Departing from a technofeminist perspective, Becoming Image, places the digital image in a broader context of modern and postmodern technological discourses and fashion. In four articles, the compilation dissertation expands a contemporary and imagistic tech discourse by questioning the ideology of ”masculinity”―specifically the idea of it as a historically male domain. Through interviews, discourse analysis and feminist critique, as well as an interdisciplinary focus on digital media, the project investigates how everyday image practices open up for new embodied experiences. Focusing on women and social media, the articles examines the way material and immaterial aspects of images overlap in everyday life. Rather than artistic intention, emotions and basic human interaction often lie at heart of becoming image. Fashion is, however, highly present in this critical transformation. Not only as collaborative projects emerge out of combining new technologies and dress―such as using your smartphone to elevate your clothing―but also how fashion is a technology itself. Fashion highlights the body as medium, but fashion is also always (mostly) image.  Previous research around the digital image and its meaning has often stressed the banality of everyday image practices as taking selfies. However, these debates represent deeper cultural values and norms, which the dissertation reaches beyond. As women, and also queer and trans-people increasingly innovate and interfere with normative technological usage, it becomes evident that such groups have been excluded from communities organized around technological power and skill. As with language, technology and digital imagery are not neutral media. Women have hence been excluded―and been forced to use instruments and apps seemingly made for strict masculine purposes. Arguably, image practices such as selfies or image micro-blogging encourage women to “write” themselves out of a world they have not constructed themselves. Thus, Becoming Image simultaneously illuminates the structural and fundamental levels of technology and gender―while also suggesting new methodological and theoretical ways of studying and approaching digital media. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: Accepted.</p><p> </p>

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra. Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ”hashtags” så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder. Bilderna som taggades skrevs ut och sattes upp kontinuerligt, och på väggen fanns också en iPad som visade bilder med denna hashtag. Gestaltningen tar avstamp i uppsatsen och är en fortsättning, utveckling, utväxt som utforskar perspektiv på konst, Konstfack, sociala medier, massproduktion och masskonsumtion av bilder. Min tanke var att utforska gränser för vad som är rådande normer i olika kontext. Vad händer när man beskriver konstnärliga verk med ett annat språk än det som förväntas och vad händer när bilder byter kontext? Kan man göra Instagram av konst och kan man göra konst med Instagram? Ungdomarna bjöds in till utställningen och att bidra till väggen, väl på plats visade det sig att störst engagemang ägnades åt att läsa uppsatsen, i ett fall genom högläsning.

Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av sociala medier i relation till individers uppfattning om sig själva, med inriktning på hur individens självidentitet påverkades. Det sociala nätverket Facebook och bilddelningstjänsten Instagram stod i fokus för undersökningen. Studien genomfördes med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män i åldrarna 20-32 år. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval av personliga kontakter. Samtliga individer som ingick i studien var medlemmar på Facebook och Instagram sedan minst 1 år tillbaka och var dagligen aktiva på båda nätverken. Studiens resultat visade att Facebook och Instagram till största del gav individerna möjligheter att lyckas upprätthålla en stabil självidentitet. Samtliga individer ville framstå så bra som möjligt på de sociala nätverken och detta gick i linje med Anthony Giddens teori om det ideala självet. Resultatet visade tydligt att det ligger ett reflexivt moment bakom individernas presentationer av sig själva, med målet att visa upp en så bra sida som möjligt av sig själv. Respons från andra medlemmar och en önskan om att ha många vänner och följare på nätverken visade sig ha funktionen som ett främjande för individens stolthet. Resultatet visade även att negativa inverkningar på individernas självidentitet kunde uppkomma då de jämförde sig med andra medlemmars framställningar av sig själva.Vid sådana jämförelser uppstod känslor av att vara otillräcklig i någon bemärkelse och individernas stolthet visade sig i dessa fall vara hotad. I särskilda fall var stoltheten till och med ersatt av skamkänslor hos individen. / <p>2015-06-04</p>

