Den svenska Försvarsmakten ominriktas från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar där internationell förmåga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrämjande operationer ökar och militärt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrämjande operationer i perspektivet 2010. Uppsatsen har skrivits genom en iterativ process med en Hermeneutisk ansats. I uppsatsen används Storbritannien och Holland som jämförelser till Sverige. Den inleds med en deskriptiv del som beskriver EU:s militära förmåga. Därefter beskrivs de tre ländernas politiska inriktning och amfibiska förmåga. I nästa del analyseras EU:s krishanteringsförmåga som följs av en analys och jämförelse av ländernas politiska inriktning och amfibiska förmåga. Uppsatsen visar att svenska amfibieförband i framtiden kan delta i internationella operationer. Vissa förmågor behöver dock utvecklas för att förbandet skall kunna användas i ett brett spektra av uppgifter samt ha tillräckligt stor tillgänglighet och förmåga till uthållighet. / The Swedish Armed Forces have changed from an invasion defence to a defence that has Rapid Reaction capability and prioritised international capacity. The demands to take part in peace support operations are increasing and military co-operation is taking place with others in the European Union and NATO. In Sweden there are discussions about which units will take part in international operations and in the European Union Rapid Reaction Force. The purpose of this paper is to examine if there are conditions for Swedish amphibious units to take part in peace support operations in the perspective of year 2010. The paper is written using an iterative process with a hermeneutics aspect. In the paper Great Britain and Holland are used as a comparison to Sweden. The first part is descriptive and illustrates the military capacity in the European Union. Thereafter there is a description of the political direction and amphibious capacity in the three countries. The next part is an analysis of the capacity in European Union Crisis Management and thereafter an analysis and comparison of the countries’ political direction and amphibious capability. The conclusion of the paper is that the Swedish amphibious units can take part in international operations in the future. Some capabilities, must be developed so that the units can be used in a broad spectrum of tasks and have accessibility and capability of endurance. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Uppsatsen behandlar översiktligt den svenska försvarsmaktens förmåga till informationsoperationer (IO) vid en internationell insats, nu och i framtiden. Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om vilka behov och förmågor som finns inom området informationsoperationer, framförallt kopplat till områdena ledning och fredsfrämjande insatser. Inledningsvis utforskas och beskrivs översiktligt begreppet IO, därefter utforskas vilka svenska förmågor som finns eller är planerade/beslutade. I nästa avsnitt utforskas FN och dess roll i samband med IO vid internationella insatser Avslutningsvis diskuteras svenskt deltagande i framtida internationella insatser kopplat till IO. I samband med den avslutande diskussionen föreslås vilka IO-förmågor Sverige bör ha vid internationella insatser. I uppsatsen har en utvecklad, kvalitativ, hermeneutisk metod använts, Metoden har inneburit kvalitativ analys av texter och intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes. Uppsatsen pekar på att det i dagsläget finns delförmågor inom området IO men att vi saknar en övergripande strategisk och operativ ledning inom området. Det finns f.n. ingen ledningsorganisation eller doktrin som styr verksamheten. Området är under utveckling men det finns brister i balansen mellan förmågor och vilja/ambition. Uppsatsen redovisar också behovet av förmågor inom området vid internationella insatser. / The paper gives an overview of the Swedish Armed Forces’ ability to perform information operations (IO) within Peace Support Operations (PSO), now and in the future. The purpose of this paper is to present knowledge as to the needs and abilities in the area of IO, especially in C2 and within Peace Support Operations. Initially, it explores and perspicuous describes the concept of IO and subsequently it describes the present and planned IO-capabilities in Sweden. In the following chapters it investigates the UN and its role in relation to PSO. Finally this paper discusses Swedish commitment within future PSOs related to IO. In connection with the final discussion, it proposes what IO-capabilities the Swedish armed Forces ought to have within PSO. A developed, qualitative, hermeneutic method with a qualitative analysis of printed documents and interviews has been used in the paper.The scientific procedure used includes an analysis, a collection of facts, a processing together with qualitative analysis and comparisons, and finally a synthesis. The paper points out the fact that parts of the described IO-abilities exist in Sweden today. However, there is neither an overall strategic or operational C2, nor any C2-organisation or doctrines that regulate the activities. The area is under development but there is a lack of balance between capabilities and will/ambition. The paper also shows the need for IO-capabilities within PSO. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

The purpose of this essay is to examine the United Nation’s work and structure to find possible factors that can explain why some peacekeeping operations have achieved to mainstream a gender perspective, when others have not. This study is based on two cases; the peacekeeping operation in Namibia and the peacekeeping operation in Kosovo. The theory I have chosen to apply is feminism, a theory that allows an alternative explanation to this phenomenon. The conclusion is that there are three decisive factors: The leadership and its will to recruit female personnel to decision-making positions, the number of female employees and whether the peacekeeping operation cooperates with local women-organisations or not. All this is of great importance whether the institutional hegemonic masculine culture within the United Nation and its peacekeeping operations, is challenged or not.

