och bildanalys använts vid analysering av materialet. Resultatet presenterar och analyseras tematiskt. Uppsatsen kommer fram till att det finns normbrytande tendenser hos de undersökta politikerna, oavsett kön, som påvisar att de inte i någon större utsträckning bidrar till medias könsstereotypisering av politiker. Vidare framkommer ett blandat resultat i manliga och kvinnliga politikers engagemang i kvinnorelaterade frågor, där männen arbetar med andra kvinnofrågor som inte tas upp i det teoretiska ramverket. Utifrån de undersökta kvinnorna framkommer det inte att de engagerar sig i kvinnors rättigheter, som det teoretiska ramverket argumenterar för.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur identitet kan reproduceras genom Instagram. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken unga vuxna studenter som använder Instagram i sin vardag. Studien är deduktiv men grundar sig i en fenomenologisk ansatts, vilket innebär att det är respondenternas meningskapande som står i fokus. Analysen grundar sig i delar av Goffmans (2009) teori om intrycksstyrning, Swanns (1987) teori om identitetsförhandling och Giddens (2008) tankar om identiteten som ett reflexivt projekt.Respondenternas svar tyder på att publiken eller de som följer dem på Instagram har betydelse för hur de väljer att presentera sig själva i bild eller i filmklipp. Respondenterna väljer att ha privata konton som gör det möjligt för dem att styra vilka som får och inte får följa dem på Instagram. Detta gör i sin tur att respondenterna skapar en struktur som möjliggör självbekräftelse då de som tillåts följa dem till stor del består av vänner som stöttar respondenternas identitetsanspråk. Detta sker genom att vännerna gillar de bilder och filmer som laddas upp på respondenternas Instagramkonton. Genom att se mer bekräftelse än vad som egentligen finns kan respondenterna forma en stabil bild av de identiteter som de reproducerar på sina Instagramkonton. Detta sker genom att respondenterna upplever att deras underförstådda identitetsledtrådar i bilder och filmklipp blir bekräftade av deras följare. Respondenterna menar att eftersom deras följare också är deras vänner offline har de också möjligheten att läsa av vad de vill ha sagt med sina bilder och filmklipp. Istället är det troligt att respondenterna väljer att se andras gillanden av deras bilder och filmklipp som bekräftelse. Detta sker eftersom det inte är möjligt att avgöra vad någon menar då de endast gillar en bild eller ett filmklipp på Instagram. Istagram kan potentiellt fungera som ett verktyg för att reproducera och ge uttryck för den identitet individer tänker sig ha eller den identitet de vill ha, men kan också användas som ett sätt att för individen att reflektera kring den egna identiteten.

SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Genom vår studie vill vi beskriva den inverkan Instagram har på tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet vad gäller kroppsideal avseende självidentitet, kultur och makt.Hur påverkar medier ungas uppfattning omkroppsideal? Vilken roll har Instagram vad gäller ungdomars syn på kroppsideal och identitetsskapande? METOD &MATERIAL Kvalitativ metod med två fokusgruppsdiskussioner som totalt innefattar tolv personer, sex tjejer och sex killar. Resultatet från våra fokusgrupper har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Vi har i vår studie sett tydliga samband mellan media, identitet och bekräftelse på så sätt att media påverkar ungas uppfattning om kroppsideal, deras identitet och bekräftelsebehov.