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information. Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten. Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier. Datainsamlingen gjordes med utgångspunkt i en kvantitativ undersökande studie med enkäter och dokumentation som underlag. Med enkäten samlades det in data för konsumenters krav och förväntningar på tjänsten och vad som motiverar dem till att följa och fortsätta följa varumärken där, vilket sedan användes för att identifiera faktorer för konsumenters beteenden på Instagram. Studien visar att underhållningsrelaterade och informationsrelaterade aspekter är de som påverkar mest om konsumenter ska välja att följa och fortsätta följa varumärken på Instagram, medan sociala aspekter inte är lika framträdande. De enskilt största motiven till att följa varumärken är underhållning, inspiration, vackert bildmaterial och nyheter om varumärket. När de faktorer som identifierades i studien relaterades till varumärkesvärde framgår att varumärkesaktiviteter på Instagram främst påverkar ett varumärkes image. / Many companies are today active with their brands on the image-based social media Instagram. When using Instagram for marketing purposes, brands are affected by the fact that Instagram as a web 2.0-medium allows users to interact with other users and control what, when, where and how they want to consume information themselves. Marketing that persuade through disruption, repetition and an intrusive presence has become increasingly ineffective. To reach consumers with their marketing companies therefore need to engage Instagram users to follow and continue to follow their brands. In order to create favourable results for the brand, companies must thus understand consumers and what their behaviours are based on. This study therefore intends to examine how Instagram can be used to create brand value based on factors for consumer behaviour on the service. The theory that has been used as a basis for this study's data collection and analysis is about customer-based brand equity, human needs and motives for the use of social media. The data collection was based on a quantitative exploratory study using questionnaires and supporting documentation. The survey was used to collect data on consumers' demands and expectations on the service and their motives for following and continue to follow brands there, which was then used to identify factors for consumer behaviour on Instagram. The study shows that entertainment-related and information-related aspects are those influencing if consumers choose to follow and continue to follow brands on Instagram the most, while social aspects are not as prominent. The largest individual motives for following brands are entertainment, inspiration, beautiful pictures/videos, and news about the brand. When the factors that are identified in the study are related to brand value it can be seen that brand activities on Instagram mainly affect a brand's image.

No description available.

In my paper I adress the question of what happens in the relationship between the beholder, the artwork and the artist when they meet in the era of Web 2.0. The new smartphone based medium that I write about is Instagram. The artist i write about is the Swedish illustrator Jesper Waldersten. My purpose with this paper was to explore how the the beholder, pictures and artist relate to one another i relation to Instagram and how the interface of the smartphone and the app affect the beholder in these relationships. I also seek out to understand the difference between how Instagrams interface affect the beholder in comparison to the interface of the artists web page and his book. I use the method of qualitative empiricism to study Walderstens account. I do this study by counting number of pictures, comments, changes, descriptions and overall alterations over a set period of time. What I found out is that Instagram without a doubt is an important cornerstone of our Web 2.0 participatory-culture and that it have created a space in which we can behold art in a new kind of way. This is partly thanks to how the interface affects the picture and the beholder, but most of all because of how the different Instagram users affect each other.