In this thesis we aim to examine the economic impact of peacekeeping provided by the United Nations (UN) in conflict-affected countries around the globe. The main interest of this thesis is to estimate the possible economic impact that UN peacekeeping operations may have had on conflict-affected countries’ economies between 1989-2019. We aim to do this by investigating if there is a positive causal relationship between UN peacekeeping operation (PKO) and GDP/capita. This is done by examining previous research and conducting an empirical analysis using a difference-in-differences method. Our model examines the change in GDP/capita levels for both a treatment and non-treatment group, defining PKO as treatment. Data on the conflicts, UN peacekeeping operations and other relevant variables was collected from well-established open sources. The results imply that PKO has a positive impact on GDP/capita development, but that the effect most likely goes through the effect that PKO has on our mediator variables, that in turn positively affect GDP levels. Furthermore, our results indicate that the size of the mission, in terms of military strength, does seem to increase the economic effect.

Despite internal regulations, policy documents, statements, training, reporting mechanisms and international treaties accountability is perceived as inadequate when it comes to peacekeepers and sexual exploitation and abuse. This study will be based on a normative oriented jurisprudence and will use general international principles for reviewing the flaws. There are relatively robust regulations on how peacekeepers are expected to meet their standards of conduct but there simultaneously exists a legal vacuum when it comes to accountability. This study will to try to create an overlap in hope to further implement existing policy document.

The aim of this paper is to map out the purposes of the United Nations Peacekeeping Operations. This is done in order to see if humanitarian tendencies have been an increasingly cause for the UN to initiate an intervention with military means. This paper uses the time period from the end of the cold war until today, since that historic occurrence increased the U.N.’s involvement in peacekeeping. By using this time span it enables the survey to indicate changes in the mapping of humanitarian interventions. The results show that the number of operations increased during the period 1990-1999. The end of the cold war enabled the members of the U.N.’s Security Council to cooperate in peacekeeping operations by sending observers. Therefore the change in the number of operations was mostly due to political and not strictly humanitarian purposes. The number of operations then decreased during the period 2000-2008. The study explains this with a more humanitarian approach in the U.N.’s peacekeeping operations. This made the operations fewer, but more comprehensive and more complicated. A consequence of this is shown in an extended average of the time period for the operations. These results is being analyzed by using the theories of realism and liberalism, along with their moral perspectives; skeptics, state-moralists, and cosmopolites. These theories reveal a transformation in the function of the UN from a skeptic realist view during the cold war, to a state-moralist view during the period 1990-1999. And finally the period 2000-2008 indicate cosmopolitan influences with more humanitarian purposes parallel to the state-moralist thinking.

This thesis aims at finding the reasons for the genocide in Rwanda, not only in the history of the country, but also the reason why the international institutions failed to prevent it. The thesis begins with a historical background of Rwanda where key actors in the conflict are presented and in the end presents an explanatory model which is based upon the facts gathered during the thesis. The model aims at explaining why the genocide happened and it is built up of layers. These layers have their background in Rwanda’s history and also international institutions, such as the UN. The layers of importance which led to the genocide are: Rwanda’s colonial past, the Arusha Accords and the mandate of UNAMIR (failure of the United Nations), a uni-polar world, increasing poverty, and the assassination of President Habyarimana. There were few available strategies in the standard arsenal of international political means that could have been used to stop the genocide, both before it broke out, but especially after it had begun. / Uppsatsen ämnar hitta de bakomliggande orsaker till folkmordet, inte bara i Rwandas historia men också varför internationella instutitioner, så som FN, inte bidrog till att förhindra folkmorden. I det fortlöpande arbetet med uppsatsen har en modell utvecklats vilken ämnar förklara vad som hände, och som är byggd på den information som framkommit under arbetets gång. Modellen bygger på ett flertal lager av händelser. Dessa lager bygger på händelser som inte bara rör Rwandas historia utan också på vad de internationella institutionerna bidrog med i konflikten. De identifierade lagren som ligger till grund för konflikten är Rwandas koloniala bakgrund, Arusha Accords och mandatet för UNAMIR, en unipolär värld, ökande fattigdom samt mordet på President Habyarimana. Det fanns få tillgängliga politiska strategier som kunde ha använts för att stoppa folkmordet.

