Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

<p>The purpose of this essay is to examine the United Nation’s work and structure to find possible factors that can explain why some peacekeeping operations have achieved to mainstream a gender perspective, when others have not. This study is based on two cases; the peacekeeping operation in Namibia and the peacekeeping operation in Kosovo.</p><p>The theory I have chosen to apply is feminism, a theory that allows an alternative explanation to this phenomenon. The conclusion is that there are three decisive factors: The leadership and its will to recruit female personnel to decision-making positions, the number of female employees and whether the peacekeeping operation cooperates with local women-organisations or not. All this is of great importance whether the institutional hegemonic masculine culture within the United Nation and its peacekeeping operations, is challenged or not.</p>

<p>Olika frågor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet är att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrättsenlig intervention. Då insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitär intervention är huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sådant samtycke som krävs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fått ett bemyndigande av säkerhetsrådet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktäriseras som en humanitär intervention.</p><p>Det framkommer att det som är viktigast i utredningen i förhållande till dessa frågor är huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande på Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av säkerhetsrådet är giltiga samt om det har utvecklats tillräcklig praxis och opinio juris för att rättfärdiga humanitära interventioner av regionala organisationer som sedvanerätt.</p><p>Analysen visar att samtliga dessa frågor måste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var således till en början en folkrättsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregångare för humanitära interventioner. Bland annat positiva reaktioner från omvärlden tyder även på att den kan komma att spela en viss roll i utvecklingen för det framtida samarbetet mellan regionala organisationer och FN.</p>

Olika frågor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet är att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrättsenlig intervention. Då insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitär intervention är huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sådant samtycke som krävs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fått ett bemyndigande av säkerhetsrådet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktäriseras som en humanitär intervention. Det framkommer att det som är viktigast i utredningen i förhållande till dessa frågor är huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande på Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av säkerhetsrådet är giltiga samt om det har utvecklats tillräcklig praxis och opinio juris för att rättfärdiga humanitära interventioner av regionala organisationer som sedvanerätt. Analysen visar att samtliga dessa frågor måste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var således till en början en folkrättsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregångare för humanitära interventioner. Bland annat positiva reaktioner från omvärlden tyder även på att den kan komma att spela en viss roll i utvecklingen för det framtida samarbetet mellan regionala organisationer och FN.

<p>The aim of this paper is to map out the purposes of the United Nations Peacekeeping Operations. This is done in order to see if humanitarian tendencies have been an increasingly cause for the UN to initiate an intervention with military means. This paper uses the time period from the end of the cold war until today, since that historic occurrence increased the U.N.’s involvement in peacekeeping. By using this time span it enables the survey to indicate changes in the mapping of humanitarian interventions. The results show that the number of operations increased during the period 1990-1999. The end of the cold war enabled the members of the U.N.’s Security Council to cooperate in peacekeeping operations by sending observers. Therefore the change in the number of operations was mostly due to political and not strictly humanitarian purposes. The number of operations then decreased during the period 2000-2008. The study explains this with a more humanitarian approach in the U.N.’s peacekeeping operations. This made the operations fewer, but more comprehensive and more complicated. A consequence of this is shown in an extended average of the time period for the operations. These results is being analyzed by using the theories of realism and liberalism, along with their moral perspectives; skeptics, state-moralists, and cosmopolites. These theories reveal a transformation in the function of the UN from a skeptic realist view during the cold war, to a state-moralist view during the period 1990-1999. And finally the period 2000-2008 indicate cosmopolitan influences with more humanitarian purposes parallel to the state-moralist thinking.</p>

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

USA er i krig og krig fører normalt til forandringer for bruk av militær makt. De fleste av de vestligeland er iferd med å gjennomføre en omfattende omlegging av sine forsvar. General Charles C. Krulakbeskriver Three Block War. Der han metaforisk så for seg en kompleks kamparena, ikke ulik den deamerikanske styrkene møtte i den irakiske byen Fallujah.Hensikten med studien er å øke kunnskapen om Three Block War, da metaforen synes å være en godillustrasjon av dagens og morgendagens oppgavespekter komprimert i tid og rom. Studien har somambisjon å gi inspirasjon og refleksjon til omorganiseringen av de militære styrker i fremtiden samt tafrem konsekvenser for småstaten, hvis den skal operere som metaforen billedlig beskriver.Studien besvares ved å granske følgende tre spørsmålsstillinger:• Hva menes med metaforen Three Block War?• I hvilken grad kan vi finne igjen Three Block War innenfor rammen av stabiliseringsperioden iIrak med vekt på operasjonene i byen Fallujah?• Hvilke konsekvenser kan det få for militære styrker, hvis de skal operere i stridsmiljøet somThree Block War beskriver?Studien bruker en abduktiv metode og operasjonaliserer metaforen fra tre perspektiv: Low tech-, hightech- and multi-dimensjonale operasjoner.Gjennom diskusjonen er metaforen testet mot andre militære tanker og resultatet viser en tett militær ogpolitisk sammenheng. En sammenheng som kanskje ikke kan kalles ny, men implikasjonene avresultatet fører til hjertet av militær teori og praktikk.Vedlegg A: Abstract, Vedlegg B: Forkortningsliste, Vedlegg C: Kart og bilder av Fallujah, Vedlegg D;White Letter NO. 3-98 / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras. / The fast patrol boat (FPB) has played an important role in the cold war and inits aftermath. In recent years though, we have seen a development where theFPB:s are disappearing in nation after nation. The American naval theoristMilan N. Vego claims that the FPB:s have a natural role in naval operations innarrow seas during wartime. This essay is trying to answer the question ofwhether this is also true in peace support operations (PSO).Since wartime operations and PSO:s differ in both it’s goals and it’s methods Ihad to break down the methods in to functions. The functions are; anti surfacewarfare (ASuW), anti submarine warfare (ASW), anti air warfare (AAW), minecounter measurements (MCM), command and control (C²) and other functions.To answer the question I started to examine the abilities of the FPB:s, to findout it’s strengths and it’s weaknesses. In the next step I described and examinedthe demands in a PSO with emphasis on the naval tasks. I also tried toanticipate what future PSO:s will probably look like.My next step was to examine the three known cases where FPB:s haveparticipated in PSO:s. Each case was studied and described as a separate case.Finally I have tried to value to what extent the wartime functions have beenused in the studied PSO:s. I then discussed what functions I deemed wasnecessary in order to conduct the PSO:s. My next step was to estimate whetherthe studied cases corresponds to estimated future PSO:s.My conclusion is that the FPB:s are a valuable asset in PSO as well as inwartime operations. The reason for the decline of FPB:s in European navies hasnot been answered in this essay, nor the consequences. This is an interestingsubject for further investigation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04