Olika frågor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet är att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrättsenlig intervention. Då insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitär intervention är huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sådant samtycke som krävs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fått ett bemyndigande av säkerhetsrådet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktäriseras som en humanitär intervention. Det framkommer att det som är viktigast i utredningen i förhållande till dessa frågor är huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande på Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av säkerhetsrådet är giltiga samt om det har utvecklats tillräcklig praxis och opinio juris för att rättfärdiga humanitära interventioner av regionala organisationer som sedvanerätt. Analysen visar att samtliga dessa frågor måste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var således till en början en folkrättsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregångare för humanitära interventioner. Bland annat positiva reaktioner från omvärlden tyder även på att den kan komma att spela en viss roll i utvecklingen för det framtida samarbetet mellan regionala organisationer och FN.

No description available.

Forskning på resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum (ASD) insatt i ett multifaktoriellt helhetssammanhang är inte vanligt förekommande. Det över gripande syftet är att ge en översikt över pedagogisk forskning som innefattar redovisning av resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum och att koppla denna forskning till systemteori och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO, (www.socialstyrelsen.se, ICF- CY, (www.who). Forskningsfrågorna är vilka pedagogiska strategier är relaterade till vilket utfall för personer med diagnos inom autismspektrum (ASD) i åldrarna 6-20 år, i vilken utsträckning forskningen om elever inom autismspektrum är grundad på ett generellt systemteoretiskt tänkande och/eller ICF och hur man forskningsmässigt bygger upp evidens och vilka är delaktiga i denna process. Studien är en systematisk forskningsöversikt i vilken 875 abstracts granskats. 36 studier har inkluderats. Skäl till exkludering har varit att studierna saknat beskrivning av pedagogiska insatser, resultatredovisning och/eller utfallsmått. Studier med otydliga diagnoskriterier, endast en deltagare med ASD och studier publicerade före 1999 har exkluderats. Resultaten visar att det saknas forskning om de långsiktiga effekterna av pedagogiska insatser i skolåldern för den aktuella elevgruppen. Forskarna inom området har i allmänhet inte arbetat utifrån en systemteoretisk grundtanke även om det förekommer sådana inslag. Delaktighetsbegreppet och ICF har inte varit utgångspunkt för någon av de inkluderade studierna men någon form av delaktighetsaspekter för individen eller familjen fanns i några studier. Det var vanligast att rapportera resultat på aktivitetsnivå men i några studier rapporterades ökad delaktighet. Forskningsprojekt med ett empowerment perspektiv saknades. Huvudslutsatserna är att det behövs mer preciserade sätt att ställa forskningsfrågorna, kanske i form av komponentstudier, fler långsiktiga helhetsprojekt och ett utvidgat evidensbegrepp. En tankemodell som ICF är särskilt motiverad runt ASD eftersom det krävs stora pedagogiska insatser för att lära dem användbara kunskaper och färdigheter i ett livssammanhang.

Studien syftade till att undersöka hur läsförmågan, med avseende på avkodning av enstaka ord samt läsning av sammanhängande text, hos sex elever med avkodningssvårigheter, påverkades av en åtta veckor lång intervention med träningsprogrammet BRAVKOD, samt hur eleverna upplevde arbetet med metoden. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt med hjälp av en enkät och ett efterföljande samtal. Testresultaten behandlades kvantitativt och enkäterna med de tillhörande samtalen utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten. På de tester som avsåg att mäta avkodningsförmåga av enstaka ord förbättrades interventionsgruppens resultat mer än kontrollgruppens på samtliga test utom ett. Störst förbättring kunde ses på avkodningshastigheten, medan korrektheten var svårare att påverka. Den del av studien som handlade om att undersöka läsflyt, visade inga framsteg för interventionsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Den individuella variationen var stor och i den här studien förefaller den elev som varit i allra störst behov av att förbättra sin avkodningsförmåga varit den som förbättrat sina resultat mest. Eleverna var över lag nöjda med upplägget och metoden och samtliga gav uttryck för att deras läsförmåga förbättrats.  Tre elever önskade mer variation i träningen. En elev upplevde det jobbigt att gå ifrån sitt ordinarie sammanhang för att få extra stöd.