Syftet med denna uppsats är att studera hur generalsekreterarens roll i FN har utvecklats i situationer som hotar fred och säkerhet. Uppsatsen jämför hur förutsättningarna har utvecklats från då Dag Hammarskjöld hade posten fram till idag, med Kofi Annan som generalsekreterare. Uppsatsen bygger på den hermeneutiska metoden där texttolkning ligger till grund för analysen. De stora prövningarna för de båda generalsekreterarna har varit konflikten i Kongo respektive konflikten i Irak. Generalsekreterarens intressen påverkar vilka delar av arbetet som denne kommer att prioritera. Både Dag Hammarskjöld och Kofi Annan har sett de fredsbevarande operationerna som ett viktigt ämnesområde och har arbetat för att utveckla dessa. Ett antal faktorer som påverkar generalsekreterarens förutsättningar till agerande tas upp i uppsatsen. Det internationella systemet är den faktor som mest har påverkat möjligheterna att agera. För Dag Hammarskjöld var det en balansgång att kunna agera under kalla kriget. Generalsekreteraren skulle arbeta på ett neutralt sätt utan att stöta sig med någon av stormakterna. För Kofi Annan har det varit viktigt att ha ett bra samarbete med den ensamma stormakten i dagens internationella system, USA. Det finns likheter mellan de båda generalsekreterarna men som nämnts ovan skiljer sig deras förutsättningar till agerande åt på flera punkter. Det är det internationella systemet som mest påverkat deras förutsättningar till agerande och det är även denna faktor som skiljer sig mest mellan de båda generalsekreterarna.

Since the year of 2010, when the Swedish military made a transition from a conscript to a voluntary force, numerous people from the Swedish defence force have participated in international missions. This study seeks to understand the motivation and sacrifice behind the choice to travel abroad to countries like Afghanistan and Mali to preserve peace. This is being done through the theory of Helle Hein’s four motivational profiles, namely The Prima donna, The Performance Addict, The Pragmatist, and The Pay Check Worker. The empirical data consists of answers from 131 respondents to a survey sent to soldiers on duty in Mali (July 2016) and 3 semi-structured interviews with soldiers who have returned home. The result of the study is presented through various diagrams and show that the motivational factors of The Performance Addict overshadows the others. Furthermore is the theory’s relationship between motivational profile and level of sacrifice confirmed, even though it should be interpreted with some caution. / Sedan år 2010, när svenska försvaret gick i från ett värnplikts- till ett yrkesförsvar, har flera tusen svenska soldater deltagit i internationella insatser. Den här studien undersöker motivationsfaktorer och uppoffring hos de som väljer att åka till länder som Afghanistan och Mali för att bevara freden. Det sker genom Helle Heins fyra motivationsprofiler, nämligen Primadonnan, Prestationsjägaren, Pragmatikern och Löntagaren. Den empiriska datan består av svar från 131 respondenter från styrkan i Mali (juli 2016) samt 3 semi-strukturerade intervjuer med soldater som har återvänt hem. Resultatet av studien presenteras genom olika diagram och visar att motivationsfaktorerna hos Prestationsjägaren dominerar. Vidare bekräftas teorins samband mellan motivationsprofil och grad av uppoffring, även om det resultatet ska tolkas med viss försiktighet.

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara på frågan om små staters ökande militära internationella ambitioner, och villighet att ta militära risker är ett förväntat beteende utifrån ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen går den svenska säkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivå och under undersökningens gång görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att därefter ta en närmare titt på de motåtgärder som EU- länderna gemensamt har bestämt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara små staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras. Detta leder fram till en slutsats som konstaterar att små staters militära aktivitet mycket väl kan öka hotet mot den egna staten snarare än att eliminera det, vilket inte är ett förväntat realistiskt beteende av små stater. Dock finns indikationer på att små stater, möjligen använder sig av militära medel för att indirekt maximera sin makt i andra samanhang. ( 26818 ord) / In this case study the pattern of small states increasing willingness to use military force on the international arena, is being used in order to test the realist theory. Are the actions taken by small states expected behavior according to a broad understanding of the realist theory? To find out, the Swedish military development is put in the center of this study. The study proceeds in three steps; first out is a closer look at the new security threat, next the counter measures is examined, in particular the Peace Support Operations. Finally the realist theory tries to explain the behavior of small states. The conclusion of this study indicates that the increasing willingness to take military risk actually can increase the level of threat against the small state. This is not an expected behavior of a small state. Although the study also indicate that small states use its military operation, to indirectly gain power in other fields of interest. (26818 words)