Det här examensarbetet handlar om ungdomar 16-19 år gamla och deras relation till sociala medier och då med fotoappen Instagram i fokus. Den bygger på en undersökning i två delar; en intervjudel med informanter för att se hur instagramdiskursen ser ut, hur de använder sig av appen, tolkar och tänker och en observationsdel där jag tagit del av samma informanters bilder på Instagram. Jag tittar på hur användaren formas av Instagram och hur Instagram formas av användaren, på vilket sätt informanterna förhåller sig till bildtexter, hashtags och om intervjudelen skiljer sig från den observerande delen. Kan man finna en större och djupare mening med detta populärkulturella tidsfördriv där vi förväntas publicera vardagsbilder eller hur används det? Jag vill i den här studien kartlägga de normer som formar ungdomar 16-19 som använder sig av Instagram, de mönster som finns för användandet och se det ur Image – Picturesynvinkel, där picture står för bilderna enskilt och image är helhetsbilden de ger tillsammans genom frågeställningen: Hur ser normer och mönster ut för användandet av Instagram bland gymnasieungdomar? Syftet med undersökningen är att bättre förstå vad vi gör med sociala medier och vad dem gör med oss. Vad gör Instagram med användarens självbild och de normer för hur en ska vara och leva, påverkas vi eller går det oss förbi precis som vi tenderar att scrolla förbi händelser och bilder på sociala medier? Skulle man kunna/är det lämpligt att interagera med Instagram i bildundervisning och i så fall på vilket sätt? Resultatet av undersökningen stämde inte alls överens med de tankar och föreställningar jag inledningsvis hade. Istället för att tala om parallella världar, dubbla identiteter med ett sociala medier-jag och ett IRL-jag så vittnade många av informanterna om att de inte kunde frångå sitt IRL-jag på sociala medier för att det då skulle uppfattas som avvikande och konstigt. Även om det finns ett beteendemönster som anses vara okej så får individuella spelregler utformas som att hålla en viss redigeringsstil eller inte gilla/like förrän tio stycken före gjort det, då försvinner nämligen namnen på de som gillat en viss Instagrambild och ersätts med ”11 likes”. Min undersökning gestaltades på Konstfacks vårutställning 2014 i ett brädspel baserat på det sociala spel som återfinns på sociala medier och Instagram. Spelet är konstruerat och framtaget tillsammans med två kurskamrater vars undersökningar behandlar närliggande områden. Josefhine Olsson Forsström – Onstage/Offstage, om representationer och tillhörigheter på kollisionskurs och Mia Widoff – Jag syns alltså finns jag! En studie i hur ungdomar kommunicerar på sociala medier och hur stor vikt de lägger vid bild- och skriftskapande i interaktion med andra.

Identitetsskapandet som det ser ut idag och möjligheten att skapa en ny variant av ett existerande jag online är ett relativt nytt fenomen. I den könslösa cybervärlden växer ett behov fram av att visa upp vem man vill är, eller vem man önskar framställa sig som. Bieffekterna av att framställa sig själv genom bilder på sociala medier kan vara psykiskt påfrestande i form av en orimlig strävan efter en perfektion som inte är verklig och ett ökat bekräftelsebehov. En del av det problemområdet och det jag vill undersöka i min studie är hur identitetsskapandet genom kroppen ser ut på Instagram, och om representation skiljer sig åt könen emellan. Jag har gjort en kvalitativ bild- och innehållsanalys av utvalda träningskonton på Instagram för att se hur de skapar en identitet genom framställningen av sin kropp med tillhörande rubriker och hashtags. Dessutom vill jag se på hur dessa bilder tas emot av publiken/följarna och om det finns en kommunikation mellan dem och de publicerande användarna. Studien vill se om det finns en skillnad mellan männen och kvinnornas framställning genom sina kroppar, om de upprätthåller normativa könsstereotypiska ideal eller om de går emot dem. Resultatet visar att framställningen inom särskilda kategorier skiljer könen åt ordentligt men flera är även jämnt representerade i antalet bilder från bägge könen. Kommentarsfälten såg annorlunda ut könen emellan där män uppskattades för sin kropp som muskulös medan kvinnan begränsades till ett sexuellt objekt, trots att hennes kropp framställdes på samma sätt: situerad i en gymlokal i ett träningssammanhang.

Millennials have surpassed Baby Boomers as the nation’s largest living generation. Cultural institutions must reach out to millennial audience to thrive. At the same time, social media has become a business tool used to engage with millennials and build brand loyalty. Cultural institutions must learn how to effectively utilize social media. In this project, you will find three case studies of cultural institutions who have used social media in a variety of ways to successfully reach out to millennials. In this project, the author attempts to study three award-winning cases of cultural institutions who have used social media in a variety of ways to successfully reach out to millennials.

Memoria para optar al título de periodista / Reportaje que busca ahondar en el impacto de la red social Instagram como medio publicitario en el mundo de la moda femenina.