This essay is a type of case study, it examines if intervention in Kosovo were in accordance with humanitarian intervention criteria. This study gives an understanding that intervention may sometime worsen condition for the people it wants to rescue, and that inability to address humanitarian intervention prevails in diffuse victory. The purpose of this essay is to examine the Kosovo conflict and the approach of humanitarian intervention in 24 March, 1999.  The approach made by NATO was seen as a new international phenomenon that sought to protect values of human rights. The results of this study pose doubt to this notion; it reflects that the intervention rested not only on humanitarian grounds. The most important aspect of humanitarian intervention is promoting security for the people it wants to rescue. The results shows that NATO’s intervention in short term failed to provide security; it is shown that the air campaign had little impact at the beginning prevailing only after much damage and suffering has been done. The result also shows that failure to adopt the issue of Kosovo more adequately at an earlier stage on the international agenda resulted in the ''welfare'' of NATO's intervention. Despite the consequences of NATO’s action, situation prevailed for the better outcome for the Kosovar-Albanian people than what might have been has intervention been absent. FRY: s deliberative plan of expelling the Kosovo-Albanian to the last one would have been finalized if intervention would have been absent.

Mindfulness researchers have predominantly used quantitative methods. Post positivist researchers have developed operational definitions and measures of mindfulness to understand and capture what mindfulness is. However, the act of operationalizing and measuring mindfulness ignores the works of some teachers/students of mindfulness that describe mindfulness as the immeasurable or indefinable. This is not to say that we cannot use descriptions to spark learning into mindfulness, only to understand that the description is not the described when discussing mindfulness, as Krishnamurti has highlighted. The common tools utilized by mindfulness teachers to help spark students learning into mindfulness are such things as yoga, questions, stories, and breath awareness. <p>Post positivist researchers, and mindfulness teachers and their students, are exploring the question: What is mindfulness? with different methods. To be able to utilize story to spark learning into mindfulness/represent the results of this study, I have completed a qualitative study exploring the question: How do the participants in this studys mindfulness program inquire? <p>Eight middle-aged women Hatha yoga students consented to participate in this studys six-and-half week mindfulness program. The program had experiential, discussion/story, and movement based learning. As the mindfulness teacher, I continuously posed questions to and discussed questions with the students, to help spark learning into mindfulness. The women, myself, and the works of mindfulness authors highlighted that mindful inquiry was about the oneness of learning, listening, and compassion; as well as, the importance of stories, friendship, and trust. These themes were communicated through the fictional story.

Red raspberries, as an excellent source of dietary antioxidants, were investigated for their effect on oxidative stress in healthy adults. Study 1 measured effects of chronic exposure in a parallel, multi-dose intervention. Subjects consumed one-cup red raspberries (1cR) daily for two-weeks, then were randomized to consume 1cR, 2cR or 4cR for additional two-weeks (n=8, by group). There was a reduction in TBARS, indicating a decrease in lipid peroxidation, after two-weeks of intervention in the 1cR group, but effects were not significant at week 4, or for other treatment groups. Study 2 measured effects of acute exposure using a cross-over design. Subjects (n=8) consumed single treatments of 1cR, 2cR, 4cR, bread and bread plus vitamin C. Post-prandial oxidative stress responses were complex and appeared related to calorie and antioxidant load. Overall there was no clear relationship between red raspberry consumption and protection against oxidative stress.

The aim of this study was to find out if change in parent behavior is associated with change in preadolescent problem behavior during parent training programs. A total of 561 single parents or couples of mainly Swedish origin were randomized into one out of four parent training programs with different theoretical bases. Parents’ self-reports of their own behavior and of their children’s intensity as well as impact of problem behavior, lack of attention, and hyperactivity showed that effects were equal across interventions for both children and parents. 12 parent constructs were measured. All of them except positive parent behavior constructs correlated with all four outcomes for children on significant levels. Negative parent behavior predicted change in all child outcomes on a highly significant level.

Cette recherche identifie les retombées de l'implantation de l'approche milieu au CRDI Normand-Laramée, situé à Laval. L'approche milieu a été implantée il y a huit ans déjà et l'auteure s'interrogeait sur l'appropriation de cette approche par les intervenants du CRDI dans leurs pratiques professionnelles. Le cadre théorique de ce mémoire vise à approfondir les connaissances au sujet de l'approche milieu et à réfléchir sur différents courants théoriques au niveau du changement organisationnel. Le courant organiciste et le courant des relations humaines ont apporté une certaine vision du changement organisationnel mais ne correspondaient pas nécessairement au questionnement de l'auteure. Ces théories seraient, de l'avis de celle-ci, trop réductrices. Elles apparaissent comme des recettes appliquées dans une organisation afin de contraindre les employés à suivre la voie tracée par les décideurs. Elles omettent bien souvent de considérer que les employés utilisent les moyens qu'ils ont, ainsi que les opportunités qu'ils découvrent, afin de déjouer le système. Deux auteurs, Crozier et Friedberg, ont amené les notions d'acteur, de stratégie, de marge de manoeuvre contenues dans l'analyse stratégique et ce sont ces notions qui ont été retenues dans le cadre théorique. Dans cette recherche, l'auteure donne la parole aux intervenants: cadres, agents de relations humaines, éducateurs et intervenants en milieu communautaire. L'échantillon est composé de dix intervenants qui étaient employés depuis quelques années lorsque la direction a implanté ce nouveau modèle qu'est l'approche milieu. Certains documents officiels du CRDI Normand-Laramée ont également été analysés par rapport aux discussions tenues au cours des réunions des cadres supérieurs et intermédiaires en lien avec l'approche milieu. Cette recherche permet de constater que les pratiques professionnelles des intervenants ont évolué au cours des huit dernières années. Cependant, les intervenants n'appliquent pas nécessairement le modèle d'intervention de l'approche milieu. Leurs pratiques rejoignent plus le modèle de l'intervention de réseaux. Les intervenants rencontrés sont soucieux du réseau formel des personnes. Par contre, leurs relations avec la communauté sont beaucoup plus des relations utilitaires, c'est-à-dire que lorsqu'ils vont dans la communauté c'est souvent pour répondre à un besoin identifié chez un usager de leur groupe. Pour ce qui est du travail d'équipe, qui est une pierre d'assise de l'approche milieu, les commentaires recueillis laissent croire que plusieurs intervenants sont en partie déçus par cet aspect. Ils n'ont pas reçu la gratification escomptée. Pour la majorité, les projets d'équipe sont presque inexistants et, lorsqu'ils sont présents, équivalent à une surcharge de travail. Par ailleurs, les intervenants rencontrés sont essoufflés. Ils trouvent leur charge de travail élevée et doivent se protéger par différents moyens. Ces intervenants utilisent aussi leur marge de manoeuvre afin de récolter certaines satisfactions dans leur travail et composer avec le changement. Cette recherche met d'ailleurs en lumière quelques stratégies utilisées par les intervenants. Le fait de continuer à travailler sensiblement de la même façon qu'auparavant, c'est-à-dire directement avec la personne mais dans un lieu physique différent, la communauté, est une stratégie mise en place par certains intervenants. Pour d'autres, le fait de s'investir dans différents projets de recherche, comités ou autres, leur permet d'être plus près de la direction et de pouvoir influencer celle-ci. Cette stratégie leur permet aussi d'augmenter leurs connaissances qui amènent un sentiment de compétence. Si la direction du CRDI Normand-Laramée décide de poursuivre dans cette voie, certaines conditions devront être mises en place afin de consolider ce modèle d'intervention. Il reste à consolider des pratiques, à mettre en place des conditions pour que de nouvelles pratiques apparaissent, à reconnaître et valoriser ce qui se fait déjà. Le manque de formation et l'accumulation de changements sont apportés comme hypothèses pouvant expliquer que les intervenants ne se sont pas totalement appropriés le changement. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Approche milieu, Changement organisationnel, Déficience intellectuelle.

Risk factors tend to be negatively associated with developmental outcomes such as academic achievement and language skills. Promotive factors, on the other hand, may foster resilience in at-risk children. Some children, such as children with intellectual disabilities, experience relatively more risks than other children do. The purpose of this study was to examine the effects of risks, adaptive behavior, and an intervention on the language and reading growth of children with intellectual abilities over the course of a yearlong reading intervention in which they were participants. The results suggested that, on average, risks were negatively associated and adaptive behaviors were positively associated with initial language and reading scores. Additionally, participants evidenced significant progress on their language and reading scores over the course of the intervention, but neither adaptive behavior nor risk was related to this growth, which may suggest that students from differing backgrounds and with differing levels of adaptive skill can profit from high-quality reading instruction.